Enligt professor emeritus Alan Bryman (2018) handlar validitet om att kunna avgöra om slutsatser som dragits utifrån en undersökning hänger ihop eller inte. Det rör alltså frågan om huruvida en mätning faktiskt mäter det den har utgett sig för att mäta. När det gäller
reliabilitet menar Bryman (2018) på att det handlar om att resultatet från en undersökning blir likadant om undersökningen skulle genomföras igen. Begreppet är mestadels aktuellt när kvantitativa metoder används, då frågan om huruvida det måttet som ska användas är stabilt eller inte (Bryman, 2018:72). Steinar Kvale, professor i pedagogisk psykologi och Svend Brinkman, professor i psykologi beskriver begreppet generaliserbarhet. Enligt Kvale & Brinkman (2009) är en undersökning generaliserbar när resultatet kan appliceras på en annan situation eller person (Kvale & Brinkman, 2009:280). Det här arbetet visar resultatet av fyra läromedel inom samhällskunskap för årskurs 4–6. För att resultatet ska ha en god
37
slutsatser av läromedel inom samhällskunskap. Resultatet av arbetet baseras istället på ett urval av läromedel.
Kihlström (2007) nämner att det är vanligt förekommande att olika forskare kommer fram till olika resultat. Det kan bero på att olika undersökningsmetoder har använts. Att lägga upp en tydlig undersökningsmetod innan granskningen görs och utgå från den under granskningens gång blir därav av vikt. På så sätt finns det ett tydligt upplägg vilket underlättar
noggrannheten i studien. Om studiens granskning genomförs med noggrannhet genom varje steg i processen finns det goda chanser för en hög reliabilitet (Kihlström, 2007:234). Då det finns tydliga definitioner för varje begrepp i analysschemat i form av tabell 1 och tabell 2 bidrar det till en ökad möjlighet att avgöra vilken kategori varje bild ska tillhöra. När det har preciserats hur den som granskar bilderna ska se på dem bidrar det till att validiteten och reliabiliteten förstärks.
Bergström & Boréus (2012) nämner att validitet kan appliceras på den som genomför studiens egen förförståelse för ämnet som ska undersökas. Ju större förförståelse, desto större ökad möjlighet till validitet. Genom att inte låta andra personer vara en del i granskandet av läromedlen blir det enklare att kontrollera att det är undersökningens syfte som granskas och ingenting annat (Bergström & Boréus, 2012:41–42). Det som beskrivits i de tidigare avsnitten av arbetet har legat till grund för genomförandet av läromedelsgranskningen. De kunskaper som framställts kring ämnena hbtqi och heteronormativitet har tagits i beaktning vid
38
5 RESULTAT OCH ANALYS
I det här kapitel kommer arbetets resultat att redovisas. Utifrån kategorierna från
analysschemat kommer varje läromedel som granskats att presenteras i kronologisk ordning efter utgivningsår. Frekvensen av kategorierna genus, familjekonstellation och sexuell läggning kommer att presenteras i stapeldiagram inför varje kategori. I kapitlets avlutande avsnitt kommer det att dras slutsatser som sammanfattar samtliga läromedels resultat.
5.1 Genus
I nedanstående diagram visas resultatet med vilken frekvens olika typer av genus framställs i de fyra läromedlen som granskats. En genomgående trend för samtliga läromedel när det gäller frekvensen av olika typer av genus i både text och bild är det kvinnor/flickor och män/pojkar som är de genus som uppvisas vid flest tillfällen. I textform är det kvinnor som förekommer vid de tillfällen en kategori är mer övervägande, medan genuset män utgör den övervägande delen i bilder. Det är dessutom enbart två läromedel, Samhällskunskap 4–6
Grundbok och Gleerups Samhällskunskap 4–6, som tar upp könsöverskridande identitet och
det görs endast i textform. Ett könsneutralt genus förekommer, om än i liten grad, i varje läromedel. Puls Samhällskunskap, Upptäck Samhälle och Samhällskunskap 4–6 Grundbok framställer könsneutralitet i enbart bildform, medan Gleerups Samhällskunskap 4–6 endast beskriver könsneutralitet i texten.
Diagram 1:
Resultat över hur ofta olika typer av genus förekommer i text i de granskade läromedlen presenterade i procentenheter.
39 Diagram 2:
Resultat över hur ofta olika typer av genus förekommer i bild i de granskade läromedlen presenterade i procentenheter.
5.1.1 PULS Samhällskunskap Grundbok (2012) 5.1.1.1 Resultat
Läroboken presenterar tre olika genus, kvinna/flicka, man/pojke och könsneutral. I både diagram 1 och 2 framkommer det att män/pojkar är mest förekommande. Det är däremot inte en stor marginal som skiljer sig mellan frekvensen av kvinnor/flickor och män/pojkar i boken. När det kommer till bokens text representeras enbart genusen man och kvinna, där en
procentenhet skiljer frekvensen av dem åt. Vid flertalet tillfällen väljer författaren att skriva ”han/hon”, ”flicka/pojke” och ”hans/hennes”. I ett stycke som beskriver vem som bestämmer i skolan skriver författaren:
Varje termin ska eleven och hans eller hennes mentor ha utvecklingssamtal. Då gör de tillsammans upp en plan gör skolarbete och mål under terminen. (Stålnacke, 2012:20)
Vid ett senare tillfälle behandlar författaren olika typer av yrken och använder kvinnliga och manliga pronomen.
40
…När barnen ger sin dagisfröken en stor kram känner hon sig omtyckt. När en brandman har räddat livet på en person som var nära att brännas inne, då vet brandmannen att han gjort något viktigt. (Stålnacke, 2012:62)
I framställningen av bilder skiljer sig resultatet något åt. Kvinnor/flickor representerar 48% av alla typer av genus, medan män/pojkar representerar 51,5%. Den återstående procentsatsen på 0,5% läggs på ett könsneutralt genus. Resultatet visar på att ett könsneutralt genus har
påträffats vid två tillfällen i lärobokens bilder.
5.1.1.2 Analys
Utifrån resultatet av olika typer av genus i Puls Samhällskunskap Grundbok syns det tydligt att kvinnor och män är de kön som är mest representerade. Användandet av det kvinnliga och manliga könet för att beskriva en okänd person görs av författaren vid olika tillfällen.
Ovanstående resultat visar på när en obestämd elev beskrivs som han eller hon. När
författaren väljer att skriva på det sättet förmedlar det ett budskap till den som läser texten att alla elever är cispersoner och enbart kan definieras som flicka eller pojke. Jessen (2017) nämner hur de som identifierar sig som queerpersoner bryter hetero- och cisnormer (Jessen, 2017:126). Genom att använda pronomenen han och hon i sådana situationer lämnas
queerpersoner utanför. När sådana exempel regelbundet dyker upp i läroböcker kan det leda till svårigheter när eleverna vid andra tillfällen ska ta till sig information kring att det finns fler än två kön. Det kan vara svårt att ta till sig en ny kunskap, när läroboken de har i skolan förmedlar någonting helt annat.
Resultatet visar på ytterligare ett tillfälle där boken väljer att sätta ett kön på en okänd person, vilket är vid ett tillfälle där ett exempel ska göras på en lärare, som i detta fall beskrivs som en dagisfröken. Precis på samma sätt har en brandman tillskrivits ett manligt kön. Genom den skrivningen förmedlar boken inte enbart en cisnorm, utan bidrar även till fortsatta stereotypa normer kring att vissa professioner enbart består av ett kön. Om författaren hade valt att undvika användandet av pronomen i det här fallet skulle dessa normativa föreställningar kring kön och könsroller kunna minska.
Resultaten visar även på att könsneutrala personer framställs vid två tillfällen, bland annat på en figur som inte har några synliga bröst, kort hår, men som bär en klänning. Vid en annan del i boken syns många olika ritade personer som ser ut på olika sätt och de täcker ett helt
41
uppslag. På det uppslaget finns framför allt en figur som uppfyller majoriteten av kategorierna i tabell 1 för att klassas som könsneutral, vilket hade kunnat leda till en tredje avprickning för den kategorin. Däremot finns en bildtext till figuren som både beskriver personen med ett manligt pronomen och ett manligt namn. Av den anledningen prickades figuren i stället av som man. Genom att författaren väljer att i bildtexten sätta ett kön på figuren blir den inte längre könsneutral, utan får ses som en man.
5.1.2 Upptäck Samhälle: Lgr 11 (2014) 5.1.2.1 Resultat
I Upptäck Samhälle Lgr 11 uppvisas tre olika genus i bilder, kvinna/flicka, man/pojke och könsneutral. Utifrån diagram 2 syns det att majoriteten av framställningar av genus är män och kvinnor, där förekomsten av kvinnor är i princip lika hög som för män. Könsneutralt genus skildras i boken, men till en liten grad i jämförelse med resterande. Resultatet visar på att ett könsneutralt genus har påvisats vid fyra olika tillfällen och enbart i granskningen av bilder. I avsnittet som handlar om reklam uppvisas en bild från ett reklamblad. Bilden har en tillhörande bildtext.
All reklam riktar sig till en särskild målgrupp. I en leksakskatalog finns ofta särskilda pojk- och flicksidor. På vilken sätt tänker det här företaget annorlunda? (Svanelid, 2014:31)
I granskningen av text förekommer enbart det manliga och kvinnliga genuset. Även i det fallet presenteras flest kvinnor och utgör 56% av alla genus som förekommer i lärobokens text, övriga procent består av män. Det skrivs varken om könsneutralt genus eller
könsöverskridande identitet. När okända personer ska beskrivas gör författaren det genom att tillskriva dem ett kvinnligt eller manligt kön genom att exempelvis skriva han/hon,
kvinnor/män eller flicka/pojke. Ett exempel från boken är när författaren ska redogöra för några exempel på regler från Barnkonventionen.
Du har samma rättigheter som alla andra barn, oavsett var du bor, din hudfärg, vilken gud du tror på, om du är rik eller fattig eller om du är flicka eller pojke. (Svanelid, 2014:100)
42 5.1.2.2 Analys
När Upptäck Samhälle Lgr 11 tar upp det faktum att leksaker ofta fördelas in i två olika kategorier; flickleksaker och pojkleksaker, problematiseras ämnet kring könsnormer. När det läses upp i klassrummet skulle det kunna leda till en diskussion kring olika normer som finns kring kön kopplat till leksaker. Queerteori beskrivs av Hanner (2017) som ett begrepp som kan användas för att ta bort stigman kring hur könsidentiteter ska definieras (Hanner, 2017:83). Genom att prata om att leksakskatalogen i boken har brutit mot dessa normer kan det leda till en ökad förståelse för könsneutralitet. När leksakskatalogen inte bestämmer om det är en flicka eller pojke som ska leka med en speciell leksak gör det att fler kan känna sig välkomna till att få leka med den leksaken de vill. Istället för att katalogen ska bestämma vem som leker med vad. I läroboken nämns leksakskatalogen enbart med en bild och tillhörande bildtext. Det är inte säkert att de lärare och elever som läser boken lägger lika mycket vikt vid vad som står i bildtexten jämfört med det som står skrivet i brödtexten. Det skulle kunna leda till att flera klasser missar, eller väljer att inte lägga lika mycket tid, på en diskussion kring könsnormer.
Precis som i Puls Samhällskunskap Grundbok använder även Svanelid (2014) sig utav
kvinnliga och manliga pronomen för att beskriva obestämda personer. Vid exemplet som gavs i resultatet om alla barns lika rättigheter utgår författaren enbart från föreställningen om att det endast finns två kön. Som Hanner (2017) tidigare nämner om hur queerteorin ska fungera för att ta bort olika stigman kring könsidentiteter är det ingenting som görs i den här
läroboken. Om författaren, istället för att skriva flicka eller pojke, hade använt sig utav ordet kön skulle det inkludera fler personer. En elev som läser texten och varken identifierar sig som en flicka eller pojke skulle kunna känna sig exkluderad eller illa till mods då den inte blir omnämnd.
5.1.3 Samhällskunskap 4–6 Grundbok (2017) 5.1.3.1 Resultat
Samhällskunskap 4–6 Grundbok presenterar de fyra olika genus som finns med som
kategorier i analysschemat, kvinna/flicka, man/pojke, könsneutral och könsöverskridande identitet. Majoriteten av genus som presenteras i både text- och bildform är kvinnor och män. I text förekommer kvinnor något mer, medan män framställs i lite högre grad i bildform. Genuset könsneutral förekommer enbart i bild och har prickats av vid två tillfällen i
43
analysschemat. Könsöverskridande identitet har presenterats i lärobokens text i ett kort stycke med rubriken Vem är tjej och vem är kille? och förklaras av författaren på detta sätt:
De flesta föds som kille eller tjej, men några av dem som föds som killar känner sig egentligen som tjejer och tvärtom. De trivs inte i sina egna kroppar utan känner att de har mer gemensamt med det andra könet. (Engström, 2017:21)
När författaren vid liknande tillfällen beskriver okända personer görs det genom att exempelvis skriva han/hon.
5.1.3.2 Analys
Att beskriva könsöverskridande identiteter i läroboken kan leda till en ökad förståelse för att samhället inte enbart består av cispersoner. Genom att nämna det kan även de elever som har liknande känslor känna igen sig och eventuellt få bekräftat att de inte är ensamma med att känna så. Samtidigt kan det även fungera som en påminnelse för läraren som läser texten att ta upp sådana ämnen mer explicit. Även om det nödvändigtvis inte sker så har läraren fått den möjligheten. Däremot är texten som beskriver könsöverskridande identitet inte särskilt informativ och förklarar inte helt och hållet vad det innebär att känna på det sättet som beskrivs i exemplet. Det lämnar mycket ansvar till läraren som kan behöva förklara
innebörden av att känna att man tillhör det andra könet. Om läraren inte besitter den kunskap som krävs för att utveckla författarens ord kring ämnet får inte eleverna den fulla förståelsen för transpersoner. Dessutom förmedlar texten en bild av att en person endast kan känna sig som en kvinna eller man. Begreppet queer beskrivs av Jessen (2017) som ett paraplybegrepp för bland annat transpersoner och andra typer av identiteter och bryter på något sätt hetero- och cisnormer (Jessen, 2017:126). Texten i läroboken går inte in på det faktum att vissa personer varken identifierar sig som kvinna eller man, utan vill benämnas som icke-binär. Att queerpersoner, som bryter mot cisnormer, inte tas upp i avsnittet gör att personer som
identifierar sig som queer kan känna sig exkluderade. Samtidigt skapas en okunskap hos eleverna som tar del av texten kring queerpersoner.
5.1.4 Gleerups Samhällskunskap 4–6 (2021) 5.1.4.1 Resultat
Det digitala läromedlet Gleerups Samhällskunskap 4–6 presenterar i text de fyra olika genus som finns med i analysschemat, kvinna/flicka, man/pojke, könsneutral och könsöverskridande
44
identitet. I bildform är det däremot endast kvinnor/flickor och män/pojkar som framställs, där män representerar 54% av de tillfällen som genus framställs. Kvinnor utgör i stället 46% av alla typer av genus, vilket innebär att det är en skillnad där män representeras i bilder med 8% högre frekvens än kvinnor. I texten är det dock kvinnor som presenteras i något högre grad än män. Vid olika tillfällen i texten använder sig författaren av kvinnliga och manliga pronomen för att beskriva icke specificerade personer i texten genom att bland annat skriva han/hon. Könsneutralitet har påträffats vid ett tillfälle i läromedlet i en bildtext tillhörande samma bild på leksakskatalog som förekom i Upptäck Samhälle Lgr 11.
I många länder är leksaksaffärerna uppdelade i en blå och en rosa avdelning, det vill säga en del för ”pojkleksaker” och en del för ”flickleksaker”. Så var det också förr i svenska leksaksaffärer. Men idag har även leksaksföretagarna insett att flickor och pojkar leker med ungefär samma leksaker. Här ser vi en könsneutral katalog från leksaksföretaget BR. (Almgren & Gleerups, 2021:8.7)
Könsöverskridande identitet presenteras i text vid fyra olika tillfällen i läromedlet. Vid ett avsnitt nämns diskriminering mot personer med könsöverskridande identitet. Författaren väljer vid det tillfället att använda pronomenet hen.
En person diskrimineras t.ex. för att hen inte ser sig som en man eller kvinna, utan exempelvis genom att klä sig på ett visst sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. Exempelvis om en man diskrimineras för att han inte får handla i en affär eftersom han är klädd i klänning. (Almgren & Gleerups, 2021:9.4)
I ett annat avsnitt i läromedlet nämns även begreppet hbtq i en bildtext, tillhörande en bild på ett pridetåg. I bildtexten nämns queer- och transpersoner, däremot finns ingen förklaring till begreppen och ingen vidare utläggning finns kring hbtq personer.
Pridefestivalen på Kungsgatan i Stockholm 2016. Pride-rörelsen i Sverige och i andra länder. vill synliggöra homosexuella, bisexuella, trans-personer och queer-personer, HBTQ, i samhället. Pride-rörelsens färger pryder lastbilen. (Almgren & Gleerups, 2021:7.2)
När avsnittet som handlar om vad som är tjejigt och killigt tar upp mens skriver författaren att alla tjejer får mens.
45 5.1.4.2 Analys
När Gleerups Samhällskunskap 4–6 beskriver den könsneutrala leksakskatalogen i bildtexten märks en skillnad mellan den formuleringen och hur författaren till Upptäck Samhälle Lgr 11 har formulerat texten. I det här läromedlet finns ett förtydligande kring könsneutralitet vilket gör att den som läser texten får en förståelse för vad det innebär att säga att någonting är könsneutralt. Att som elev få den kunskapen kan innebära att de får ett mer kritiskt tänk kring olika könsstereotyper som de kan stöta på i samhället. Däremot kan informationen bara intas via bildtexten, vilket kan innebära att de personer som inte läser bildtexten inte tar del av den eller väljer att inte lägga lika stor vikt vid den texten.
Vid tillfället som könsöverskridande identitet förklaras i texten använder sig författaren bland annat av pronomenet hen. Som Jessen (2017) beskrivit ordet hen kan det användas för att inkludera icke-binära- och queera personer (Jessen, 2017:129). Genom att använda sig utav pronomenenet hen kan alltså fler elever som läser texten känna sig inkluderade. Förklaringen i läromedlet är dock inte så djupgående eftersom den inte gör kopplingar till transpersoner. I ett tidigare avsnitt i texten nämns både queer-och transpersoner i en bildtext, utan vidare
förklaring till vad det innebär. Om dessa två tillfällen i texten hade vävts ihop eller placerats i direkt anslutning till varandra hade begreppen möjligtvis kunnat breddas. Chansen för att elevernas förståelse för transpersoner och könsöverskridande identitet hade utvecklats skulle kunnat öka. Författaren väljer i det här fallet att vara inkluderande genom att använda sig utav hen för att beskriva en icke specificerad person, men väljer vid resterande tillfällen att skriva han/hon. Författaren nämner alltså begreppet hen, vilket innebär att vetskapen kring ordet finns, men gör ändå ett aktivt val att i andra avsnitt skriva han/hon. När författaren gör valet att inte använda hen i övriga delar av texten kan det tyckas sända ut signaler kring
könsnormer som ändå utgår från att det finns två kön.
I avsnittet som berör vad som är tjejigt och killigt, förklarar författaren att alla tjejer får mens. Då det finns de personer i samhället som är icke-binära eller transpersoner innebär det att personer som inte definierar sig som tjejer ändå kan ha mens. Det gäller även de personer som definierar sig som en tjej men som föds med ett annat kön. I och med det blir informationen felaktig och förmedlar återigen en cisnorm till de elever som tar del av texten. Jessen (2017) beskriver hur queer kan ses som ett sätt att förstå resten av världen på genom att bland annat problematisera de normer som finns kring kön (Jessen, 2017:129). När författaren skriver att
46
alla tjejer får mens har heteronormativa normer kring kön följts. För att kunna bryta mot en heteronorm hade meningen med fördel kunnat formuleras om där ordet alla tas bort eller skrivs om.
5.2 Familjekonstellation
Nedanstående diagram visar frekvensen av olika typer av familjekonstellationer i de fyra granskade läromedlens texter och bilder. Kärnfamiljen förekommer vid majoriteten av
tillfällena. I textform presenteras hbtqi-familjer i tre av fyra läromedel, Puls Samhällskunskap
Grundbok, Upptäck Samhälle Lgr 11 och Samhällskunskap 4–6 Grundbok. Ensamstående
föräldrar förekommer enbart i Samhällskunskap 4–6 Grundbokens text och bild.
Familjekonstellationen bonusfamilj presenteras både i text och bild i två av läromedlen, Puls
Samhällskunskap Grundbok och Upptäck Samhälle Lgr 11, där den sistnämnda boken även
tar upp bonusfamiljer som består av hbtqi-par. I bildform utgör adoptivfamiljen 9% av de familjekonstellationer som nämns i boken Samhällskunskap 4–6 Grundbok och är även det enda läromedel som skildrar adoptivfamiljer i bilder. Den sistnämnda boken tar även upp den typen av familj i textform tillsammans med Puls Samhällskunskap Grundbok. Storfamiljer presenteras i tre av fyra läromedel, Upptäck Samhälle Lgr 11, Samhällskunskap 4–6