Definition av social hållbarhet i Täby

Denna studie visar att en allmän definition av social hållbarhet inte existerar utan snarare att enskilda definitioner av begreppet bör formuleras inom organisationer samt skilda utvecklingsprojekt för att konceptualisera begreppet i just den organisationen eller det projektet. Täby kommun har formulerat en definition av social hållbarhet i den fördjupade översiktsplanen som framhåller begreppets innebörd för det projektet. Dock förekommer ingen generell definition som framhåller begreppets innebörd för hela kommunen, vilket har resulterat i att tjänstemännen på kommunen inte har kännedom om vad social hållbarhet innebär för kommunen eller hur de ska omsätta den kunskap de besitter kring begreppet i praktiken. Detta kan framförallt konstateras från intervjuerna då majoriteten respondenterna belyste om ovissheten kring begreppets definition för kommunen. Både samhällsplanerarna och vissa verksamhetschefer hävdar att detta försvårar uppföljningar av olika projekt. Två av de tre politikerna som intervjuades menar att kommunen kan använda den definition som används i Stockholm. Dock visar denna studie att kommunen bör formulera en egen definition som passar in i kommunens egna förutsättningar, utmaningar samt framtida mål. En anledning är att Täby kommun skiljer sig från exempelvis Stockholms kommun och därför skulle samma definition för både kommunerna inte vara passande. Även Papatoni (2017) betonar detta och menar att social hållbarhet är ett orienteringsbegrepp, vilket innebär att dess innebörd skiljer sig inom olika organisationer baserad på deras förutsättningar och mål. Detta understryks dessutom av Olsson (2012), som beskriver social hållbarhet som ett orienteringsbegrepp. Foot och Ross (2004) är inne på samma spår och argumenterar vidare att en definition av social hållbarhet inte är nog, utan att de inblandade parterna bör utveckla ramverk och policydokument för hur det ska operationaliseras. Detta innebär att Täby kommun bör ta fram policydokument som behandlar de sociala frågorna mer ingående och tydliggör kommunens inriktning.

Enligt litteraturen konceptualiseras social hållbarhet genom att:

1. En definition av begreppet formuleras och nyckelord som är relaterade till social hållbarhet tas fram.

2. Sociala indikatorer samt en modell/matris/tillvägagångssätt av något slag utvecklas för att synliggöra de sociala konsekvenserna av utvecklingsprojektet. 3. Social hållbarhet arbetas med operativt.

76

Täby kommun har lagt mest fokus på steg 2, då både mål och sociala indikatorer har utvecklats i samband med utbyggnaden av Täby park. Dock har kommunen ingen vedertagen process eller matris som används för att studera och analysera de sociala konsekvenserna av olika projekt. Täby kommun har således inte konceptualiserat social hållbarhet, då kommunen inte har generell definition av begreppet och saknar dessutom en matris/tillvägagångssätt för att operativt arbeta med de sociala frågorna. För att kommunen ska utveckla sitt arbete med social hållbarhet är det av högsta relevans att dessa punkter tas hänsyn till och verkställs. Kommunen behöver därmed arbeta ytterligare med steg 1 och 2 på kommunalnivå, vilket innebär att formulera en definition av begreppet för hela kommunen samt ta fram en modell/tillvägagångssätt, för att i sin tur åstadkomma steg 3 och operativt använda begreppet genom den framtagna definitionen, de sociala indikatorerna och modellen/tillvägagångssättet.

Trots att en allmän definition av social hållbarhet inte existerar, förekommer ett antal ”accepterade” definitioner av begreppet. Den definition som denna studie utgår från har formulerats av Polése och Stren (2000) och betonar bland annat kultur, integration, livskvalitet och mångfald som viktiga nyckelbegrepp. Dessa nyckelbegrepp diskuterades även av respondenterna på Täby kommun. Denna studie visar vidare att många begrepp som vanligen relateras till den ekologiska hållbarheten även kan kopplas till den sociala hållbarheten. Ett sådant exempel är resiliens, som betecknar samhällets förmåga att motstå förändringar. Kommunalråd M (2017) framhåller resiliens som ett viktigt begrepp inom social hållbarhet. Detta understryks även av Adger (2000) och Magis (2010) som både bedömer resiliens som en viktig indikator av social hållbarhet. Dessa författare menar att social resiliens bör uppmärksammas mer för att förbereda samhället för framtida osäkerheter. Detta framhålls dessutom av Hellström (2017) som menar att kommuner bör skapa robusta system som kan ta emot oväntade förändringar som exempelvis immigranter eller naturkatastrofer. Täby kommun anvisades 273 immigranter år 2016, men tog enbart emot ca 100. Utifrån detta kan konstateras att kommunen för närvarande inte är resilient samt inte har robusta system för att klara av oväntade förändringar. Kommunalråd M (2017) hävdar att en anledning till att fler asylsökande inte kan tas emot är på grund av bostadsbeståndet. Han menar att kommunen har alla andra funktioner som exempelvis, skola, jobb och fritidsaktiviteter att erbjuda immigranter. Ett annat begrepp som vanligen relateras till den ekologiska hållbarheten är hälsa, som de kommunala dokumenten främst relaterar till miljöfrågor som exempelvis växtliv, giftfria miljöer och buller. Därmed bör arbeta vidare med resiliens och hälsa inom den sociala hållbarheten och bland annat ändra utbudet i bostadsbeståndet för att möjliggöra för andra grupper att bosätta sig i kommunen samt fokusera mer på invånarna fysiska och psykisks hälsa.

5.1.1.1 Behov av att formulera en definition i Täby

De anställda på Täby kommun har delade meningar kring huruvida en definition av social hållbarhet är nödvändigt. Ett argument som somliga tjänstemän och politiker på kommunen framhäver mot att formulera en definition av begreppet är att det är

77

ett komplext och mångfacetterat begrepp med många betydelser. Dock framhåller litteraturen detta som ett av huvudargumenten till att organisationer formulerar en egen definition av social hållbarhet för att möjliggöra, synliggöra och i viss mån förenkla arbetet med social hållbarhet. Om en definition och därigenom en konceptualisering av begreppet inte genomförs, försvåras arbetet med de sociala frågorna samt uppföljningar av olika utvecklingsprojekt. Det är dock beaktansvärt att samtliga respondenter i FÖP-gruppen anser att en definition av begreppet behövs. Då denna grupp består av tjänstemän som i större utsträckning arbetar med social hållbarhet operativt, kan deras synpunkter antas vara av stor vikt och det faktum att dessa eftersöker en definition av begreppet för att underlätta deras arbete, betonar vikten av att kommunen utvecklar en definition som grundar sig på dess innevarande förutsättningar och framtida mål.

5.1.1.2 Viktigt vid formulering av en definition

Då Täby kommun är organiserad utefter olika verksamhetsområden som samarbetar inom olika projekt, är det av stor vikt att de olika verksamhetsområdena medverkar vid utveckling av en definition, vilket understryks av McKenzie (2004). McKenzie (2004) anser att definitionen av social hållbarhet bör vara användbart i en tvärvetenskaplig kontext. Detta innebär att definitionen bör baseras på hur tjänstemännen inom de olika verksamhetsområdena tolkar social hållbarhet och vilka värden dessa anser inryms i begreppet. Denna uppsats studerar hur tjänstemän inom de olika verksamheterna på kommunen tolkar och arbetar med social hållbarhet, vilket kan användas som ett underlag när en definition av begreppet formuleras i kommunen. McKenzie (2004) menar att när en definition utvecklas i samband med ett specifikt projekt bör det tydliggöras om det är summan av hela projektet som mäts, eller om definitionen och således mätsystemet redogör för och refererar till en specifik del av projektet. Dock bör Täby kommun tänka på att definitionen som formuleras och mätsystemet som utvecklas, innefattar hela projektet, då målet bör vara att hela projektet ska vara socialt hållbart och inte enbart en viss del av projektet. Därmed bör summan av hela projektet mätas och tas hänsyn till.

5.1.1.3 Social hållbarhet i FÖP:en och ÖP:en

Det kan konstateras att den sociala hållbarheten åskådliggörs betydligt mer i den fördjupade översiktsplanen jämfört med översiktsplanen, då begreppet behandlas mer djupgående i FÖP:en. Detta kan bland annat konstateras från de tre stadsbyggnadsprinciper som har formulerats i FÖP:en, vilka bland annat framhäver sociala frågor som: minskade barriärer, trygghet och sammanhållen stad. Kommunen har dessutom formulerat en definition av social hållbarhet i FÖP:en och utvecklat sociala indikatorer i samband med hållbarhetsprogrammet för Täby park. I översiktsplanen förekommer varken en definition av begreppet eller riktlinjer kring hur den sociala hållbarheten kan uppnås.

I FÖP:en för Täby stadskärna har en definition av social hållbarhet formulerats som visar begreppets innebörd för stadskärnan. Dock förekommer inga redogörelser för hur definitionen har utvecklats eller vad den baseras på. Pepperdine (2001) betonar

78

vikten av att inkludera medborgarna i arbetet med social hållbarhet och erhålla deras subjektiva ståndpunkter, då människorna är en central del av social hållbarhet. Detta innebär att vid utveckling av en definition bör den dels baseras på tjänstemännens och politikernas expertis, dels invånarnas ståndpunkter. FÖP-gruppen (2017) hävdar att definitionen som har formulerats i FÖP:en baseras på flera olika organisationers definitioner samt den definition som har uttryckts i Citylab. Dock nämns inte om/hur medborgarna har tagits hänsyn till i utvecklingen av definitionen.

Den sociala hållbarhetsdefinitionen som är formulerad i FÖP:en framhåller att den ekonomiska och sociala hållbarheten ska uppnås inom den ekologiska hållbarhetens ramar, vilket följaktligen innebär att den sociala hållbarheten ska uppnås på den ekologiska hållbarhetens villkor. Detta ser litteraturen som problematiskt, då de tre dimensionerna bör ges någorlunda samma vikt. Istället bör Täby kommun formulera följande gällande den hållbara utvecklingen i FÖP:en ”De ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsdimensionerna är kopplade till varandra och bör därmed tilldelas lika mycket uppmärksamhet. Detta då hållbara samhällen är beroende av tillväxt, grundläggande mänskliga behov och ett fungerande ekosystem”. I definitionen av begreppet har vidare följande formulerats: ”I Täby stadskärna möjliggörs möten mellan människor av olika bakgrund, samhällsklasser och kulturer då stadskärnan planeras för olika typer av bostäder avseende boendeform, upplåtelseformer och storlekar”. Dock sägs inget om prisbilden. Boverket (2017) framhåller att den enskild största anledningen till att människor av olika bakgrunder och samhällsklasser inte kan integreras i vissa samhällen är ekonomiska förutsättningar och inte upplåtelseformer eller storlekar på bostäderna. Kommunen bör därmed antingen ta bort/ändra den meningen eller ändra prisbilden och erbjuda billigare hyresrätter och bostadsrätter till invånarna.

5.1.1.4 Begreppshantering

Begreppshantering anses vara en annan viktig aspekt i arbetet med social hållbarhet. I detta arbete studerades begreppshantering i kommunens översiktsplan och fördjupade översiktsplan för Täby stadskärna. Detta genomfördes genom att begrepp som är relaterade till social hållbarhet studerades i dokumenten. Dessutom undersöktes om dessa var förklarade. Vid genomgång av den fördjupade översiktsplanen förekommer ett antal begrepp som exempelvis: socialt kapital, aktörer och ekosystemtjänster, vilka kan vara svårbegripliga för invånarna som läser FÖP:en. Även i översiktsplanen förekommer liknande ord som inte är förklarade. Hellström (2017) hävdar att tjänstemän och experter som arbetar med social hållbarhet bör använda begrepp som andra utanför professionen begriper samt att komplicerade begrepp antingen bör undvikas eller klargöras. Hellström (2017) menar att om de inblandade aktörerna inte förstår olika begrepp, är det meningslöst att anordna möten av olika slag.