Tjänstemännens och politikers definition av social hållbarhet

Beträffande definitionen av social hållbarhet, visade intervjuerna med tjänstemännen och politikerna på kommunen att det finns likheter i de sakfrågor som tjänstemän och politiker lägger vikt på i definitionen av begreppet. FÖP-gruppen (2017), som består av tjänstemän som arbetar med planeringsfrågor i praktiken, lägger störst betoning på, bland annat, mångfald, integration och mänskliga rättigheter. Även bland politikerna diskuterades begreppet integration och en av politikerna som betonade betydelsen av mångfald i definitionen av begreppet och hävdar att

”social hållbarhet innebär att alla människor – oavsett social klass, etnisk bakgrund, funktionsvariationer och kön ska ha tillgång till en miljö som är utformad efter deras behov och önskemål”.

Bland verksamhetscheferna diskuterades mångfald och integration av somliga. En av cheferna, som berörde begreppet hävdar att ”olikheter ska kunna umgås under samma villkor”, vilket öppnar upp möjligheten för mångfald bland befolkningen (för samtliga definitioner, se figur 26, i bilaga 4).

57

Vidare kan konstateras att respondenternas definitioner av begreppet är präglade av den avdelning dessa arbetar inom. Utredningsledaren (2017) som arbetar inom verksamheten, Trygg i Täby, diskuterade trygghetsfrågor mer än någon annan respondent, medan Stadsträdgårdsmästaren (2017) som är verksamhetschef för trafik och stadsmiljö belyste mest om grönområden och allmänna platser för rörelse, lek, aktiviteter och vila. FÖP-gruppen (2017) diskuterade hur den sociala hållbarheten kan definieras utifrån den praktiska tillämpningen av begreppet, som exempelvis hur tunnlarna i kommunen kan göras tryggare för att gående och cyklister ska vilja gå respektive cykla genom dem, istället för att springa över den hårdtrafikerade bilvägen ovanför.

Cheferna inom de olika verksamheterna på kommunen och FÖP-gruppen lyfte främst frågor kring jämlikhet, jämställdhet och attraktivitet i samband med definitionen. Dessa tjänstemän placerar stor vikt vid att Täbyborna är nöjda med sin närmiljö. Politikerna definierar social hållbarhet som ett jämlikt samhälle, där alla har möjlighet till hög levnadsstandard.

Ett annat återkommande nyckelbegrepp som samtliga respondenter på kommunen nämnde är trygghet (för nyckelbegrepp från samtliga respondenter, se figur 27, i bilaga 5). En av cheferna hävdar att

”social hållbarhet innebär att olika typer av människor ska må bra och

känna sig trygga. Framför allt är begreppet trygghet viktigt då det får en att känna sig hemma och inte i en främmande miljö”.

Ytterligare ett nyckelbegrepp som majoriteten av respondenterna upplyste om var hälsa. Detta innebär följaktligen att de nyckelbegrepp som respondenterna på kommunen anser är mest relaterade till social hållbarhet är: trygghet, hälsa, jämlikhet och jämställdhet. Dessa nyckelbegrepp uttrycks tydligast i följande definition av social hållbarhet som formulerades av en verksamhetschef på kommunen:

”Social hållbarhet innebär att det ska vara jämlikt och människan ska ha ett gott liv med hälsa och välbefinnande. Social hållbarhet är att må bra och ta hand om sitt eget liv. Det handlar om att ta hand om sin hälsa och att känna sig trygg”.

4.5.1.1 Behov av att definiera begreppet

Utredningsledaren (2017) hävdar att social hållbarhet inte har inarbetats särskilt mycket som begrepp eller tänk i Täby kommun samt att kommunen inte har pratat om det i stor omfattning. Han hävdar att det är ett viktigt begrepp att använda och att kommunen bör gemensamt titta närmare på riktlinjer kring hur det ska behandlas. Detta betonas dessutom av FÖP-gruppen (2017) och Kulturchefen (2017) som hävdar

58

att ytterligare kunskap kring begreppet är essentiellt för att öka kännedomen kring dess innebörd för kommunen.

Samtliga respondenter på kommunen anser att Täby kommun inte har en allmän definition av social hållbarhet. Beträffande behovet av att formulera en definition av begreppet påvisas skilda åsikter. FÖP-gruppen (2017), Kommunalråd S (2017), Kulturchefen (2017),Planchefen (2017) och Utredningsledaren (2017) anser att en definition av begreppet är grundläggande för att kunna arbeta med det i praktiken. Dock hävdar Kulturchefen (2017) att han aldrig har saknat en definition eller varit i behov av det för att arbeta med social hållbarhet. Han menar att det är självklart att mänskliga rättigheter och andra sociala frågor inkluderas vid ombyggnad eller planering av nya platser. I motsatt förhållande, anser FÖP-gruppen (2017) att en definition av begreppet kan förenkla tjänstemännens arbete med social hållbarhet, då det tydliggör hur kommunen definierar begreppet samt vilka värden som inryms. Hållbarhetsstrategen (2017) hävdar att det är ytterst svårt att komma i besittning av ett kommunalt tycke kring begreppets innebörd, då en allmän definition inte är formulerad. Utredningsledaren (2017) argumenterar att det är essentiellt att bestämma sig för att använda begreppet och förklara vad som menas med det samt vad begreppet innehåller. Han menar att kunskapen kring begreppet inte är särskild hög och där har kommunen en del arbete kvar framför sig. Det är likvärdigt den ekologiska hållbarheten, där det behöver konceptualiseras och definieras – vad menar kommunen med social hållbarhet och hur ska begreppet tillämpas (Utredningsledaren, 2017)? Utredningsledaren (2017) argumenterar vidare att Göteborgs kommun har kommit längst i landet beträffande arbetet med social hållbarhet och att de arbetar aktivt med begreppet.

Kommunalråd S (2017) hävdar att hon har uppmärksammat det faktum att kommunen inte har en definition av begreppet i fullmäktigedebatt samt efterlyst bland annat stadsbyggnadsnämndens ordförandes definition, utan vidare framgång. Dock anser hon att det genom informella diskussioner har framkommit att kommunen riktar sig på tillgänglighet för olika funktionsvariationer samt trygghet- och hälsofrågor. Hon menar att trygghet, hälsa och tillgänglighet är de främsta frågorna kommunen fokuserar på.

Kommundirektören (2017) framhåller att kommunen inte har en allmän definition, men att det finns definitioner anpassade efter de olika verksamhetsområdena, exempelvis på socialtjänsten skulle en frågeställning kunna vara: ”hur bedömer vi barnens behov i en familj med försörjningsstöd när det är sommarlov”? Detta framhålls även av Socialchefen (2017) som inte finner en definition av begreppet nödvändigt för kommunen. Dock anser Socialchefen (2017) att arbete med begreppet på olika nivåer är det väsentliga. Därutöver förekommer mål, kvalitet och trygghet som styr mot social hållbarhet i förlängningen. Socialchefen (2017) menar: ”ja och nej – nej vi har ingen tydlig definition av vad social hållbarhet är för Täby kommun, men det är en oerhört viktig och central fråga i allt vi gör”. Detta understryks dessutom av Kommunalråd M (2017) som hävdar att han inte anser att kommunen behöver en

59

egen definition, utan att kommunen ”som i alla andra sammanhang försöker använda ett begrepp på samma sätt som alla andra gör det”. Kommunalråd M (2017) framhåller att kommunen arbetar i Citylab Action där kommunen försöker hitta ett sätt att certifiera hållbarhetsarbetet och indirekt anpassa sig efter den standard som de testar. Kommunalråd L (2017) delar samma mening som ovanstående avseende behov av att formulera begreppets definition och menar att begreppet inte gör sig rättvist om det sätts ner i ett par meningar då det är ett komplext begrepp. Vidare hävdar Kommunalråd L (2017) att kommunen inte har en uttalad definition, men att kommunen arbetar med många sociala frågor som ”Sveriges bästa skola” och ”Sveriges bästa integration”. Beträffande målet ”Sveriges bästa integration” anser FÖP-gruppen (2017) att de behöver tydligare redogörelse kring dels vad det innebär, dels riktlinjer kring hur det kan uppnås.