Definitionen av begreppet externa prov

Inom den anglosaxiska forskarvärlden används begreppet external tests flitigt, i många fall kopplat till den debatt som följde i spåren av den provkultur som växte fram i Storbritannien och USA under 1980-talet. Det var en provkultur som präglades av en statlig ambition att använda sig av massproducerade storskaliga prov för att mäta elevernas kunskaper och utbildningssystemens kvalitet.68

I Sverige har begreppet externa prov inte fått samma utrymme inom det pedagogiska forskningsfältet, men under de senaste åren har intresset för pedagogisk bedömning ökat och vid bland annat pedagogiska institutionen vid Uppsala Universitet har Eva Forsberg och Christian Lundahl bedrivit en forskning med tydligt fokus på externa prov.69

Trots den omfattande forskningen inom ämnesområdet har jag haft svårt att finna explicita definitioner i litteraturen. Forsberg och Lundahl särskiljer till exempel intern bedömning från extern bedömning på följande allmänt hållna sätt:

Interna bedömningar produceras och används inom skolorna och för deras elever och föräldrar. Externa bedömningar produceras av skolmyndigheter, forskare och andra, antingen genom egna studier eller genom att utnyttja de interna bedömningarna.70

George F. Madaus har gjort en något mer utvecklad distinktion mellan intern och extern bedömning:

68 _{Caroline Gipps 1994, s. 14–15.}

69 _{Se t ex Eva Forsberg & Christan Lundahl 2006; Eva Forsberg & Christian}

Lundahl 2009; Christian Lundahl 2006 och Christian Lundahl 2009. För en översikt av forskningen inom fältet pedagogisk bedömning, se Eva Forsberg 2010.

An internal testing program is one which is carried out within a school at the initiative and under the control of the school superintendent, principal, or teacher. […] External testing programs are those controlled and/or mandated by an external authority, such as a state department of education, the state legislature or a private agency such as the College Entrance Examination Board (CEEB).71

Madaus menar således att den grundläggande skillnaden mellan ett internt och externt prov handlar om vilken eller vilka aktörer som initierar och kontrollerar bedömningen. Mitt sätt att uppfatta externa prov ligger i linje med Madaus, men hans definition kan som jag ser det problematiseras i två avseenden: dels genom att diskutera vad som innefattas i begreppet kontroll, dels genom att diskutera betydelsen av på vilken nivå inom utbildningssystemet som den kontrollerande aktören befinner sig.

Vad innebär det att som undervisande lärare ha kontroll över ett prov? En grundläggande aspekt är naturligtvis huruvida den undervisande läraren själv kan besluta om provet ska användas eller inte, men vid sidan av denna ”vetorätt” är frågan inte helt lätt att besvara eftersom en bedömningsprocess inrymmer flera olika delprocesser. Peter Nyström har i en modell schematiskt redogjort för de produkter och de delprocesser som han menar ingår i en bedömningsprocess.72

Jag har utgått från Nyström när jag i en egen modell tydliggör hur jag uppfattar bedömningsprocessen i samband med ett skriftligt prov.

71 _{George. F. Madaus 1988, s. 86.} 72 _{Peter Nyström 2004, s. 4.}

Figur 1: En utvecklad modell av bedömningsprocessen

Jag har modifierat Nyströms modell i två avseenden. Dels har jag förenklat terminologin, vilket har gjort modellen specifik för bedömningsprocessen i samband med ett skriftligt prov, dels har jag lagt till en initial konstruktionsprocess som en integrerad delprocess av bedömningsprocessen. Av den modifierade modellen framgår att ett skriftligt externt prov består av tre produkter: ett antal provfrågor, ett värderingsinstrument, till exempel en bedömningsmatris, samt någon form av användningsdirektiv. Med användningsdirektiv avser jag de skriftliga instruktioner som dels tydliggör vad provets två andra produkter ska användas till, dels vad provresultatet ska användas till. I det förra fallet kan det till exempel finnas direktiv som klargör att det externa provets provfrågor och värderingsinstrument inte bara ska användas som mätinstrument utan att de även ska fylla en normativ funktion, det vill säga som förtydligande exempel på hur provfrågor och värderingsinstrument bör konstrueras för att mäta kunskaper. I det senare fallet kan direktiven handla om huruvida provresultaten ska fylla en summativ eller formativ funktion, det vill säga om provresultaten i första hand syftar till att fylla en sorterande och kontrollerande funktion eller om de i första hand är tänkta att fylla en pedagogisk funktion i en lärandeprocess. Användningsdirektiven kan också

handla om huruvida provresultaten ska kopplas till den enskilda eleven eller inte, samt i vilken grad resultaten ska offentliggöras.

Vidare framgår av modellen att en bedömningsprocess består av fyra delprocesser: en konstruktionsprocess där provets produkter konstrueras och tre tillämpningsprocesser då provets produkter på olika sätt tillämpas. Provfrågorna tillämpas under prestationsprocessen när eleverna i en bedömningssituation svarar på frågorna. Värderingsinstrumentet tillämpas under värderingsprocessen under vilken elevernas provsvar värderas. Användningsdirektiven, slutligen, tillämpas vid användningsprocessen för att reglera hur provresultatet ska användas.

I linje med Nyström uppfattar jag att provresultatet ligger till grund för olika slags inferenser och konsekvenser. Nyström definierar inferenser och konsekvenser som de medvetna och omedvetna generaliseringar som sker på grundval av provresultatet. Ett exempel på en inferens skulle kunna vara lärarens slutsats att ett dåligt resultat på ett diagnostiskt prov avspeglar bristande kunskaper inom det kunskapsområde som provet avser att mäta. Ett exempel på en konsekvens är den påverkan som ett provresultat kan få för den bedömdes självbild och syn på ämnet.73

Det är viktigt att notera att den konsekvensrelaterade problematiken i samband med externa bedömningsprocesser inte bara involverar eleven utan även den undervisande läraren. Om lärarens undervisningskompetens kopplas till elevens provresultat påverkas även lärarens självbild och syn på ämnet.

Med hjälp av modellen kan jag återkoppla till kontrollproblematiken och formulera följande utgångspunkter för distinktionen mellan ett internt och ett externt prov:

- Konstruktionsprocessen: är det den undervisande läraren eller en extern aktör som har kontroll över konstruktionen av provets produkter?

- Prestationsprocessen: är det den undervisande läraren eller en extern aktör som har kontroll över den situation när eleverna besvarar provfrågorna?

- Värderingsprocessen: är det den undervisande läraren eller en extern aktör som har kontroll över värderingen av provsvaren?

73 _{Peter Nyström 2004, s. 5.}

- Användningsprocessen: är det den undervisande läraren eller en extern aktör som har kontroll över användningen av elevernas provresultat?

Jag menar att ett prov ska definieras som ett externt prov om en eller flera av delprocesserna, helt eller delvis, kontrolleras av en extern aktör.

Den andra aspekten i Madaus definition som jag vill problematisera är som sagt vilken betydelse det har på vilken nivå som de kontrollerande aktörerna befinner sig. Madaus tycks mena att det endast är centrala prov, kontrollerade av aktörer på en statlig nivå, som ska definieras som externa prov – en snäv avgränsning som utesluter alla de kollegiala prov som utformas och kontrolleras gemensamt av lärare på lokal eller regional nivå. I min definition av externa prov är det primära inte på vilken nivå de externa aktörerna befinner sig utan det faktum att den undervisande läraren inte på egen hand kontrollerar bedömningsprocessen. Nivåaspekten är av underordnad betydelse i förhållande till kontrollaspekten och jag vill därför vidga begreppet externa prov till att gälla alla prov, oavsett nivå, som den undervisande läraren inte helt på egen hand kontrollerar.

Sammanfattningsvis, med hänsyn tagen till kontrollaspekten och nivåaspekten, vill jag därför definiera begreppet externa prov på följande sätt:

Ett externt prov är ett prov där den enskilde läraren saknar vetorätt och/eller där externa aktörer helt eller delvis, har tagit kontrollen över en eller flera av bedömningsprocessens fyra delprocesser.