I denna del beskrivs enbart en uppfattning. Kännetecknande för denna uppfattning är att den beskriver hur förskolans gård kan utvecklas. Uppfattningen innehåller fyra variationer med kategorier vid namn:
Kategori 2:A: Skogen som estetiskt otillfredsställande, Kategori 2:B: Autentiska situationer har högre status,
Kategori 2:C: Gårdens utbud är inte tillräckligt fysiskt utmanande och Kategori 2:D: Gårdens utbud av höjdupplevelser är begränsat.
6.2.1 Kategori 2:A: Skogen som estetiskt otillfredsställande
Kännetecknande för den variation av uppfattningen som beskrivs i kategori 2:A är att skogen är estetiskt otillfredsställande därför att önskemål om att försköna den framkommer. Miljön som beskrivs är en skogsliknande terräng med träd, buskar och annan vegetation som förekommer i skogar. Gården innehåller till utseendet liknande vegetation som mestadels består av buskar, träd, löv och gräs. Framförallt i gröna och bruna färgtoner. Variationen framkommer när Tim uttrycker önskemål om att försköna förskolans gård med hjälp av blommor. Det illustreras i följande intervjusvar:
Tim, 3 år: “plocka fin… mer blommor. Den ska jag ge till min mamma. Mamma ska ha massa blommor.”
Att skogen är estetiskt otillfredsställande framkommer i citatet ovan när önskemål om blommor förs fram, för att dessa anses vara fina. Eftersom ordet “mer” används, tyder det på att blommor är ett förekommande inslag i terrängens vegetation men inte i den uträckning som önskas. Variationen tolkas även framkomma då gården uppfattas ha begränsad färgskala, vilket kommer till uttryck när Mia berättar att träden bör ha färgglada blommor. Det illustreras i följande intervjusvar:
Intervjuare: “Om du själv får bestämma, hur vill du att gården ska se ut?” Mia, 5 år: “Hm… Att det är helt rosa... huset.” Mia pekar på förskolans byggnad. “Och alla träd är blommiga och alla vaser... vaserna är rosa och blommorna är färgglada.”
Att gården är estetiskt otillfredsställande kan tolkas utifrån att önskemål om färgglada blommor framförs. Naturen uppfattas kunna bli mer estetiskt tilltalande, vilket tolkas utifrån att introducera färg och färgglada blommor. Ytterligare en aspekt som framkommer är att naturen i sig är otillräcklig för att tillfredsställa de estetiska utvecklingsbehoven som skogsterrängen har. Det framkommer när Bianca berättar att träden behöver pyntas med kulor, vilket illustreras i följande intervjusvar:
Intervjuare: “Om du själv får bestämma, hur vill du att gården ska se ut?” Bianca, 3 år: “Pynta den.”
I: “Hur hade du velat pynta den?” B “För jag vill det. Med kulor” I: “Var hade du satt kulorna?”
B: “Där uppe, där och där uppe.” Pekar upp på trädkronorna. I: “På träden?”
B: “Ja… och på löven.”
I citatet ovan framkommer att konstruerat material krävs för att göra gården estetiskt tillfredsställande, eftersom det föreslår att träden ska pyntas med kulor. Både träden och löven behöver förskönas med ytterligare material eftersom de på egen hand inte uppfattas vara fina nog. Ur andra ordningens perspektiv uttrycks uppfattningen om att gården kan utvecklas genom att bli mer estetiskt tilltalande.
6.2.2 Kategori 2:B: Autentiska situationer har högre status
Kännetecknande för den variation av uppfattningen som beskrivs i kategori 2:B är att lek som anknyter till en autentisk situation har högre status. Två olika lekredskap som jämförs, en spade och en grävmaskin. Variationen framkommer när Walter berättar att han inte tycker om spadar eftersom de används till grävning, men att han gärna hade grävt med en grävmaskin. Det illustreras i följande intervjusvar:
Intervjuare: “Vilka saker är inte roliga att leka med?” Walter, 6 år: “Med den, spadar.”
I: “Varför är det inte roligt att leka med spadar?”
W: “För att man kan gräva med dem och det är inte roligt tycker jag.” I: “Okej. Ja, hade det varit roligt att gräva med något annat?”
W: “Mm, en riktig grävmaskin.” I “Varför hade det varit roligt?”
W: “För då kan man sitta i den och köra med den på riktigt.”
I ovanstående dialog blir det tydligt att barn en lek som anknyter till en autentisk situation har högre status. Detta kan tolkas när barnet säger att det är tråkigt att gräva med spadar men roligt att gräva med en grävmaskin. Det framkommer inte om en leksaksgrävmaskin hade varit tillräcklig för att tillfredsställa det presenterade utvecklingsbehovet. I citatet ovan benämns däremot att kunna sitta i och köra grävmaskinen som betydelsefulla egenskaper som lekredskapet bör ha och som uppfattas bidra till dess autenticitet. Andra ordningens perspektiv ger uttryck för att lekredskap som erbjuder en mer autentisk upplevelse har högre status.
6.2.3 Kategori 2:C: Gårdens utbud som inte tillräckligt fysiskt utmanande
Kännetecknande för den variation av uppfattningen som beskrivs i kategori 2:C är att gården inte är tillräckligt fysiskt utmanande. Variationen framkommer när Stephanie berättar om att hon önskar en hinderbana på gården. Det illustreras i följande citat:
Intervjuare: “Finns det något mer som du hade velat skulle finnas på gården?” Stephanie, 6 år: “Ja... [...] hinderbanor och sånt dära som finns på roliga lekställen.”
I: “Vadå för slags hinderbanor?”
S: “Att man ska krypa, hoppa, hoppa, dyka, hoppa upp ner. Att man ska hoppa för hinder, att man ska hoppa över. Så kan man dyka så dära och så hopp och så springer man och så hopp och så dyk och så hopp. Det där skulle jag tycka var jätteroligt.”
Stephanie demonstrerar hur hinderbanan bör vara upplagd genom att ducka, hoppa och springa i en halv oval.
Att gårdens utbud inte är fysiskt utmanande exemplifieras genom önskemål om en hinderbana på gården. Hinderbanan ger utlopp för hopp och dykningar, något som inte går att genomföra med de lekredskap som finns på gården i nuläget. Det framkommer även att gården är tråkig i förhållande till andra lekställen, vilken kan tyda på att förskolans gård egentligen inte behöver bli mer fysiskt utmanande utan att den istället bör innehålla lekredskap som finns tillgängliga
på andra lekställen som beskrivs som roliga. Andra ordningens perspektiv ger uttryck för att gården inte är tillräckligt fysiskt utmanande trots sina olika lekredskap och är i behov att kompletterande utrustning.
6.2.4 Kategori 2:D: Gårdens utbud av höjdupplevelser är begränsat
Kännetecknande för den variation av uppfattningen som beskrivs i kategori 2:D är att gården inte erbjuder tillräckliga höjdupplevelser. Ur första ordningens perspektiv är det en gård som innehåller gungor. Variationen framkommer när Stephanie berättar att hon vill ha ett pariserhjul för att komma upp på högre höjder och att enbart gungorna erbjuder tillfredsställande höjdupplevelser. Det illustreras i intervjusvaret nedan:
Intervjuare: “Finns det något mer som du hade velat skulle finnas på gården?” Stephanie: “Ja... Ett pariserhjul [...].”
[...]
I: “och varför tycker du det ska finnas ett pariserhjul?”
S: ”För då kan man åka högt upp. För jag gillar högt upp. Det är roligt... det är som att gungorna där borta. På några av gungorna kan man gunga jättehögt och jag gillar att vara högt uppe. Så det är därför jag vill ha ett pariserhjul här.”
I ovanstående samtal uttrycks att gårdens konstruerade lekredskap inte erbjuder tillräckliga höjdupplevelser genom att ett önskemål om ett pariserhjul framförs. Det framkommer däremot att gården uppfattas erbjuda vissa höjdupplevelser med gungorna, dock inte alla gungor. Gårdens skogsterräng innehåller många höga träd, med möjlighet att klättra högre upp än den höjd som gungorna erbjuder. Möjligtvis är det som illustreras i citatet ovan en önskan om att ha mekaniska attraktioner, snarare än möjligheten att befinna sig på en hög höjd. Andra ordningens perspektiv ger uttryck för att för få konstruerade lekredskap erbjuder höjdupplevelser.