Denna studie undersökte barns uppfattningar om gårdens miljö och lekredskap, samt hur barnen hade velat utveckla sin gård. Det hade varit intressant att implementera deras utvecklingsförslag och studera vilken effekt det hade haft på barns lek. Dessutom hade det stärkt barns inflytande på förskolan. En studie likt denna men av större skala hade kunnat genomföras för att göra resultatet generaliserbart. Utöver det hade en studie kring pedagogers uppfattningar om gården kunnat göras för att belysa barnperspektivet, vilket hade kunnat skapa en förståelse för hur och om barnperspektiv och barns perspektiv skiljer sig åt. En studie hade kunnat genomföras där barn och pedagoger ritar och berättar hur de hade velat designa en helt ny gård, där utgångspunkten inte behöver vara den befintliga gården. Den ursprungliga tanken var att även intervjua landskapsarkitekter som jobbar med utformningen av gårdar på förskolor för att ta reda på hur de uppfattar gårdens innehåll och miljö. Arkitekters uppfattningar är något som fortfarande är av intresse och hade kunnat genomföras i framtida forskning och jämföras med barns uppfattningar. Om möjlighet finns hade både barn och arkitekterna kunnat komma med utvecklingsförslag på en specifik gård. Det kan även vara intressant att ta med vårdnadshavare och deras tankar kring gården, för att få ytterligare en aspekt av hur gården uppfattas.
8. Referenser
Ahrne, G., & Svensson, P. (2015). Handbok i kvalitativa metoder (2., [utök. och aktualiserade] uppl.). Stockholm: Liber.
Allwood, C. M., & Erikson, M. G. (2017). Grundläggande vetenskapsteori: för psykologi och
andra beteendevetenskaper. Lund: Studentlitteratur.
American Journal of Play. (2008). What’s Wrong with America’s Playgrounds and How to Fix Them: An Interview with Joe L. Frost. American Journal of Play, 1(2), 139–156.
Arnér, E. (2006). Barns inflytande i förskolan – problem eller möjlighet för de vuxna? En
studie av ett utvecklingsarbete och dess betydelse för att förändra pedagogers förhållningssätt till barns initiativ. Licentiatavhandling. Örebro: Örebro Universitet.
Bjørndal, C.R.P. (2005). Det värderande ögat: observation, utvärdering och utveckling i
undervisning och handledning (1. uppl.). Stockholm: Liber.
Bryman, A. (2001). Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning. Lund: Studentlitteratur.
Clark, A., & Moss, P. (2011). Listening to young children: The mosaic approach (Second edition.). London: National Children’s Bureau.
Corsaro, W.A. (2005). The sociology of childhood (2. ed.). Thousand Oaks: Pine Forge Press.
Denscombe, M. (2016). Forskningshandboken: För småskaliga forskningsprojekt inom
samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur
Eilard, A. (2010). Barndomens förändrade villkor: förutsättningar för barns lärande i en ny
Elm, A. (2012). Design för lärande barns meningsskapande i naturvetenskap. (Doktorsavhandling, Stockholms Universitet, Stockholm) Hämtad från
http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A516769&dswid=-8536
Engdahl, I., & Ärlemalm-Hagsér, E. (2011). Barns delaktighet i det fysiska rummet: Svenska
OMEP:s utvecklingsprojekt med stöd av Allmänna arvsfonden 2007–2010. Stockholm:
Svenska OMEP.
Engdahl, K. (2014). Förskolegården: en pedagogisk miljö för barns möten, delaktighet och
inflytande. Diss. Umeå: Umeå universitet.
Erlandsson, S.I., & Sjöberg, L. (red.) (2013). Barn- och ungdomsforskning: metoder och
arbetssätt (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
Göteborgs Stad Lokalförvaltningen, Undervisningsbygg Oslo KF, & Dansk Center for Undervisningsmiljø. (2012). REBUS - Resan till en bättre skolmiljö. Hämtad från https://interreg-oks.eu/webdav/files/gamla-projektbanken/se/Material/Files/Kattegat/ kagerrak/Dokumenter+projektbank/REBUS%20Rapport%20SE.pdf
Halldén, G. (2003). Barnperspektiv som ideologiskt eller metodologiskt begrepp tema: barns
perspektiv och barnperspektiv i pedagogisk forskning och praxis. Göteborg:
Göteborgs universitet.
Halldén, G. (red.) (2007). Den moderna barndomen och barns vardagsliv. Stockholm: Carlsson.
Halldén, G. (red.) (2009). Naturen som symbol för den goda barndomen. Stockholm: Carlsson.
Hillén, S., Johansson, B. & Karlsson, M. (2013). Att involvera barn i forskning och
utveckling (1. uppl.). Lund: Studentlitteratur.
International School Grounds Alliance. (2017). Risk in play and learning: Ubud-Höör
James, A., & Prout, A. (red.) (1997). Constructing and reconstructing childhood:
contemporary issues in the sociological study of childhood (2., [rev. and updated]
ed.). London: Falmer.
Johansson, E. (2003). Att närma sig barns perspektiv: Forskare och pedagogers möten med barns perspektiv. Pedagogisk Forskning i Sverige, 8(1–2), 42–57.
Johansson, E., & Pramling Samuelsson, I. (2003). Barns perspektiv och barnperspektiv i pedagogisk forskning och praxis. Pedagogisk forskning i Sverige, 8(1-2), 1-5.
Klaar, S., & Öhman, J. (2014). Children’s meaning-making of nature in an outdoor-oriented and democratic Swedish preschool practice. European Early Childhood Education
Research Journal, 22(2), 229–253. https://doi.org/10.1080/1350293X.2014.883721
Larsson, J., & Holmström, I. (2007). Phenomenographic or phenomenological analysis: does it matter? Examples from a study on anaesthesiologists’ work. International Journal
of Qualitative Studies on Health and Well-being, 2(1), 55-64, doi:
10.1080/17482620601068105
Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys: exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur.
Little, H., & Eager, D. (2010). Risk, challenge and safety: implications for play quality and playground design. European Early Childhood Education Research Journal, 18(4), 497-513.
Markström, A. (2005). Förskolan som normaliseringspraktik: en etnografisk studie (1. uppl.). Diss. Linköping: Linköpings universitet.
Markström, A., & Halldén, G. (2009). Children’s Strategies for Agency in Preschool.
Children & Society, 23(2), 112–122. https://doi.org/10.1111/j.1099-
Marton, F. (1981). Phenomenography - Describing conceptions of the world around us.
Instructional Science, 10, 177-200.
Marton, F., & Svensson, L. (1978). Att studera omvärldsuppfattning. Två bidrag till
metodologin. Rapporter från Pedagogiska institutionen, 158. Göteborgs universitet.
Marton, F. & Booth, S. (2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur.
Marton, F., & Pong, W. (2005). On the unit of description in phenomenography. Higher
Education Research & Development, 24(4), 335–348. https://doi.org/10.1080/07294360500284706
Montgomery, H., Qvarsell, B., & Ellheden-Schedin, M. (red.). (2001). Perspektiv och
förståelse: att kunna se från olika håll. Stockholm: Carlsson.
Moore, R. (1986). Childhood's Domain. London: Routledge.
Nedovic, S., & Morrissey, A. (2013). Calm active and focused: Children's responses to an organic outdoor learning environment. Learning Environments Research, 16(2), 281-295. doi:http://dx.doi.org.ezproxy.bib.hh.se/10.1007/s10984-013-9127-9
Nel, A., Joubert, I., & Hartell, C. (2017). Teachers’ perceptions on the design and use of an outdoor learning environment for sensory and motor stimulation. South African
Journal of Childhood Education, 7(1), 482.
Niklasson, L., & Sandberg, A. (2010). Children and the outdoor environment. European
Early Childhood Education Research Journal, 18(4), 485-496.
Nordin-Hultman, E., & Collsiöö, J. (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande (1. uppl.). Liber, Stockholm.
Pearson, R., & Howe, J. (2017). Pupil participation and playground design: listening and responding to children’s views. Educational Psychology in Practice, 33(4), 356–370. https://doi.org/10.1080/02667363.2017.1326375
Pigott, K.A. (2012). Bringing nature into play: Integrating nature into outdoor play
environments for whole child development. Master of Landscape Architecture
thesis, University of Georgia, Athens, Georgia.
Plan-och bygglagen (2010:900) 8 kap. 9–10§§. Stockholm: Nordstedt.
Pramling Samuelsson, I., & Sheridan, S. (2003). Delaktighet som värdering och pedagogik. Pedagogisk Forskning i Sverige, 8(1–2), 70–84.
Skolinspektionen, (2012). Förskola, före skola - lärande och bärande:
kvalitetsgranskningsrapport om förskolans arbete med det förstärkta pedagogiska uppdraget. Stockholm: Skolinspektionen. Hämtad från:
https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/gransknings
apporter/kvalitetsgranskningar/2012/forskolan-2/kvalgr-forskolan2-slutrapport.pdf
Skollagen (SFS: 2010:800). Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan Lpfö 18. Stockholm: Skolverket.
Snaza, N., Sonu, D., Truman., S & Zaliwska, Z. (Eds.). (2016). Playgrounds as sites of radical encounters: Mapping material, affective, spatial and pedagogical collisions.
Pedagogical matters: New materialism and curriculum studies, 13-28. New York,
NY: Peter Lang.
Socialdepartementet. (1972). Förskolan: betänkande del 2 SOU (1972:27). Stockholm: Socialdepartementet.
Socialstyrelsen (1987). Pedagogiskt program för förskolan. Allmänna råd. Socialstyrelsen: Stockholm.
Sommer, D., Pramling Samuelsson, I., & Hundeide, K. (2011). Barnperspektiv och barnens
perspektiv i teori och praktik. (1. uppl.) Stockholm: Liber.
2020-05-10 från
https://www.specped.su.se/sj%C3%A4lvst%C3%A4ndigt-arbete/uppsatsens-olika- delar/trov%C3%A4rdighet-validitet-reliabilitet
Starrin, B., & Svensson, P. (Red.). (1994). Kvalitativ metod och vetenskapsteori. Lund: Studentlitteratur.
Söderbäck, M., Coyne, I., & Harder, M. (2011). The importance of including both a child perspective and the child’s perspective within health care settings to provide truly child-centred care. Journal of Child Health Care, 15(2), 99–106.
https://doi.org/10.1177/1367493510397624
Uljens, M. (1989). Fenomenografi: forskning om uppfattningar. Lund: Studentlitteratur.
UNICEF Sverige. (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.
Vetenskapsrådet, (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning [Elektronisk resurs]. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Waters, J., & Maynard, T. (2010). What’s so interesting outside? A study of child-initiated interaction with teachers in the natural outdoor environment. European Early
Childhood Education Research Journal, 18(4), s. 473-483.
Zamani, Z. (2016). “The woods is a more free space for children to be creative; their imagination kind of sparks out there”: exploring young children’s cognitive play opportunities in natural, manufactured and mixed outdoor preschool zones. Journal of
Adventure Education and Outdoor Learning, 16(2), 172–189.
https://doi.org/10.1080/14729679.2015.1122538
Änggård, E. (2012). Att skapa platser I naturmiljöer. Om hur vardagliga praktiker i en I Ur och Skur-förskola bidrar till att ge platser identitet. Nordisk Barnehageforskning
Ärlemalm-Hagsér & Sandberg, A. (2008). Miljöer för lek, lärande och samspel. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
9. Bilagor
I detta avsnitt återfinns bilagor.