Vi tolkar skolledarnas svar som att det har en ambition och kunskap för att skapa goda övergångar. De ser vilka möjligheter som övergångar kan ge om samverkande aktiviteter sker. Ur ett organisationsteoretiskt perspektiv kan framgång ske genom att låta olika perspektiv inom organisationsteorin samspelar med varandra för att skapa klarhet (Bolman & Deal, 2015). Detta tolkar vi som att skolledarna inte har möjlighet att göra detta då det på en skolledares axlar vilar ett stort uppdrag och det ges inte rätt förutsättningar för framgång. Yttre och inre faktorer påverkar organisationen. När det handlar om övergångar är det framför allt yttre faktorer som påverkar och kan inte förändras då de är statiska som skolval eller geografiskt upptagningsområde (Ackesjö, 2015).
Det perspektiv som styr förskola och grundskolan är framför allt det politiska perspektivet. En omorganisation har precis skett i den organisation där informanterna är verksamma och alla delar är inte på plats ännu, detta påverkar de inre faktorerna och en otydlighet skapas. Även om informanterna beskriver olika delar ur ett strukturellt perspektiv som handlingsplaner, dokumentation, skolbesök, överlämnande samtal så blir vår tolkning att det inte finns en tydlig arbetsgång och ansvarsfördelning kring dessa.
Ur human resource perspektivet ser vi barn i behov av särskilt stöd, där deras behov och intressen måste synliggöras för att de ska kunna lyckas vidare vid övergångar. När behoven inte fylls mellan organisationen och människan blir någon lidande på ett eller annat sätt. Organisationen har behov av människorna och människorna har behov av organisationen (Bolman & Deal, 2015).
Informanterna beskriver att det inte finns en naturlig arena för samverkan. Detta kan ställas i kontrast till Gjems (1996) beskrivning om organisationsteorin och hur progression uppstår just genom att människor oavbrutet samverkar, möts och diskuterar och hur detta bidrar till utvecklande av samlärande. Informanterna nämner inget kring utvärdering av de faktiska insatser som sker förutom att dokument revideras. Feedback har en stor betydelse för att inte det ska uppstå en envägskommunikation (Lindkvist, Bakka och Fivelsdal, 2014). Det finns som förståelse för de olika uppdragen och detta uttrycker informanterna även har utvecklats de senaste åren. Besöken som görs kan vara en orsak till att förståelsen har ökat. Även om det är barnens tid att lära känna den nya verksamheten så är det pedagoger från förskolan som också gör besök och detta leder till en inblick i grundskolan.
38
Diskussion
Studiens rubrik Diket växer igen valde vi för att tydliggöra de dilemman vi har mött kring övergångar och är även ett citat från en informant. Syftet med studien är att lyfta framgångsfaktorer och hinder som skolledare ser kring att skapa övergång mellan förskola och grundskola för barn i behov av särskilt stöd.
Resultatdiskussion
Den tidigare forskningen synliggör och tydliggör vikten av övergångar och dess organisation. Dock blir vår upplevelse att förskolan och grundskolan har svårt att skapa denna tydliga övergång där alla komponenter samspelar på ett sätt som når framgång för varje enskilt barn vid övergången.
Vår tolkning av studiens resultat är att skolledare aktivt behöver organisera övergångar för att de ska gynna barnen enskilt. Området där vi valt att göra studien är i en omorganisation. Därför ser vi att det finns dilemman kring att dra allmänna slutsatser kring övergångar utifrån studien. Resultatet visar att det inte finns tydliga och välförankrade rutiner och strukturer för skolledarna att förhålla sig till och de skapar istället övergångar efter bästa förmåga. Skolledarna är inte samspelta i vad och hur de gör och detta bekräftar vår tanke kring att strategisk planering saknas. Tidigare arbetade förskolechefer och rektorer mer tillsammans så väl geografiskt som forumsmässigt och det skapades naturliga kontaktytor. Detta har nu förändrats och det har lett till att kommunikationen dem emellan har försvårats betydligt.
Skolledarna ser vikten av samverkan dem emellan likväl som de ser att pedagogerna i de olika verksamheterna behöver ha förståelse och insikt i varandras uppdrag. Vi har av detta resultat egna, personliga, referenser från våra yrkesliv. Det saknas möjligheter att ha inblick i annan verksamhet än den en jobbar i. Tid och planering för detta saknas. Vilket även styrks i delkapitlet om tidigare forskning.
Att barn i behov av särskilt stöd ska tas särskilt aktning vid övergångar tydliggörs i resultatet. Skolledarna har en förståelse kring vikten av att det finns en övergång som är annorlunda än vid den generella övergången. Framför allt görs vårdnadshavare mer involverade vid dessa. Här ser vi dock dilemman kring sekretessbestämmelser men detta gör inte informanterna i studien. De anser att om det skett tydlighet kring varför information ska lämnas över så har föräldrarna förståelse för detta och då ger sitt samtycke. Tidigare forskning visar att
39
det är av stor vikt att information kring barn i behov av särskilt stöd delas vid övergångar för att barnens progression ska fortsätta optimalt.
Kommunikation mellan olika parter är av vikt vilket framkommer i så väl tidigare forskning som i studiens resultat. Inom detta område ser vi dock stora brister i grundskolans värld. Detta på grund av både inre som yttre faktorer. Grundskolan styrs utifrån grundat i politiska beslut som direkt påverkar skolan. Detta leder till att organisationen kring olika områden försvåras och trots ambition och vilja är det inte alltid möjligt att finna strategier som fungerar optimalt. Tidigare forskning styrker vikten av att organisationen måste fungera väl för att alla barn ska lyckas vid övergångar. Vi ser det som beklämmande att det trots att det finns en medvetenhet kring detta så synliggör vår studie att det fortsatt brister i detta arbete i verksamheter.