Regionerna skulle få betala ungefär 170 miljoner mer än i dag
3 Stöd vid behov av sjukvårdande insatser insatser
3.5 Hälso- och sjukvård – Vad gäller?
3.5.6 Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter Vad innebär en delegering och vad kan delegeras? Vad innebär en delegering och vad kan delegeras?
Delegering innebär att någon som tillhör hälso- och sjukvårdsperso-nalen och som har utbildning (är formellt kompetent) för att utföra en medicinsk arbetsuppgift överlåter denna till en annan person som saknar formell kompetens, men som har faktisk (reell) kompetens för uppgiften.187 Bestämmelser om delegering finns bland annat i 6 kap. patientsäkerhetslagen och Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård.
För de flesta arbetsuppgifter i hälso- och sjukvården finns inte några särskilda bestämmelser som anger vem som får utföra uppgif-terna. Sådana oreglerade arbetsuppgifter får vårdgivaren fördela utan ett delegeringsförfarande.188 Utgångspunkten är dock att vårdgiva-ren alltid måste se till att det finns personal med kompetens för att fullgöra uppgiften.189 En förutsättning för att delegering ska få ske är alltid att detta är förenligt med en god och säker vård.190 Det finns särskilda regler om delegering av läkemedelshantering, detta be-skrivs närmare i avsnittet nedan.
Ansvaret för en delegering ligger i första hand på den person som fattat delegeringsbeslutet.191 Det yttersta ansvaret för att delege-ringar sker på rätt sätt ligger dock hos verksamhetschef eller mot-svarande eller, inom kommun, hos den medicinskt ansvariga sjuk-sköterskan.192
187 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) om delegering av arbets-uppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård. Med formell kompetens avses bland annat legitimation för yrket eller godkänd högskoleutbildning som leder till yrkesexamen enligt sär-skild examensbeskrivning.
188 Socialstyrelsen (2019). Handbok om tillämpning av Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om ordination och hantering av läkemedel i hälso- och sjukvården, s. 51.
189 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) om delegering av arbets-uppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård.
190 6 kap. 3 § patientsäkerhetslagen (2010:659), Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård, och 9 kap. 3 § Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om läke-medelshantering i hälso- och sjukvården.
191 6 kap. 3 § patientsäkerhetslagen (2010:659).
192 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) om delegering av arbets-uppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård, och 9 kap. 5 § Socialstyrelsens föreskrifter
Delegering till personal utanför den egna verksamheten
Socialstyrelsens föreskrift om delegering gäller inom hälso- och sjukvården. Den gäller oavsett om delegeringen sker inom den egna organisationen eller över en verksamhets- eller vårdgivargräns. Ex-empel på en delegering över en verksamhets- eller vårdgivargräns är när en regionanställd distriktssköterska överlåter en uppgift till en undersköterska inom kommunal eller enskild hälso- och sjukvård.193
I vår utredning har vi kunnat se att det förekommer att delega-tionsbeslut fattas av personal inom hälso- och sjukvården om att me-dicinska arbetsuppgifter får utföras av personal som arbetar i verk-samheter som inte betraktar sig som vårdgivare. Exempel på detta är när uppgifter efter ett delegationsbeslut överlämnas till en personlig assistent som är anställd hos en privat assistansanordnare eller en-skild arbetsgivare. Det finns en uppfattning att utförandet av den delegerade uppgiften i dessa situationer skulle omfattas av hälso- och sjukvårdens regelverk, men att den verksamhet där assistenten arbe-tar ändå inte skulle vara en vårdgivare. Det finns dock inte något stöd i lagstiftningen för att det skulle förhålla sig så.
Delegeringen kan medföra att den utförande verksamheten blir en vårdgivare
Om den delegerade uppgift som assistenten utför är en åtgärd för att medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador omfattas åtgärden av definitionen av hälso- och sjukvård i 2 kap. 1 § hälso- och sjukvårdslagen. Om då assistentens arbetsgivare – i och med att personalen utför hälso- och sjukvårdsuppgifter – kan anses bedriva hälso- och sjukvårdsverksamhet så är denne per definition en vårdgivare enligt 2 kap. 3 § hälso- och sjukvårdslagen. Som be-skrivits i avsnitt 3.5.2 ligger i uttrycket bedriver att åtgärderna är av regelbundet återkommande karaktär.
Om så skulle vara fallet ska denne anmäla verksamheten till IVO och även uppfylla de övriga krav som gäller för vårdgivare enligt ex-empelvis hälso- och sjukvårdslagen, patientsäkerhetslagen, patient-lagen, patientdatalagen och olika föreskrifter från Socialstyrelsen.
193 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) om delegering av arbets-uppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård, s. 5. Delegering över verksamhets- eller vårdgivargräns benämndes tidigare ”anvisning”.
Inte självklart att den utförande personalen blir hälso- och sjukvårdspersonal
Det är endast personal som utgör hälso- och sjukvårdspersonal i pa-tientsäkerhetslagens mening som lyder under bestämmelserna om personligt yrkesansvar i 6 kap. patientsäkerhetslagen.194 Det är också bara när uppgifter utförs av sådan personal som patientskadelagen blir tillämplig vid en eventuell skada.195 Icke-legitimerad personal som arbetar hemma hos en enskild blir dock inte per automatik hälso- och sjukvårdspersonal bara för att hen utför hälso- och sjuk-vårdsuppgifter.
En personlig assistent arbetar hemma hos den enskilde, det vill säga varken på sjukhus eller annan vårdinrättning (jfr 1 kap. 4 § första stycket 2 patientsäkerhetslagen). Av 1 kap. 4 § första stycket 3 patientsäkerhetslagen följer att denne då kan utgöra hälso- och sjukvårdspersonal om hen kan anses i annat fall vid hälso- och sjuk-vård av patienter biträda en legitimerad yrkesutövare. Exempel som nämns i bestämmelsens förarbeten är personal som arbetar på kom-munala inrättningar för vård och boende som biträder när en legiti-merad hälso- och sjukvårdspersonal utför hälso- och sjukvårdsupp-gifter.196 Att assistentens arbetsgivare är en vårdgivare innebär dock inte att det är självklart att det inom den egna verksamheten finns någon legitimerad yrkesutövare som assistenten kan anses biträda i den mening som avses i patientsäkerhetslagen. Det finns nämligen varken i hälso- och sjukvårdslagen eller i patientsäkerhetslagen något uttryckligt krav på att det inom en vårdgivares verksamhet ska finnas personal med yrkeslegitimation på hälso- och sjukvårdens område (även om detta torde kunna vara av betydelse för att god vård ska kunna ges enligt 5 kap. 1–2 §§ hälso- och sjukvårdslagen). Detta kan jämföras med att det när kommuner är vårdgivare finns egen legiti-merad hälso- och sjukvårdspersonal, medicinskt ansvarig sjukskö-terska, som den icke-legitimerade personalen exempelvis skulle kunna anses biträda.
Det är inte heller klarlagt varken i lag eller förarbeten om motta-gandet av en delegation från någon utanför den egna verksamheten, som inte heller är närvarande vid utförandet, innebär att personen kan anses biträda en legitimerad yrkesutövare (den som gett
delega-194 Se mer om hälso- och sjukvårdspersonal och dennes ansvar i avsnitt 3.5.4.
5 § patientskadelagen (1996:799). Se mer om patientförsäkringen i avsnitt 3.5.5.
tionen) vid hälso- och sjukvård av patienter enligt definitionen i 1 kap. 4 § första stycket 3 patientsäkerhetslagen. Det kan enligt vår mening inte tas för självklart att så är fallet.
Det finns särskilda regler om delegering av läkemedelshantering Iordningsställande, administrering och överlämning av läkemedel är exempel på uppgifter som är särskilt reglerade på så sätt att det endast får utföras av personal som är behörig, antingen genom egen yrkeslegitimation eller efter delegering.197 Detta framgår av Social-styrelsens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2017:37) om lä-kemedelshantering i hälso- och sjukvården. Delegering av läkemedel får endast ske i enlighet med läkemedelsföreskriften.
Vid delegering av läkemedelshantering ska uppgiftsmottagaren ha dokumenterade kunskaper om hantering av läkemedel och de ris-ker som är förenade med hanteringen.198 Av vårdgivarens rutiner ska framgå i vilka situationer och under vilka förutsättningar som det är förenligt med en god och säker vård att delegera iordningsställande, administrering och överlämning av läkemedel. Av rutinerna ska också framgå vilken kompetens och kunskap som krävs av den som får i uppgift att hantera läkemedel.199 Avseende formerna för delege-ring gäller de övergripande reglerna i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 1997:14) om delegering av arbetsuppgifter inom hälso- och sjukvård och tandvård.