Delstudie 2

Denna delstudie har genomförts och analyserats av Madeleine Åhlström Eriksson. Med hänsyn till de etiska forsknings principer som studien förhåller sig till, presenteras denna studie med anonymitet gällande de informanter som deltagit i studien och därför benämns lärarna: L5, L6, L7 samt L8 (se Tabell 2 i 6.3). Analysen har utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet samt de analytiska begrepp som perspektivet inbegriper: mediering, appropriering och scaffolding. Citat från lärarna kommer att skrivas fram för att öka studiens trovärdighet.

Fyra behöriga lärare från lågstadiet har intervjuats, där en av dem har skett genom ett fysiskt möte med inspelning, de andra tre har genomförts och spelats in digitalt via Teams. Dessa lärare är verksamma på samma skola.

Delstudie 2 är uppdelad i tre avsnitt, där varje avsnitt är kopplat till en av studiens forskningsfrågor: 7.2.1 Vilka för- och nackdelar presenterar lärarna med att använda läxor i lågstadiet, 7.2.2. Vad tar lärarna utgångspunkt i vid utformningen av läxorna, 7.2.3 Hur förhåller sig lärarna till olika utomstående faktorer som kan påverka elevernas möjlighet till att inhämta kunskap genom läxorna.

7.2.1 Vilka för- och nackdelar presenterar lärarna med att använda läxor i lågstadiet?

Under intervjuerna var en inledande fråga vad en läxa är enligt läraren och samtliga lärare svarade att en läxa handlar om repetition av det man redan har gått igenom i undervisningen samt någonting man behöver öva på. Det svar som skiljer sig något är att en läxa enligt L7 även kan ses som en möjlighet till extra fördjupning samt att läxan ska medföra en ”ökad säkerhet i det dom gör” (L7, 2021). Lärarna förhåller sig till samma grund, genom att utgå från Lgr11s kunskapsmål vid utformandet av läxor, men de menar att en läxa ändå kan skilja sig i utförandet beroende på de förutsättningar en elev har. Sammanfattningsvis framgick det att läxor ses som en repetition av det eleven arbetat med i skolan för att bli trygg i kunskapen, för att i sin tur kunna inhämta nya kunskaper: vilket kan ses som en form av scaffolding.

Lärarna blev intervjuade om vilka för- och nackdelar de såg med att använda läxor i lågstadiet. L5 belyser vikten av att läxor kan ge vårdnadshavarna insikt i vad deras barn arbetar med i skolan, och ser därmed en vinst i att det blir ett samarbete mellan hem och skola genom läxorna (L5, 2021). Vidare berättar L5 att sambandet mellan läxor och elevernas kunskapsinlärning går hand i hand. Läxor är alltså ett materiellt redskap som blir ett medierande verktyg för eleverna att appropriera kunskaper med. Samtliga lärare belyser att läxor med fördel gynnas av att först ha gemensam undervisning med läraren, för att eleverna ska kunna befästa kunskapen från läxor. L5 menar att eleverna ska tycka att det är roligt att göra läxor och därmed visa sina vårdnadshavare vad de kan (L5, 2021). L5 är den enda av lärarna som lyfter hur arbetet med digitala läxor ser ut, att det är en framgångsfaktor för eleverna och medför därför en fördel för eleverna att appropriera kunskapen på. L5 beskriver det så här:

Jag använder både digitala läxor, jag använder skolplus, jag använder bingel därför att jag har sett att det är framgångsfaktorer hos eleverna. Det blir ett roligt sätt att göra läxan på därför att man jobbar med Ipad eller med dator och det blir som ett spel, det blir lite roligare att göra sådana läxor. (L5, 2021)

29 L5 menar att både traditionella läxor och online läxor kan ha sina fördelar men att de är beroende av hur läraren presenterar en läxa för eleverna och att det är presentationen som bidrar till om läxorna blir till en för- eller nackdel för elevernas inlärning (L5, 2021). Detta kan kopplas till det sociokulturella perspektivet i avseendet att eleven ska få det stöd som de behöver för att kunna tillägna sig nya kunskaper. Vidare belyser samtliga lärare att det är läsläxan som är viktigast för elevernas inlärning. L8 beskriver läsningen som någonting eleverna behöver öva på och att en fördel med att använda läsningen som läxa, är att eleven kan få hjälp och stöttning hemma med läsningen genom scaffolding från exempelvis vårdnadshavare eller syskon:

Vi har inte i dagsläget möjlighet att sitta och lästräna [sic] med eleverna enskilt en och en och verkligen lyssna och stötta ordentligt, som man gärna hade velat, och därför tycker jag läsläxan är jättebra att ha, […] Att de får den tiden med att verkligen sitta och läsa. Så det blir som ett komplement, känner jag, utifrån hur vi har i skolan, så får man jobba med det hemma. (L8, 2021)

Samtliga lärare lyfter att tiden inte räcker till för att träna läsningen med alla elever under skoltid, men att det är oerhört viktigt med läsningen och att det aldrig kan bli för mycket läsning. L7 belyser vikten av fortsatt läsning trots att man är en god läsare enligt följande:

Man måste lästräna [sic], även en duktig läsare måste lästräna [sic]. För en duktig läsare kan faktiskt läsa alldeles för fort och inte ha förstått ett dugg vad man har läst, då är det ju värdelöst i alla fall. Som det där man måste hitta dem att ringa in [sic], så att de verkligen förstår vad de läser. (L7, 2021)

Genom läsläxor kan eleverna läsa hemma och med fördel erbjudas möjligheter att fördjupa sin läsning, öva läsförståelse och avkodning, beroende på hur eleverna approprierar kunskapen. Boken som eleverna använder, om det är läxboken eller annan bok, är det materiella redskap som eleverna använder för att appropriera den nya kunskapen. Att använda hemmen som hjälp blir till en fördel för lärarnas arbete men främst för elevens kunskapsinlärning och utveckling, då eleverna kan få stöttning genom scaffolding i hemmen. Vidare lyfter tre av de fyra lärarna, att läxorna i lågstadiet med fördel kan ses som förberedande till vad som komma skall på mellanstadiet och menar att de behöver lära sig ta ansvar i tid och få känna på hur det är att ha läxor, för att det inte ska bli en chock för dem i mellanstadiet. L7 beskriver det på följande sätt:

Det räcker inte med det korta man läser här i skolan, att man måste vidare för att klara studier i nästa nivå som kommer, så måste man förstå att det krävs arbete och att man, […] måste faktiskt, tycker jag, se till att de får in en rutin att framför allt läsa och framför allt förstå vad det är man har läst och det måste man göra både hemma och i skolan. (L7, 2021)

Då läsningen är så pass viktig för eleverna är det av vikt att den också fungerar i hemmet. Hemmet är något som samtliga lärare lyfter i relation till elevernas läxor, att de ser så olika ut, vilket ger eleverna både för- och nackdelar. L5 lyfter läxan som en fördel i att vårdnadshavare kan bli involverade i deras barns skolgång. En annan aspekt är att eleverna även får mer tid på sig, att de kan dela upp arbetet på flera dagar och få stöttning i sitt lärande (L5, 2021). Detta för att kunna nå till nästa nivå kunskapsmässigt genom scaffolding och på så vis utvecklas inom ZPD. L5 berättar att genom att eleverna gör läxorna hemma, kan det medföra att eleverna får möjlighet att fördjupa sig i läxan och inte bara arbeta med repetition (L5, 2021). Vidare menar L5 att det kan finnas en stor vinning med läxor, inte bara för elevernas kunskapsutveckling och inlärning, utan även för ens egen roll som lärare då läxor kan anpassas efter elevens förutsättningar och behov:

30 Alla resultat som jag får in, det är ju ett kvitto på om jag har lyckats som lärare eller om jag har misslyckats. Har jag många elever som inte förstår läxan eller som jag ser, oj här vart det ju jätteknasigt, då måste jag ju ändra min undervisning till att de förstår. Jag brukar säga att det är 90 % av läraren som utgör om man har en bra undervisning eller inte och det blir ju resultatet av vad dem har lärt sig. (L5, 2021)

I relation till det sociokulturella perspektivet som denna studie har som ramverk, lyfter däremot L5 även problematiken som kan uppstå med läxor när eleverna ska appropriera kunskap i hemmen, ”om man inte har högutbildade föräldrar som kan hjälpa till” (L5, 2021). L5 menar att läxorna kan minska i den likvärdighet som skolan ska bistå med i och med att eleverna har olika förutsättningar i hemmen (L5, 2021). Likvärdighet är någonting som samtliga lärare tar upp och menar att elevernas utveckling kan bli lidande i det avseendet. Två av fyra lärare belyser vikten av de konflikter som kan förekomma i hemmen om eleven motsätter sig sin läxa. De menar att läxan då kan ge mer skada än nytta, vilket även kan medföra att läxor utgör ytterligare en nackdel för eleverna. L6 lyfter att läxor inte ska vara ett ”ont måste” (L6, 2021) och därför är det av vikt att begränsa sig i antalet läxor för att det inte ska bli för mycket för eleverna, utan läxor ska istället gynna elevernas kunskapsinlärning (L7, 2021).

7.2.2 Vad tar lärarna utgångspunkt i vid utformningen av läxor?

Samtliga lärare beskriver olika faktorer som tas i beaktning vid utformningen av läxor. En gemensam utgångspunkt för lärarna är att läxor innebär repetition av det eleverna arbetat med under skoltid och faller inom ramen för Lgr11. L5 beskriver arbetsgången på följande vis:

Fastän det inte står uttalat att man ska ha läxor och sådana saker, så är det ändå en vikt av att vi ser att det blir bättre resultat i skolan. Så jag använder ändå styrdokument där jag kan få in Lgr11 i det här, att nu nöter vi just de här ämnesområdena, så att jag tycker ändå, att fastän jag har styrdokumentet så kan jag svara på att de går hand i hand med de läxor vi gör. Har man bara Lgr11 i ryggen, då tycker jag att det är fritt fram. (L5, 2021)

Med detta menar L5 att så länge läraren kan relatera läxorna till kunskapsmålen i Lgr11, kan läraren utforma i princip vilken läxa som helst (L5, 2021). För att läxor ska kunna förankras i ett sociokulturellt perspektiv som denna studie förhåller sig till, är det av vikt att eleven tillgodoses med rätt medierande verktyg, för att kunna appropriera den tänka kunskapen. Vidare belyser L5 vikten av att en läxa alltid ska ha ett bakomliggande syfte för att vara nödvändig (L5, 2021). L7 belyser att det är i skolan, genom undervisningen, som läraren kan se vilka behov varje elev har och utifrån det kan läraren då anpassa läxor till eleverna utifrån deras förutsättningar (L7, 2021). L7 beskriver vidare att en läxa ska ha en viss utformning för att eleven ska kunna klara av att göra den på egen hand samtidigt som de ska vara lite kluriga och poängterar att läxorna alltid sk a vara ”förankrat med någonting som vi faktiskt just för stunden, precis håller på med, eller har jobbat med ganska nyligen” (L7, 2021). Utifrån empirin går det endast att utläsa att L6 beskriver att läxor handlar om att befästa kunskaper (L6, 2021). Vidare framgår det att L8 endast använder sig av läsläxan för att befästa elevernas kunskaper för att tiden i skolan inte räcker till för att kunna befästa elevernas kunskap inom läsningen:

31 Läsläxan är för att jag känner att jag kan, inte själv ge den möjligheten till eleverna och därför kan man säga att jag tar hjälp utav att de får nöta lite hemma, genom att de ska läsa ungefär en kvart varje dag för att hålla i gång det. (L8, 2021)

Den möjlighet som samtliga lärare däremot lyfter att de kan ge till eleverna, är att alltid ha en genomgång av läxan innan den lämnas ut för att eleverna ska veta vad som förväntas av dem och få en förståelse för hur de ska kunna appropriera kunskapen. I relation till elevers olika förutsättningar, använder sig lärarna av olika medel som stödmaterial till läxorna. Stödmaterialet kan ses som ett materiellt redskap som hjälper eleverna att förstå innehållet av läsläxan. Samtliga lärare använde någon form av stödmaterial vid läxor och L6 beskriver att om det förekommer texter med många svåra ord, tillämpas en ordlista med en förklaring och en synonym till orden, som ett stödmaterial till elevernas läxor (L6, 2021). Läraren går igenom dessa ord muntligt och det ger eleven språkliga redskap som ett medierande verktyg, för att eleven ska ges möjlighet att appropriera nya kunskaper. L8 beskriver sitt tillvägagångssätt för de allra svagaste eleverna, som knappt kan läsa, att de eleverna får börja med att lära sig de ”högfrekventa orden i det kapitlet” (L8, 2021), och lära sig de utantill innan de börjar läsa kapitlet (L8, 2021). Det framkommer att ingen av lärarna känner till Skolverkets stödmaterial Läxor i praktiken. Efter att lärarna har fått vetskap om materialet och dess innebörd, lyfter samtliga lärare att det är intressant att det finns ett sådant material, då läxor i sig inte lyfts i Lgr11. L6 anser att det borde vara någonting som alla tar del av, för att läxan ska bli likvärdig för alla elever (L6, 2021).

Lärarna som deltagit i delstudie 2 arbetar, i svenskämnet, med samma läsebok, vilken är uppdelad på tre nivåer. Vilken nivå på läsebok varje elev får, beror på hur pass väl elevens kunskaper är i läsning. L5 lyfter dessa nivåer som någonting bra, men att det är problematiskt att den tillhörande arbetsboken är en och samma för alla nivåer, vilket kan vara för svårt för de allra svagaste läsarna men att den ändå används. Vidare berättar L5 att läxor inom ämnena SO och NO inte används, för att de läxorna kräver mer diskussion och analys. L5 beskriver vidare att sådana läxor kan bli för svåra för vårdnadshavarna att bidra med stöttning och hjälp till eleven, eftersom de inte har varit delaktiga vid undervisningstillfället (L5, 2021). Det medför att det kan vara svårt för eleven att få den stöttning, alltså den scaffolding, som de eventuellt kan behöva för att kunna befinna sig i sin ZPD. L5 berättar att det däremot förekommer läxor i matematik och svenska med anledning att de är lite enklare att genomföra då de är ”mer rakt på sak” (L5, 2021) och inte kräver samma typ av diskussion (L5, 2021). Bland de intervjuade lärarna råder det delade meningar om huruvida en matematikläxa ska användas eller ej. L6 ”upplever att det är svårt för många föräldrar att hjälpa eleverna på rätt sätt” (L6, 2021) med matematikläxorna och att det därför enbart förekommer svenskläxor; läsläxan och skrivläxa. Elevernas matematikbok förekommer på två olika nivåer och L7 berättar att om eleverna har matematikläxa, görs dessa genom det kopieringsmaterial som tillhör boken, vilket även det förekommer på två nivåer (L7, 2021). En anledning som L6 lyfter för att matematikboken inte skickas med hem som läxa, är för att den inte kommer tillbaka till skolan, vilket medför att eleverna inte har något medierande verktyg att appropriera kunskap med under lektionen (L6, 2021). Vidare beskriver lärarna att de arbetar kollegialt med övergripande planeringar, som en utgångspunkt, vilka gäller för varje årskurs, för att eleverna i aktuell årskurs ska få liknande läxor. Samtidigt påtalar lärarna att det kan förekomma viss skillnad, då varje elev ses som en enskild individ med egna behov och förutsättningar. L5 brukar oftast erbjuda sina elever läxor på tre olika nivåer; en utmanande, en medelsvår och en enklare, och menar att om man

32 försöker ha olika nivåer vid alla läxor, “[d]å funkar det oftast rätt bra” (L5, 2021) och eleverna tillägnas lämplig läxa utifrån deras kunskaper (L5, 2021).

Två av lärarna lyfter läxor i relation till att det ”finns något allvar i skolans arbete” (L6, 2021) när eleverna behöver ta hem skolarbete och där läraren gör någon typ av kontroll efteråt. De menar att skolan då inte bara framstår som lek och att det är en av anledningarna till att de tycker att eleverna ska ha läxor på lågstadiet. L8 motsäger sig argumentet och menar att barn i lågstadiet ska få vara barn, eleverna har sin tid i skolan och på fritiden ska de kunna få ägna sig åt annat:

Genom att man vet att de oftast får mer läxor sen längre fram, så känner jag att i lågstadiet så är det i skolan de ska öva och sen så kan de få extra grejer hem ifall det är något de behöver nöta mer på. Men annars så är mitt mål att de egentligen inte ska ha läxor alls för att kunna... Ja men prestera i skolan och sen få vara lediga när de är hemma […]. Vi vuxna försöker att inte jobba så mycket efter jobbet och samma sak tänker jag kidsen. De, de är i skolan och det är deras jobb. Sen när de slutar klockan 2 då ska de få sluta. (L8, 2021)

L8 beskriver vikten av att barn precis som vuxna, är i behov av ledighet efter en dags arbetspass. Däremot berättar L8 att eleverna kan få uppgifter för att färdighetsträna olika delar eller moment, men att det inte behöver vara lika för alla. Det ger då möjlighet för eleverna att genom materiella verktyg appropriera kunskaper i hemmet genom någon annan än läraren om eleverna inte befäst tillräckliga kunskaper i skolan. L8 är tydlig redan vid start av en årskurs eller ny klass, med att läxorna kan vara olika då eleverna ligger på olika nivåer kunskapsmässigt - vilket är kopplat till varje elevs individuella utvecklingsplan, IUP, och de mål som eleven har att arbeta mot i relation till Lgr11 (L8, 2021).

Trots att läxor inte är något som förekommer i Lgr 11, anser tre av fyra lärare att det är av vikt att läxor förekommer på lågstadiet för att eleverna ska ges möjlighet att repetera och befästa kunskaper. Samtliga lärare ger en läsbingo över lov för att poängtera hur viktig läsningen är för eleverna, då läsning är en stor kunskapsbank till elevernas inlärning. De fyra lärarna lyfter även vikten av att ge återkoppling och feedback på utförd läxa. L7 berättar att det självklart tar tid med feedback men att den är ”ack så viktig!” (L7, 2021). L6 beskriver att eleverna motiveras av den återkoppling och det klistermärket de får såhär: ”[e]leverna vill ha återkoppling och lever för de små klistermärkena” (L6, 2021). Därmed använder L6 feedback som en utgångpunkt för att eleverna ska bli motiverade och kunna samla klistermärken efter genomförd läxa.

7.2.3 Hur förhåller sig lärarna till olika utomstående faktorer som kan påverka elevernas möjlighet till att inhämta kunskap genom läxor?

Gemensamt för samtliga lärare i delstudie 2 är att de är medvetna om att alla elever har olika förutsättningar och behov. Det framkommer under intervjuerna att samtliga lärare vill och försöker göra sitt yttersta, för att eleverna ska inhämta kunskaper när det kommer till läxor. Samtliga lärare belyser vikten av att bygga relationer och ha bra kommunikation som en utomstående faktor att ta i beaktning, för att gynna elevernas lärande. Det sociokulturella perspektivet innebär att ett lärande sker i samspel med sin omgivning och det förklarar hur människor lär och utvecklas. Därför är relationer mellan lärare-elev, elev-hem samt lärare-hem av vikt, för att kunna säkerställa de bästa förutsättningarna för att eleven ska kunna appropriera kunskap. Lärarna berättar att de idag har goda relationer med elevernas vårdnadshavare trots en pågående pandemi.

33 Samtliga lärare berättar att läxor i vissa fall behöver anpassas för att ta hänsyn till de utomstående faktorerna som kan förekomma. Lärarna beskriver språket som en utomstående faktor som kan ha en negativ påverkan på en elevs inlärning vid läxor. Lärarna lyfter att läxor kan bli problematiska om det förkommer nyanlända elever eller att vårdnadshavare inte förstår det svenska språket. Det har alltså med elevernas modersmål att göra. Om den eller de personer som finns i hemmet inte förstår uppgiften, inte har de kunskaperna som krävs eller kan uttrycka sig på tillräckligt god svenska, kan det medföra problem för eleven. Om så är fallet finns det risk för att det blir exempelvis missförstånd med en läxa eller att eleven inte uttalar vissa saker rätt vid läsläxan. Det medför att eleverna inte kan appropriera kunskapen på rätt sätt genom läxor som ett medierande