Studiens syfte var att analysera lågstadielärares inställning till och användning av läxor. Genom intervjuer med behöriga lågstadielärare analyserades deras för och nackdelar med att använda läxor i lågstadiet, vad de tar utgångspunkt i vid utformningen av läxor samt hur lärarna förhåller sig till olika utomstående faktorer som kan påverka elevernas möjlighet att inhämta kunskap genom läxor. Vi kom fram till att lärarna använder främst läsläxan som ett medierande verktyg för att de anser att läsningen är grunden till allt. Vidare används läxor i syfte att eleverna ska färdighetsträna och repetera redan genomgånget material. Diskussionen förs i relation till det sociokulturella perspektivet samt tidigare forskning.
8.1 Läxans utformning
Utifrån det sociokulturella perspektivets analytiska begrepp: mediering och appropriering, ser vi läsläxan som ett medierande verktyg som lärare använder för att eleverna ska appropriera kunskap utifrån tidigare genomgången undervisning. Lärarna i delstudierna utformar läxor i relation till sin omgivning; kollegor och elever. Det kollegiala arbetet medför en högre grad av likvärdighet i elevernas läxor och skolgång och kan för lärarna medföra en mer positiv inställning till att utforma läxor. Att kollegialt arbete kan ses som en fördel vid utformande av läxor, betyder inte att lärare som utformar läxor på egen hand ska ses som någonting negativt. Detta kan vi koppla samman med det sociokulturella perspektivets syn på hur kunskap inhämtas genom interaktion med sin omgivning, vilket gäller både för hur lärare kan samspela med kollegor och att eleverna får den hjälp de behöver i samspel med lärare, vårdnadshavare och vänner. Som vi nämnde i sammanfattningen av analysen har lärarna som utgångspunkt att motivera eleverna till läxor, framför allt läsläxan i lågstadiet, och poängterar hur viktigt de upplever att feedback och återkoppling är från elevernas perspektiv. Detta relaterar vi till det som Strandberg kommer fram till i sin studie angående hur introduktion och feedback har en positiv påverkan på elevers motivation till att göra sina läxor. Med introduktion syftar Strandberg på vikten av att det som ges i läxa skall förklaras och därmed ge eleverna ett meningsskapande med läxan som ett medierande verktyg (Strandberg, 2013, s. 54). Detta för att vidare kunna motivera ett genomförande av läxan och appropriering av den tänkta kunskapen. Vi har genom vår studie kunnat konstatera att lärare använder sig av olika metoder för att motivera sina elever till att genomföra sina läxor. I vår studie genomsyrade samtliga lärare en inställning till att den tänkta läxan alltid skall vara genomgången och inte något främmande som eleverna själva måste bekanta sig med.
Det framgår i det empiriska materialet att tid är en faktor som lärarna tar utgångspunkt i vid utformandet av läxor. Lärarna i studien menar att det finns en avsaknad av tid för att eleverna ska kunna utveckla sina förmågor genom färdighetsträning, vid bland annat läsningen i skolan. Då lärare upplever en avsaknad av tid kan det förklara varför majoriteten av lärarna i denna studie har haft en positiv inställning till just läxan. Det som lyftes som positivt med tid som faktor var genomgående i bägge delstudier, att elever behöver mer tid för färdighetsträning och repetition för att kunna befästa kunskaper som presenterats under undervisningstid. Lärarna i delstudierna hade främst läsläxan i åtanke i detta fall. I jämförelse mellan delstudierna visar det sig att lärarna erbjuder eleverna läsläxor på olika nivåer i svenskämnet. Utifrån detta drar vi slutsatsen att det råder ett
37 större fokus på hur lärare utformar läxorna i svenskämnet än i andra ämnen, med tanke på hur viktig läsningen är för eleverna i lågstadiet. Slutsatsen har dragits utifrån Eren och Henderssons studie som belyser vikten av att matematikläxor är en viktig faktor för elevernas prestationer i högre åldrar, vilket kan vara av betydelse varför lärarna i lågstadiet inte fokuserar i så hög grad på matematikämnet (Eren & Henderson, 2008, s. 346). Vidare lyfter forskarna att i och med att eleverna är tidsbegränsade i skolan, kan läxorna gynna samtliga elever oavsett vilken kunskapsnivå de besitter (Ibid., s. 328). Eren och Hendersons påstående överensstämmer med det som lärarna i vår studie lyfter i det empiriska materialet, angående att det råder en avsaknad av tid för färdighetsträning i skolan. Slutsatsen vi kan dra från detta är att läxor och skoluppgifter inte stimulerar eleverna i samma utsträckning och att lärare i allmänhet bör överväga andra former av skoluppgifter som kan mäta sig med den stimulans som den digitala världen erbjuder. Dessvärre tycks elever och elever i allmänhet alltmer distanseras från fysiska aktiviteter så som läsning då den digitala världen utanför skolan är något som stimulerar eleverna i högre grad.
8.2 Relationen mellan läxor och elevers hemförhållanden
När vi jämfört våra delstudier framgår det att mycket av det som lärarna lyfter som för- och nackdelar med läxor, är relativt lika och att lärares åsikter kring läxor inte är beroende av vilken region lärarna är verksamma inom. Det handlar snarare om att olika läxor medför för- och nackdelar på elevers kunskapsinlärning beroende på vilka åldrar eleverna har samt vilka förutsättningar eleverna har att göra läxor i relation till deras hemförhållanden. För att eleven ska kunna få det stöd som eleven kan tänkas behöva, vid utförandet av en läxa, är det utifrån det sociokulturella perspektivet viktigt att läxan inte orsakar påfrestningar i hemmen som vissa läxor kan medföra för vissa elever. Det framgick från delstudierna att konflikter kunde orsakas då vårdnadshavare, likt skolans undervisningstid, saknar tid för att kunna hjälpa sina barn vilket kan påverka en lärares inställning till användandet av läxor. Trautwein och Lüdtke lyfter i sin studie att det finns både för- och nackdelar med läxor i förhållande till hur elevernas hemförhållanden ser ut samt att stöttningen eleverna får blir en komplex fråga, då relationen mellan elev och vårdnadshavare kan se olika ut (Trautwein & Lüdtke, 2008, s. 256). Detta kan även vi se genom resultaten från våra delstudier som påvisar att vårdnadshavares bakgrunder och sociala grupperingar medför både för- och nackdelar för eleverna gällande läxor. Våra delstudier visar i enlighet med Trautwein och Lüdtkes studie (2008) på att relationen mellan elevers prestationer vid läxor och den stöttning de får från vårdnadshavarna går hand i hand. Detta tycks inte alltid vara något positivt, då lärare får svårt att urskilja det eleverna faktiskt har gjort med det som vårdnadshavarna har haft ett större inflytande över vid läxor. Vid utförandet av läxor kunde det förekomma att läxorna arbetades igenom snabbt med vårdnadshavaren, i syfte att bara få det gjort, vilket inte är en bra förutsättning för eleverna att appropriera den tänkta kunskapen på. Hur läxan kommer behandlas i hemmet är beroende av hur elevernas hemförhållanden ser ut för eleverna i lågstadiet.
Trautwein och Lüdtkes studie påvisade att elevens hemförhållanden inte hade någon större påverkan när det kommer till motivation och prestation vid läxor, dock var deras studie tillämpad på elever i årskurs 8-9. Forskarna menar vidare att föräldrars hjälp och familjebakgrund inte har någon större påverkan på elevers prestation (Ibid., ss. 253, 256). Detta anser vi beror på att elever i högre årskurser inte är lika beroende av stöttning från hemmen vid genomförande av läxor.
38 Förklaringen till detta är att äldre elever redan besitter de grundläggande kunskaper som behövs för att kunna genomföra läxor på egen hand, vilket inte är fallet i yngre åldrar som vår studie inriktat sig på. Vi kan även se att olika områden har olika förutsättningar och att för- och nackdelarna som kommer med förutsättningarna ofta är i direkt anslutning till områdets socioekonomiska förutsättningar, men även det kulturella. Det är även intressant att reflektera över det faktum som Strandberg lyfter, att modersmål kan ses som både en för- och en nackdel, beroende på hur lärarna väljer att använda språket genom läxor. Strandberg lyfter i sin avhandling hur mångfalden och 50-års invandring har en påverkan på den kulturella mångfald som finns eller inte finns i en kommun (Strandberg, 2013, s. 53). Mångfalden tycks i jämförelse med vår studies syfte och resultat, ur ett historiskt perspektiv, visa tydliga tecken på att segregationen i kommunerna har en stor påverkan på huruvida skolan är berikad med mångfald eller inte. I vår studies resultat framgår det att på en av skolorna råder det mångfald i en högre utsträckning än på de andra skolorna, vilket tycks ha en nära koppling till att det området som den skolan är belägen i har varit segregerad under en längre tid. Strandberg menar att mångfald är något att sträva efter då det möjliggör ett rikare utbud av perspektiv kring olika erfarenheter för elever, vilket är av vikt för att kunna bli väl fungerande medborgare i samhället. En lärare behöver därmed tillgodose alla elevers behov och förutsättningar för att alla elever ska få känna att de lyckas med skolarbetet och approprierar kunskap med rätt redskap samt genom rätt typ av scaffolding. En slutsats vi kommit fram till utifrån empirin är att det är fördelaktigt för en lärare att ha goda kunskaper om migration, tradition, språk och kunskaper, vid utformandet av läxor om samtliga elevers bästa ska tas i beaktning, vilket även är något Strandberg lyfter i sin studie (Strandberg, 2013, s. 52).
8.3 Läxor och dess hjälpmedel
Det empiriska materialet visar att ingen av lärarna i vår studie använder sig av det stödmaterial som Skolverket utformat för lärarna vid utformning av läxor. Varför lärare inte använder sig av det stödmaterial som Skolverket utformat kan utifrån vår studies resultat handla om två faktorer sett till det empiriska materialet. För det första kan det handla om att skolans ledning inte introducerat materialet för sina anställda och för det andra kan det handla om att materialet behöver uppmärksammas mer i allmänhet. Trots detta kunde vi se att majoriteten av lärarna i vår studie visade ett intresse för det stödmaterial som Skolverket har tagit fram, i syfte att öka likvärdigheten för eleverna vid läxorna. Detta indikerar på att lärarna i vår studie har ett intresse för att göra sitt yttersta för att tillgodose en likvärdig skola för sina elever vid användningen av läxor. Slutligen vill vi lyfta läxhjälpen: en faktor som samtliga lärare var av samma åsikt kring när det kommer till elevers möjlighet till att inhämta kunskap genom läxorna. Läxhjälpen möjliggör för lärare att tillgodose den avsaknad av stöd eller möjlighet en elev har för att genomföra sina läxor i hemmet. Även om läxhjälpen i sig inte är en utomstående faktor, hjälper den lärarna att erbjuda eleverna en likvärdig skolgång och utomstående faktorer blir mindre relevanta för elevens möjlighet till att appropriera de kunskaper som läxor avser att eleven ska inhämta, samt att läxan ges möjlighet att vara ett medierande verktyg för eleverna.
39