Vad, hur och varför?-
En intervjustudie om läxors funktion i lågstadiet
Darivan Selim
Madeleine Åhlström Eriksson
Handledare: Rebecka Göransdotter
Examinator: Lennart Rolandsson
Institutionen för peda gogik, dida ktik och utbildningsstudier Sjä lvstä ndigt a rbete 1 för grundlä ra re F-3 och 4-6, 15 hp
2
Sammanfattning
Syftet med studien är att analysera lågstadielärares inställning till och användning av läxor, då läxor inte uppmanas till att användas i lågstadiet i styrdokumentet Läroplan för grundskolan samt förskoleklassen och fritidshemmet (Lgr11). Syftet besvaras med tre forskningsfrågor, vilka är:
• Vilka för- och nackdelar presenterar lärarna med att använda läxor i lågstadiet?
• Vad tar lärarna utgångspunkt i vid utformningen av läxor?
• Hur förhåller sig lärarna till olika utomstående faktorer som kan påverka elevernas möjlighet till att inhämta kunskap genom läxor?
Det råder en pågående debatt i samhället om läxors att vara eller inte vara i lågstadiet, det förekommer nämligen skilda meningar om läxors funktion och nytta bland lärare, politiker och forskare, både på lokal och nationell nivå. I relation till läxor belyser Skolverket vikten av att alla människors olikheter ska respekteras och tillgodoses, vilket även lärarna i studien tar i beaktning när de utformar läxor. Det empiriska materialet som ligger till grund för våra analyser av lärares förhållningssätt är baserat på semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med åtta lärare i lågstadiet, från två olika regioner i Sverige.
Resultatet i studien visar att lågstadielärarna främst ser läsläxan som ett medierande verktyg, alltså ett; materiellt redskap som eleverna tillägnas för att eleverna ska få tid utanför skolundervisningen till färdighetsträning och repetition av redan genomgånget innehåll i undervisningen. Vidare belyser studien att lärarna menar att läxor handlar om att alla elever måste få känna att de lyckas i sin utveckling och att läxor inte ska bli en börda. Därför anser lärarna i studien att läxor med olika svårighetsgrader är ett bra alternativ att erbjuda eleverna, för att läxorna ska bli likvärdiga och meningsskapande.
Nyckelord: didaktik, sociokulturellt perspektiv, lågstadielärare, kvalitativa intervjuer, förhållningssätt, läxor.
3
Innehållsförteckning
Sammanfattning ... 2
Innehållsförteckning ... 3
1. Inledning... 5
2. Bakgrund ... 6
2.1 En pågående debatt om läxor ... 6
2.2 Elevers förutsättningar ... 7
2.3 Målinriktat lärande och effektstorlek ... 7
3. Forskningsöversikt ... 9
3.1 Nationell forskning... 9
3.2 Internationell forskning ... 10
3.3 Den tidigare forskningens relevans ... 11
4. Syfte och frågeställningar ... 12
5. Teoretiska utgångspunkter ... 13
5.1 Sociokulturellt perspektiv ... 13
5.1.1 Den närmaste utvecklingszonen ... 14
6. Metod ... 16
6.1 Metodvalets motivering ... 16
6.2 Urval ... 17
6.2.1 Informanter ... 18
6.3 Metod för bearbetning och analys ... 18
6.4 Validitet och reliabilitet... 19
6.5 Etiska överväganden ... 20
7. Analys ... 21
7.1 Delstudie 1 ... 21
7.1.1 Vilka för- och nackdelar presenterar lärarna med att använda läxor i lågstadiet?.... 21
7.1.2 Vad tar lärarna utgångspunkt i vid utformningen av läxor? ... 23
7.1.3 Hur förhåller sig lärarna till olika utomstående faktorer som kan påverka elevernas möjlighet att inhämta kunskap genom läxor? ... 25
7.2 Delstudie 2 ... 28
7.2.1 Vilka för- och nackdelar presenterar lärarna med att använda läxor i lågstadiet?.... 28
7.2.2 Vad tar lärarna utgångspunkt i vid utformningen av läxor? ... 30
4 7.2.3 Hur förhåller sig lärarna till olika utomstående faktorer som kan påverka elevernas
möjlighet till att inhämta kunskap genom läxor? ... 32
7.3 Sammanfattning av delstudiernas analys och resultat ... 34
8. Diskussion ... 36
8.1 Läxans utformning ... 36
8.2 Relationen mellan läxor och elevers hemförhållanden ... 37
8.3 Läxor och dess hjälpmedel ... 38
9. Konklusion ... 39
Referenslista... 40
Bilaga 1. Missivbrev – Information om en studie kring läxors användning ... 42
Bilaga 2. Medgivande till deltagande i studien ... 43
Bilaga 3. Intervjuguide... 44
5
1. Inledning
Det pågår ständiga debatter i Sverige om läxornas att vara eller inte vara i lågstadiet. Varken skollagen eller Lgr11 framhåller regler eller riktlinjer för vad som gäller angående läxorna.
Skolverket har tagit fram texten Läxor - i praktiken för att stödja skolornas och framför allt lärarnas förhållningssätt till läxor och hur de kan arbeta med dem (Skolverket, 2014, s. 5). Eftersom det råder sådana otydligheter om läxors betydelse i undervisningen är det svårt att inte fråga sig: hur godtyckligt och likvärdigt är det att tilldela läxor till eleverna i lågstadiet? Får alla elever samma förutsättningar i skolarbetet genom läxor? Idén om en likvärdig skola där alla elever får samma möjlighet att inhämta kunskap genom läxor i lågstadiet, är bakgrunden till studiens syfte och anledningen till att vi vill ta reda på hur lärare i lågstadiet förhåller sig till läxor i praktiken. I samhällsdebatterna diskuteras det bland annat hur likvärdig skolgången är för landets elever, där en faktor som kan utgöra en orättvisa anses vara just läxor. Skolverket lyfter att:
Svenska läxforskare har framför allt undersökt sociala konsekvenser av läxor för elever och föräldrar, samt hur läxor påverkar likvärdigheten i undervisningen. Av tio svenska läxstudier som publicerats mellan 1993 och 2012 finns det ingen som har fokus på olika läxors effekter på elevers lärande.
(Skolverket, 2014, s. 15)
Därför vill vi med denna intervjustudie analysera lågstadielärares inställning till och användning av läxor; hur lärare i lågstadiet ser på likvärdigheten, hur de utformar sina läxor samt hur lärarna förhåller sig till utomstående faktorer, samt om läxor ger den önskade effekt som lärarna avser med sina läxor.
Arbetet har fördelats på följande vis: Darivan Selim har genomfört Delstudie 1 genom att intervjua, transkribera, analysera och presentera resultatet från fyra lärare i en region. Madeleine Åhlström Eriksson har genomfört Delstudie 2 genom att intervjua, transkribera, analysera och presentera resultatet från fyra lärare i en annan region. Övriga delar i uppsatsen har genomförts tillsammans.
6
2. Bakgrund
Skolverket (2020a) betonade så sent som förra året att läxors syfte är att bidra till elevernas kunskapsutveckling. Att just främja samtliga elevers kunskapsutveckling och fortsatta lärande står även i Lgr11, vilket är den läroplan som skolor och lärare ska förhålla sig till i sin verksamhet. Som tidigare nämnts står det ingenting om huruvida lärare ska förhålla sig till läxor och därmed finns det alltså inte riktlinjer om läxors funktion eller nytta i lågstadiet. Däremot har forskaren och didaktikern Max Strandberg problematiserat läxors funktion och nytta i lågstadiet:
Vissa leder till lärande, med andra är det tveksamt. Vissa leder till konflikter, andra till samarbete. Vissa leder till stress, andra till inflytande. Vissa bidrar till undervisningens innehåll, andra leder till arbetsbelastning. Vissa väcker nyfikenhet, andra tristess. (Strandberg, 2016)
Likvärdighet i skolan och användning av läxor berör alltså flera olika aspekter. Strandberg hänvisar till forskarna Goldstein Kyaga och Borgström som belyser att hänsyn till olika faktorer ur ett så kallat ett interkulturellt perspektiv är fundamentalt, för att förstå hur användning av läxor påverkar elevens kunskapsutveckling: det berör inte enbart etnicitet, utan inkluderar även social mångfald såsom kön, ålder, utbildningsbakgrund samt eventuella funktionsnedsättningar (Stra ndberg, 2016, s. 32). Lärare måste ha detta i beaktning, då det till exempel i texten från Skolverket menas att detta är en del av skolans värdegrund och uppdrag: att lärare har i uppgift att utbilda och forma demokratiska medborgare som värnar om varandra och respekterar varandras olikheter – även vid tillämpningen av läxor (Lgr11, 2019, s. 5). Det betyder att användningen av läxor måste göras med hänsyn till elevernas olika förutsättningar i hemmet, eftersom alla elever ska erbjudas en likvärdig utbildning.
2.1 En pågående debatt om läxor
Anna Ekström, generaldirektör på Skolverket och skolminister, poängterar att eleverna ska kunna genomföra en läxa själv, utan att hemmet bistår med hjälp, för att anses vara en bra läxa. Ekström menar vidare att en elevs hemförhållanden, inte ska vara avgörande för huruvida eleven kan genomföra sina läxor eller inte (Jällhage, 2014). I en debattartikel i Svenska Dagbladet (2014) lyfter läraren och författaren Pernilla Alm, det faktum att lärare saknar utbildning i hur läxor skall utformas och hanteras samt att lärare snarare går på vad de tror är bäst. Vidare belyser Alm att om läxor inte är korrekt utformade och väl genomtänkta, kan läxorna rakt av ha en negativ påverkan på elever samt att eleverna då även kan befästa felaktig kunskap (Alm, 2014). Skolverket lyfter att en läxa inte heller får vara obligatorisk, eftersom det inte finns några lagar eller regler kring dessa (Skolverket, 2020a). Ingrid Westlund, docent i pedagogik, menar att lärarna behöver problematisera vad som gör läxor bra samt i vilken utsträckning de ska ges, eftersom läxor kan bidra till minskad likvärdighet för eleverna – även om det finns läxor som är bra för eleverna (Kallenberg, 2012).
Peter Wall, forskare i pedagogiskt arbete, är mer positiv till läxor över lag och anser att läxor är bra för elevers lärande och utveckling, eftersom de elever som får läxor lär sig mer än de som är utan läxor. Han betonar att det finns fler studier som visar på ett positivt samband mellan läxor och inlärning än vad det finns negativa sådana (Grönholm, 2015).
7
2.2 Elevers förutsättningar
Som flera debattörer poängterat har inte alla elever möjligheten till att kunna få hjälp med läxor i hemmet. Robert Eriksson och Jan O. Jonsson menar att; om eleven har vårdnadshavare med högre social bakgrund, alltså högre utbildning, tenderar detta till att de även har större möjlighet att leda sina barn på rätt väg och bidra med kunskap (Eriksson & Jonsson, 2002, s. 213). Vidare talar Eriksson och Jonsson om social snedrekrytering och hänvisar till Boudon (1973) som lyfter två effekter: primära och sekundära. Dessa handlar om att elever med högre social bakgrund tenderar till att prestera bättre i skolan, men att betygen inte alltid skiljer sig mellan olika sociala grupper.
Eriksson och Jonsson belyser att elever från högre sociala grupperingar väljer att fortsätta sina studier på mer avancerad nivå, i stället för att lämna skolan som elever från lägre sociala grupper gör i större utsträckning (Ibid., s. 210). Relaterat till detta behöver en lärare ha i åtanke att hemmen kan göra nytta vid läxläsning, men även missgynna eleven om inte den får rätt vägledning och hjälp (Woolfolk, 2016, s. 572). För att läxorna ska vara effektiva för elevens inlärning, är det av vikt att eleven förstår innehållet i uppgiften/läxan som tilldelats och där fyller vårdnadshavaren en stor funktion då de kan stötta eleven i det som annars kanske skulle vara svårt att förstå för eleven. För att undvika missförstånd eller oklarheter i en läxa, kan det till exempel vara bra att göra en liknande uppgift i klassrummet med samtliga elever innan läxan ges ut (Ibid., s. 571).
Skolverket (2020b) lyfter att formativ återkoppling av läxor, är avgörande för huruvida de är av vikt eller ej. Vidare styrks detta av John Hatties studie Visible learning, vilket är en stor studie som berör cirka 240 miljoner elever och påvisar effektstorlekar på olika faktorer som kan tänkas ha en påverkan på elevernas inlärning (Hattie, 2012, s. 17). I Hatties studie framgår det att formativ återkoppling har en stor betydelse för lärandet, när det kommer till alla sorters övningar och inkluderar även läxorna (Ibid., s. 148). Tidigare nämnda Alm menar också att "bäst resultat får elever som får hjälp av personal med rätt kompetens" (Alm, 2019). Vidare anser Alm att ”[g]enom att flytta tillbaka undervisningen till skolan, och inte förlita oss på obehöriga, olegitimerade läxhjälpare eller föräldrar, kommer vi att höja kunskaperna hos eleverna och få stor effekt på inlärningen” (Ibid.). Oavsett om det är en behörig eller obehörig lärare som arbetar inom den pedagogiska verksamheten i skolan, berör dem alla fältet didaktik, vilket har en betydelse för utformandet av undervisningen när det kommer till elevers inlärning och kunskapsutveckling sett från elevers förutsättningar (Lindström & Pennlert, 2019, s. 9).
2.3 Målinriktat lärande och effektstorlek
Det stödmaterial som Skolverket har tagit fram till lärare som ett stöd vid utformandet av läxor, belyser att läxor ska användas i syfte att uppnå utbildningens mål i relation till Lgr11. Didaktik är en förutsättning för hur lärare kan använda läxor i praktiken och Skolverket belyser att ”alla elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt som möjligt” (Skolverket, 2014, s. 8). En lärare som har färdigheten att se vad som brister hos en elev inom det didaktiska samt reflekterar över möjliga anpassningar, i syfte till att tillgodose elevers lärande, har hög didaktisk kompetens, vilket även är av vikt vid utformandet av läxor. För en lärare handlar didaktiken om att ha “kunskap om undervisning och lärande men också kunskap i att undervisa” (Lindström &
Pennlert, 2019, s. 12). Hattie beskriver ett målinriktat lärande som två delar, dels att ett
8 undervisningstillfälle ska ha en tydlighet gällande vad det är eleven ska tillämpa för kunskaper för att exempelvis lösa en uppgift, dels att ha en metod för att kunna säkerställa att en inlärning har skett genom exempelvis ett test eller förhör (Hattie, 2012, s. 72). När lärare besitter didaktisk kompetens möjliggörs ett målinriktat lärande för eleverna. Vidare belyser Hattie att denna tydlighet måste finnas för eleverna för att läraren ska kunna skapa ett förtroende i relationen mellan lärare och elev, då relationen mellan dessa parter anses ha en hög effektstorlek på elevers lärande (0,42) (Ibid., s. 72). Hatties studie bygger på en barometer där olika faktorer mellan skalorna -0,2 till 1,2 blir graderade genom en effektstorlek utifrån sin påverkan på elevens lärande. Enligt studien som är baserad på drygt 800 metaanalyser, framträder det att en effektstorlek över 0,4 påvisar en effektfull positiv påverkan på elevernas lärande. Allt som har en effektstorlek upp till 0,4 anses vara under brytpunkten för effektivitet men har fortfarande en positiv påverkan på elevens lärande (Ibid., s. 17). Läxor anses ha en genomsnittlig effektstorlek på 0,29 men att läxor i grundskolan har en effektstorlek på -0,08 (Ibid., ss. 27-28). Samtliga effektstorlekar associerade med läxor visar att läxor inte är speciellt effektfulla för elevens lärande. Fokus för läraren blir att se om eleverna införskaffat en förståelse av det innehåll som målet med uppgiften eller undervisningen har, och inte på när en elev utför tilldelade uppgifter (Ibid., s. 72).
Oavsett undervisning eller utformande av läxor, är det som Hattie belyser ovan: att en god grund är att ta i beaktning för en lärare, för att effektivisera undervisningen och tillämpa det som är effektivt på elevernas inlärning. En fråga vi ställer oss är därför hur lärare förhåller sig till dessa aspekter vid utformningen av läxorna då området är relativt outforskat. Beroende på vem man frågar ses läxor som både för- och nackdelar. Med detta blottlagt för oss är det onekligen av vikt att undersöka de forskningsrön som finns om läxors funktion och komplexitet lite närmare.
9
3. Forskningsöversikt
I forskningsöversikten har vi valt att studera forskning på både nationell och internationell nivå för att få en bred bild av forskningsresultat gällande just läxor på grund av två faktorer. Dels råder det en avsaknad av forskningsstudier kring ämnet i Sverige, dels för att man kan ställa läxors påverkan på elevers kunskapsutveckling och inlärning i relation till en elevs ålder, oavsett geografisk lokalisation. I vår studie har vi valt att fokusera på lågstadiets elever och lärare, men trots detta har vi valt att undersöka tidigare forskning som även lyfter högre åldrar, då det hjälper oss att få en förståelse av hur läxor kan påverka elevens inlärning på olika nivåer samt som ovan nämnt: att läxors inverkan på elevernas kunskapsutveckling och inlärning inte är beroende av vart man befinner sig i världen eller ålder på eleverna. Avsnittet kommer behandla nationell och internationell forskning och presentera tre aspekter; elevernas prestationer i skolan i relation till läxorna, hur feedback och återkoppling kan ha en påverkan på eleverna när det kommer till läxor, samt vilka för- och nackdelar med läxorna som forskarna lyfter i sina respektive texter.
Avslutningsvis presenterar vi hur den tidigare forskningen är av relevans för vår studie.
3.1 Nationell forskning
Didaktikern Max Strandberg (2013) har i sin avhandling Läxor om och för kulturell mångfald med föräldrars livserfarenheter som resurs – några kritiska aspekter, undersökt huruvida vårdnadshavares livserfarenheter kan stärka undervisningen, när det kommer till kulturell mångfald och läxor. För att kunna undersöka detta tar Strandberg utgångspunkt i ett interkulturellt och sociokulturellt perspektiv. Strandbergs avhandling bygger delvis på tidigare forskning och insamlade data från ett samarbete mellan lärare och Strandberg själv, där forskaren och lärarna utformade läxor som hade som avsikt att öka samarbetet mellan skolan och hemmet. Detta kompletterades med en studie av kommunala skolplaner, samt en forskningsöversikt med fokus på formativ bedömning och läxor (Strandberg, 2013, ss. 15, 37). Utifrån Läxprojektets fyra artiklar har Strandberg stude rat dessa artiklar genom olika metodiska teman, vilka grundar sig på de överväganden och val som Strandberg har valt att fokusera på i sin avhandling (Ibid., s. 41). De teman som Strandberg berör är exempelvis återkoppling under klassdiskussioner, samarbetslektioner mellan hem och skola:
vilket kan medföra att läxan ses som ett gränsobjekt, och den sista berör feedback och återkoppling (Ibid., s. 42). För att beskriva begreppet gränsobjekt lyfter Strandberg forskarna Star och Griesemer, vilka beskriver att ett gränsobjekt används för att identifiera vilka aspekter som bidrar till ett samarbete mellan hem och skola när det kommer till läxor (Ibid., s. 47). Strandberg har kommit fram till att om föräldrar används som en resurs vid läxor, för insamling av material, är det fördelaktigt med en mångkulturell klass. Då familjer har olika bakgrunder och erfarenheter medför det att diskussionen i klassrummet blir bättre (Ibid., s. 51).
I Strandbergs avhandling framgår feedback och återkoppling som en faktor som både kan ge positiva och negativa effekter på eleverna. Strandberg lyfter att om feedback eller återkoppling inte ges eller inte ges på rätt sätt så kan det ge negativa effekter på eleverna (Strandberg, 2013, s. 46). I de kulturella sammanhang som Strandberg presenterar framgår det att kulturella skillnader i hemmen och i skolan, kan vara en faktor som bidrar till att läraren inte kan ge eleven den feedback som eleven förväntar sig, eller att feedback uteblir (Ibid., ss. 51, 59). Strandberg menar även att om
10 lärare har förväntningar på eleverna utifrån deras etniska skillnader och om undervisningen saknar ett mångfaldsperspektiv, finns en risk för att undervisningen i sin tur leder till ytterligare segregation (Ibid., ss. 26, 32). Det mångkulturella klassrummet, menar Strandberg, berikar eleverna i deras kunskap och förmåga att kunna se på saker och ting från olika perspektiv, då exempelvis rädsla kan vara olika för individer, beroende på vilken bakgrund och vilka erfarenheter som befästs sedan tidigare (Ibid., s. 50). Strandberg har i sin studie kommit fram till att om vårdnadshavare används som en resurs vid insamling av material, exempelvis deras erfarenheter, vilket vidare diskuteras i klassrummen, är det fördelaktigt med en mångkulturell klass där familjer har olika bakgrunder och erfarenheter då diskussionen i klassrummet blir bättre. Strandberg menar att vårdnadshavares socioekonomiska skillnader kan utgöra en skillnad i deras bakgrunder och erfarenheter. Om eleverna då får i läxa att exempelvis undersöka hur deras vårdnadshavare förhåller sig till begreppet rädsla. För vissa kan det handla om rädsla för spindlar medan för andra kan det handla om att behöva återvända till krig eller vara utsatt för hot. Vidare menar Strandberg att detta kan leda till en didaktisk utmaning för lärare, då de inte kanske inte vet hur de ska förhålla sig till det material som en elev presenterar och på så sätt negligerar eleven genom att inte ge någon feedback, vilket kan få en negativ påverkan på elevens självkänsla (Ibid., s. 51).
3.2 Internationell forskning
I Ulrich Trautwein och Oliver Lüdtkes (2008) studie ”Predicting homework motivation and homework effort in six school subjects: The role of person and family characteristics, classroom factors, and school track” presenterar forskarna olika aspekter inom sex skolämnen i Tyskland för elever i årskurserna åtta och nio. Forskarna undersöker hur aspekterna kan påverka elevernas prestationer på tre nivåer; elev, klassrum och skolnivåer. Vidare antog forskarna att flera faktorer, såsom personlighetsegenskaper, kön, samvetsgrannhet och motivation, har en påverkan på elevernas prestation när det gäller läxor (Trautwein och Lüdtke, 2008, s. 246). De utgår från fem forskningsfrågor, för att se hur elever från olika klasser varierar i sina ansträngningar och sin motivation gällande läxor. Trautwein och Lüdtke har använt sig av en kvantitativ forskningsmetod i form av en experimentell design, där en kontrollgrupp och en experimentgrupps resultat har jämförts (Ibid., ss. 246-247). Forskarna kom i sin studie fram till att stereotypiska drag inom de olika skolämnena kunde identifieras, då relationen mellan elevers kön och prestation vid läxor i olika skolämnen varierade. Enligt forskarna hade aspekterna: den kognitiva förmågan, familjebakgrund och stöttning från vårdnadshavare inte någon större påverkan på läxorna när det kom till motivation och prestation (Ibid., ss. 253, 255). Vidare lyfter forskarna i avhandlingen att feedback kan ge positiva effekter på elevernas prestationer och attityder (Ibid., s. 246). Några negativa påföljder med feedback eller återkoppling framgår inte i studien. Däremot presenteras både för- och nackdelar med läxor, då det enligt forskarna råder olikheter i hemmen när det kommer till att få stöttning i läxan. I vissa hem visade det sig att elever fick stöd fullt ut och i andra hem fanns det en avsaknad av stöd vid läxorna. Trautwein och Lüdtke belyser att vårdnadshavares hjälp med läxor inte kan uteslutas och benämner vårdnadshavares stöttning med läxor som någonting komplext. Då relationen mellan elev och vårdnadshavare kan variera, kan det medföra att den hjälp som bistås kan vara olika trots att eleverna får exakt samma hjälp. Forskarna menar att läxor kan ge både en positiv och en negativ påverkan på eleven gällande inlärning och motivation (Ibid., s. 256).
11 Ozkan Eren och Daniel J. Henderson har genomfört sin studie ”The impact of homework on student achivement” (2008) i USA och utgått från tre, enligt dem, viktiga antaganden om läxor.
Det första handlar om att det förekommer skillnader i elevernas förmågor att slutföra en läxa och att det därför kräver olika lång tid. Det andra handlar om att läxor kan vara fördelaktigt om de förekommer i små mängder. Avslutningsvis menar Eren och Henderson att det förekommer en tidsbegränsning i skolan för eleverna och att läxorna på så vis kan gynna alla elever oavsett vilken kunskapsnivå de finner sig på (Eren & Henderson, 2008, s. 328). Studiens metodologi är en kvantitativ empirisk sådan, där testresultat från olika årskurser samlas in och analyseras med hjälp av ekvationer. Forskarna intresserade sig av de timmar som eleverna dagligen tillägnade läxor i matematikämnet. Hur många timmar som tillägnandes läxor var något som dokumenterades av läraren för respektive klass. Eren & Henderson intresserar sig även för aspekter som berör elevens begåvning, lärarens kön, ålder och utbildning, samt klasstorlek och antal timmar som klassen träffas varje vecka (Ibid., s. 333). Eren och Henderson resultat visar att läxor är en viktig faktor för elevernas prestationer i skolan, framförallt i högre årskurser och matematikämnet. Forskarna belyser att matematikläxor har störst påverkan på de elever som är låg- respektive högpresterande samt att det handlar om att lärandet sker genom ett utövande (Ibid., s. 346). Slutligen påvisar forskarna att läxor är en viktig faktor för elevernas prestationer i skolan, dock specificerar sig forskarnas studie på elever i högre årskurser och endast matematikämnet. Till skillnad mot Strandbergs samt Trautwein och Lüdktes studie, kunde inget material gällande feedback eller återkoppling utläsas i Eren och Hendersons studie.
3.3 Den tidigare forskningens relevans
De sociokulturella aspekter som undersökts i studierna är av intresse för vår studie, då de lärare som intervjuas har olika bakgrund och arbetar inom olika regioner, vilket kan komma att ha en påverkan för studiens resultat. Strandberg (2013) lyfter viktiga aspekter i sin studie som berör att elever har olika förutsättningar i hemmen gällande elevers och vårdnadshavares bakgrund samt deras förutsättningar för att klara av att göra läxorna i hemmet – vilka är av relevans i vår studie vid analys av det empiriska materialet. Trautwein och Lüdtkes (2008) studie är av vikt för vår studie, då alla elever är olika och har olika egenskaper som både kan påverka eleverna positivt och negativt vid genomförandet av läxor. Eren och Henderssons (2008) resultat är relevant för vår studie i det avseende att det är av intresse att undersöka om de faktorer som forskarna lyfter är av relevans även för informanterna i vår studie eller inte. Samtliga studier har tagits i beaktning vid utformandet av intervjufrågorna för denna studie. Att vi valt att lyfta feedback och återkoppling, vilket även Strandberg samt Trautwein och Lüdtke lyfter i sina studier, är av intresse för att se hur lärarna i vår studie förhåller sig till att ge feedback och vilken typ av feedback de ger sina elever, när det kommer till läxor. Det som framkommit är att det saknas forskning gällande läxor i lågstadiet, därav är denna studie av vikt att genomföra för att tillföra kunskap om just detta.
12
4. Syfte och frågeställningar
Eftersom det inte står uttryckt i styrdokumenten hur läxor skall användas och komplexa risker och vinster finns gällande jämlik kunskapsinhämtning hos eleverna, är syftet med vår uppsats att analysera lågstadielärares inställning till och användning av läxor.
• Vilka för- och nackdelar presenterar lärarna med att använda läxor i lågstadiet?
• Vad tar lärarna utgångspunkt i vid utformningen av läxor?
• Hur förhåller sig lärarna till olika utomstående faktorer som kan påverka elevernas möjlighet till att inhämta kunskap genom läxor?
13
5. Teoretiska utgångspunkter
Följande avsnitt berör den teori som utgör ramverket för studien. Studien grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv, just eftersom vi vill analysera hur olika lärare beskriver sina uppfattningar kring fenomenet läxor med fokus på elevernas kunskapsinlärning igenom läxläsning.
5.1 Sociokulturellt perspektiv
Filosofen och pedagogen Lev Semjonovitj Vygotskij beskrivs som “[...] en av de mest betydelsefulla utvecklingspsykologerna genom historien” (Säljö, 2015, s. 91). Han var under sin verksamma tid 1917-1934 engagerad i skolutveckling och studerade barns utveckling och lärande. Genom dessa studier kom han att utveckla den så kallade sociokulturella traditionen som haft stor påverkan på den västerländska pedagogiken under 1900-talet. För att förklara hur människor lär och utvecklas är det enligt Vygotskij viktigt att förstå en människas förmåga till att uttrycka sig i olika sammanhang:
Det sociokulturella perspektivet på lärande och utveckling handlar således om hur människor utvecklar förmågor som är kulturella till sin karaktär, som att läsa, skriva, räkna, resonera abstrakt, lösa problem och så vidare. (Lundgren, 2020, s. 275)
Dessa förmågor delar Vygotskij in som två olika redskap, materiella och språkliga (Lundgren, 2020, ss. 274-275). Materiella redskap är de fysiska redskap som används vid ett utövande, exempelvis att en penna behövs när man skriver. ”I ett sociokulturellt perspektiv uttrycker man detta som att redskapen medierar våra handlingar” (Säljö, 2015, s. 91). Mediering är ett grundläggande begrepp inom det sociokulturella perspektivet och handlar om vilka redskap eller verktyg människor använder vid interaktion med sin omgivning (Lundgren, 2020, s. 275). De språkliga redskapen är de redskap som människor använder vid tänkande och kommunikation. Det innebär att exempelvis procent och kilometer är språkliga redskap som används när människan uttrycker sig i tankar, tal och skrift, vilka blir medierande verktyg för att kunna beskriva sin omvärld (Säljö 2015, ss. 91 -92).
Likt de sociala grupperingarna där eleven formas av sin omgivning och anammar beteenden runtom sig menar Vygotskij “[…] att det lilla barnet formas i samspel med sin omgivning” (Ibid., s. 94). Det sociokulturella perspektivet belyser alltså hur människor approprierar, alltså hur en människa tillägnar sig någonting, genom medierande verktyg (Lundgren, 2020, s. 275). I vårt fall ses läxor som det materiella redskapet för elevernas inlärning och utveckling, och det språkliga redskapet utgörs av elevens kunskaper som inhämtas i samspel med elevernas omgivning som exempelvis nya ord och begrepp från lärare eller vårdnadshavare.
Det sociokulturella perspektivet kommer i denna studie utgöra en grund i analysen av det empiriska materialet för att se hur lärare, elever och vårdnadshavare samverkar vid användningen av läxor som ett medierande verktyg. Det kan även hjälpa till att belysa hur lärarna själva resonerar kring hur de kan använda sig av det materiella redskapet läxor, för att se hur eleverna approprierar kunskaper utanför lärarens egen undervisning. Olika förutsättningar i hemmet kan, som tidigare nämnts, påverka elevers kunskapsinlärning: hur väl eleven approprierar genom olika medierande verktyg; materiella och språkliga. Detta är något som vi tycker är värt att undersöka och få en djupare förståelse av, alltså hur lärare arbetar med mediering och appropriering i dagens skolor och
14 i sin samverkan med hemmen. I hemmet kan detta se annorlunda ut i form av att man har vårdnadshavare eller ett syskon som innehar djupare kunskap i ämnet eller har en strategi för att hantera en viss typ av form på läxor och kan därför förklara vad som behöver göras eller liknande, på olika vis. Säljö menar att eleven lånar kunskap med hjälp av någon annans redan befintliga kunskap för att tillägna sig ett lärande (Säljö, 2015, s. 100). Det sociokulturella perspektivet hjälper oss belysa hur lärare upplever att vissa elever inte har samma förutsättningar som då påverkar hur eleven kan handskas med läxan. Enligt Vygotskij är det människors förmågor som är den centrala utgångspunkten när man ser på lärande, han bortser alltså från biologiska aspekter (Ibid., s. 91).
Vygotskij menar att, “[t]ill skillnad från ett biologiskt synsätt, där individens inre psykologiska utveckling anses vara den enda drivkraften till lärandet, är det interaktionen mellan utveckling och undervisning som är förutsättningen för lärandet” (Vygotskij, 1999, s. 8).
5.1.1 Den närmaste utvecklingszonen
Vygotskij hävdar att forskare som studerat ett skolbarns tankeutveckling utgår från att utvecklings- och undervisningsprocessen inte står i förhållande till varandra, utan att de studeras var för sig (Vygotskij, 1999, s. 260). Han höll inte med och menade att de här processerna var mer komplexa än så. Vygotskij kom därför att utveckla ett viktigt vetenskapligt begrepp: Zone of proximal development eller på svenska den närmaste utvecklingszonen (ZPD). Vygotskij påtalar att ett barns utveckling och undervisning sker redan innan skolgången träder i kraft och att de sker från och med att man föds och är en ständigt pågående process. Det handlar om hur lärandet utvecklas (Ibid., s. 279) och att man måste förstå det förhållande som föreligger undervisning och utveckling både innan och under skolåldern. Utifrån dessa tillför Vygotskij sin teori om ZPD vilken handlar om att “all undervisning måste överensstämma med barnets utveckling [...]” (Ibid., s. 269).
Vygotskij sammanställde förhållandet mellan lärande och undervisning i tre kategorier, vilka kan ge en förståelse av hur eleverna kan inhämta och anamma nya kunskaper genom läxorna. Den första kategorin handlar om att elevens utvecklingsprocess är central, utan påverkan av undervisningsprocessen. Den andra kategorin står i motsats till den första och innebär att undervisning i stället ger utveckling, och Vygotskij beskriver det som ett parallellt skeende: om eleven utvecklas ett steg i undervisningen medför det att eleven även utvecklas ett steg i utvecklingen (Ibid., ss. 261, 263). Den tredje kategorin handlar om att kombinera dessa teorier till en och samma, då dessa inte kan uteslutas och ersättas av den ena eller den andra gruppen, utan en kombination av dessa behövs för att främja lärandet (Ibid., ss. 263-264). I relation till detta är det viktigt att inte bara läxorna individanpassas till eleverna utan att alla moment i undervisningen bör individanpassas då “undervisningsprocessen liksom stimulerar och påskyndar mognadsprocessen”
(Ibid., s. 264).
Om undervisning och utveckling sammanfaller med varandra på alla punkter som två geometriska figurer när man lägger samman dem […] visar sig utvecklingen […] omfatta en vidare krets än undervisning. Förhållandet mellan dessa båda kan framställas schematiskt som två koncentriska cirklar, av vilka den mindre symboliserar undervisningsprocessen och den större den utvecklingsprocess som framkallas av undervisningen (Ibid., s. 267)
Det handlar om att “fastställandet av utvecklingsnivån och dess förhållande till undervisningsmöjligheterna utgör ett orubbligt grundläggande faktum, som vi utan tvivel kan utgå ifrån” (Ibid., s. 269). Vygotskij belyser att det är skillnader mellan de olika nivåerna på följande vis:
15
Det är nivån i barnets närmaste utvecklingszon som reglerar skillnaden mellan de nivåer för att lösa uppgifter, som nås genom handledning, med hjälp av vuxna och genom eget handlande. [ …] Det som barnet för tillfället gör med hjälp av en vuxen kan det imorgon göra på egen hand. Den närmaste utvecklingszonen hjälper oss att bestämma barnets morgondag, det dynamiska tillståndet i dess utveckling, och ta i beaktande inte bara den mognad det redan uppnått utan även den som är i vardande.
[…] Tillståndet i barnets intellektuella utveckling kan fastställas med hjälp av förklaringen om de två nivåerna - den aktuella utvecklingen och den närmaste utvecklingszonen (Ibid., s. 271).
Med det i åtanke kan ZPD bli ännu en infallsvinkel vid analys av det empiriska materialet för att se huruvida lärare individanpassar läxorna med avsikt till att hjälpa eleverna till att nå högre kunskapsnivåer i sin utveckling. Utvecklingspsykologerna David Wood, Jerome S. Bruner och Gail Ross kom att producera begreppet scaffolding, vilket Säljö översätter till byggnadsställning eller stöd till utveckling av redan befintliga kunskaper för att vidareutvecklas (Säljö, 2015, s. 100).
Scaffolding är det stöd eller den hjälp ett barn får av någon i sin omgivning för att kunna ta sig ett eller flera steg framåt i sin kunskapsutveckling. Beroende på hur stor den redan befintliga kunskapen hos ett barn är, tillämpas scaffolding i större eller mindre utsträckning. Genom att skapa goda relationer mellan läraren och eleven, men även mellan läraren och hemmet, ger det läraren möjlighet att tillgodose sina elever med läxor som är individanpassade på så vis att en scaffolding alltid blir möjlig, eftersom eleverna har olika förutsättningar i både hemmet och i skolan.
Allteftersom kan stödet plockas bort och barnet kan då på egen hand behärska kunskapen (Ibid., s. 100-101).
Figur 1. Den närmaste utvecklingszonen
ZPD kan därmed förklaras genom att elevens befintliga kunskaper och färdigheter representeras av den minsta cirkeln i figur 1, vilken är inspirerad av Säljös graf i boken Lärande – En introduktion till perspektiv och metaforer (Säljö, 2015, s. 100). Elevens kunskaper och färdigheter kan med hjälp av scaffolding från lärare, klasskamrater och hemmet ge eleven en skjuts till den yttre cirkeln och därmed ge eleven möjlighet att ta del av högre kunskaper och färdigheter. Säljö hänvisar till Vygotskij som menar att människor inte stannar av i sin kunskapsutveckling utan att lärandet är en ständig process, men med hjälp av scaffolding kan lärandeprocessen påskyndas och högre kunskapsnivåer kan nås snabbare med hjälp av omgivningen (Ibid., s. 101). Vidare sätter denna mittersta cirkel grunden för framtida kunskaper och färdigheter.
16
6. Metod
I detta avsnitt presenteras studiens val av metod, dess teoretiska och praktiska delar i relation till olika aspekter. Metoden kommer med hjälp av en intervjustudie analysera lågstadielärares inställning till och användning av läxor genom det empiriska materialet. Frågorna i intervjuguiden är utformade med stöd ifrån studiens forskningsfrågor. Vidare beskrivs val av urvalsgrupp samt de metodval som gjorts för bearbetning och analys av det empiriska materialet. Därefter presenteras studiens validitet och reliabilitet, samt de etiska överväganden som legat till grund för insamling och bearbetning av det empiriska materialet.
6.1 Metodvalets motivering
I studien tillämpas en kvalitativ forskningsmetod där vi genom semistrukturerade intervjuer samlar in empiri, för att kvalitativt kunna mäta hur någonting är och varför någonting är på ett visst sätt.
Bryman beskriver kvalitativ forskning som att “tonvikten oftare ligger på ord än på siffror (kvantifiering) vid insamling och analys av data” (Bryman, 2018, s. 455). Det betyder att denna typ av intervjustudie lämpar sig väl för kvalitativ forskning, då studien går ut på att få en förståelse av lågstadielärares inställning till och användning av läxor. Idén till studien väcktes av att vi identifierade ett problem i samhället gällande läxor och debatterna kring läxor. För att kunna genomföra denna studie behövdes tidigare forskning tas i beaktning, för att få en vetenskaplig förståelse för läxor. Studien genomfördes av Selim och Åhlström Eriksson för att få en förståelse av hur lärare i lågstadiet förhåller sig till läxor samt vad läxorna har för roll i undervisningen.
Den ursprungliga betydelsen av metod är enligt Steinar Kvale och Svend Brinkmann vägen till målet. Vidare belyser författarna att det är av vikt för forskarna att ta reda på vad målet är för att själv kunna ta sig dit, samt leda andra till målet (Kvale & Brinkmann, 2014, s. 147). Forskarna Anette Hallin och Jenny Helin skriver att intervjuer, i jämförelse med andra metoder, ger forskaren en unik möjlighet till att “skaffa sig en inblick i hur människor uppfattar saker, hur de tänker, resonerar, tycker och känner (Hallin & Helin, 2018, s. 10). Vidare menar Hallin och Helin att intervjuer idag har blivit en del av vårt samhälle, med anledning av att människor som unika och enskilda individer tillåter sig att dela med sig av personliga erfarenheter. Utifrån detta kan intervjuer hjälpa människan att förstå sig själv och andra (Ibid., s. 11).
Eftersom området vi undersöker i denna studie handlar om att se till hur lågstadielärare förhåller sig till läxor, trots att läxor inte finns inskrivet i skollagen eller uppmuntrats i Lgr11, är det fördelaktigt att val av insamlingsmetod i denna studie är just intervjuer. Detta för att det som önskas undersökas är lärarnas inställning till användningen av läxor. Då detta kan variera mellan de olika lärarna som deltar i studien, medför intervjuerna en bra metod för att kunna identifiera lärarnas respektive upplevelser av läxor. Kvale och Brinkmann betraktar intervjun som ett forskningsverktyg för att få en deskriptiv rapport om upplevelser (Kvale & Brinkmann, 2014, s.
65), och det är vad vi vill komma åt genom intervjuerna. Utifrån intervjuerna kan forskarna sedan analysera och dra slutsatser utifrån det empiriska materialet. Fördelen med semistrukturerade intervjuer är att intervjuaren har möjlighet att ställa följdfrågor på en befintlig fråga som vidare kan vidga och berika frågan som intervjuaren ställt, om svaret från informanten är otillräckligt (Bryman,
17 2018, s. 260, 273, 561). Denna intervjuform innebär att intervjuaren har frågor sammanställda, vilket kan beskrivas som ett frågeschema, men att intervjuaren inte behöver följa detta schema utan kan ställa frågor allt eftersom de passar in i sammanhanget (Bryman, 2018, s. 563). Frågorna berör olika teman utformade efter våra forskningsfrågor, vilka är sammanställda i en intervjuguide (se bilaga 3). För vår studie berör de olika temana; läraren, läxor, styrdokument samt eleven och hemmet. Vid eventuella följdfrågor under intervjun är det av vikt att intervjuaren ser til l att intervjun har fortsatt fokus på syftet med undersökningen, för att intervjun inte ska bli utsvävande (Ibid., s. 321).
Då denna studie utfördes under en rådande pandemi har informanterna själva fått välja om de vill att intervjutillfället skulle ske digitalt eller fysiskt och båda alternativen har tillämpats för insamling av empiriskt material. Vidare har informanten och intervjuaren tillsammans kommit överens om en tid för intervjutillfället. Att det enbart är en av oss som är med under intervjun har att göra med att studien är uppdelad i två delstudier, med fyra intervjuer för vardera student, i två olika regioner av landet.
6.2 Urval
Urvalet som tillämpas i studien är målstyrt, vilket medför att urvalet inte blir sannolikhetsbaserad då vi själva valt ut våra informanter. Urvalet för denna studie görs på ett strategiskt sätt och behöriga lärare i lågstadiet är de informanter som är relevanta och utgör en så kallad ursprungsgrupp. Som forskare vill man ofta ha en variation i sin urvalsgrupp som ger en bild av ursprungsgruppen med hänsyn till att det finns olikheter hos individerna i den dimensionen som de representerar (Bryman, 2018, s. 496). Därför valdes åtta behöriga lärare ut med en spridning i årskurserna 1-3, från två olika regioner, för att på så sätt också få en spridning i urvalsgruppen.
Efter att lärarna blivit tillfrågade om att deltaga i studien och givit oss ett medgivande, blev de studiens informanter. Bryman beskriver detta tillvägagångssätt som ett typiskt fall i urvalsprocessen (Ibid., s. 497). Ett medvetet val har gjorts genom att utesluta lärare från förskoleklass då det sällan eller aldrig förekommer läxor i denna dimension, vilket medför att relevant material för studiens syfte inte kan bistås. De lärare som valts ut som informanter representerar en varsin delstudie som är aktuell för respektive region. Det medförde att en jämförelse kan tillämpas i studien mellan de olika regionerna och årskurserna samt de eventuella socioekonomiska skillnaderna som kan förekomma.
18 6.2.1 Informanter
Nedan presenteras studiens informanter för delstudierna. Då informanterna är anonyma i studien har dem fått fiktiva namn och presenteras som Lärare 1-8.
Tabell 1. Bakgrundsinformation om lärarna som intervjuats i delstudie 1:
Antal år som verksam
inom läraryrket Examinerad år
Vilka årskurser har läraren undervisat
Lärare 1 (L1) 7 2010 Fsk* - åk* 3
Lärare 2 (L2) 3 2018 Fsk, åk 1
Lärare 3 (L3) 25 1995 Åk 1-6
Lärare 4 (L4) 3 2018 Åk 1-3, 5
Tabell 2. Bakgrundsinformation om lärarna som intervjuats i delstudie 2:
Antal år som verksam
inom läraryrket Examinerad år
Vilka årskurser har läraren undervisat
Lärare 5 (L5) 11 2011 Fsk* - åk* 5
Lärare 6 (L6) 12 2014 Fsk, åk 1-3
Lärare 7 (L7) 17,5 2004 åk 1-5
Lärare 8 (L8) 5 2015 åk 1-3
*Förskoleklass, årskurs
6.3 Metod för bearbetning och analys
Då studien är uppdelad på två delstudier sker bearbetning, analys och presentation av vardera delstudies resultat, utifrån det empiriska materialet enskilt av studenterna. Vid varje enskild intervju samlades det empiriska materialet in genom någon form av inspelning oavsett om intervjun skett fysiskt eller digitalt. Vid intervjutillfällen som genomförts på distans och med hjälp av digitala verktyg såsom Zoom eller Teams, har både intervjuaren och informanten spelats in i bild- och ljudformat. Om en intervju har skett genom ett fysiskt möte spelades den in med hjälp av en mobiltelefons inspelningsfunktion. Materialet har sparats och bevarats både på en dator och på en extern hårddisk för att undvika bortfall i materialet. Ingen ersättning har utgått till informanterna för ett deltagande i vår studie. Vid intervjuerna belyser Hallin och Helin att det är fördelaktigt att dokumentera centrala fraser och stödord om inspelningen skulle fallera på något vis men även vikten av att dokumentera eventuellt kroppsspråk, miljö och samspel då dessa inte är möjliga att få med i en ljudinspelning och detta behövs tas i beaktning för att kunna värdera det som sägs under intervjun (Hallin & Helin, 2018, s. 67). Bortsett från ovan nämnda orsaker bistår denna dokumentation till kommande transkribering av materialet, vilket innebär att det som sägs under intervjun ska skrivas ned från ljud till text (Ibid., ss. 67, 71). Bryman menar på att detta är av vikt då “[k]valitativa forskare är ofta intresserade av både vad intervjupersonerna säger och hur de säger det” (Bryman, 2018, s. 577), vilket är av vikt även för vår studie då vi vill analysera lågstadielärares inställning till och användning av läxor.
19 I analysen av det transkriberade materialet har en tematisk analys tillämpats utifrån det sociokulturella perspektivet. En tematisk analys innebär att det vid intervjuerna inte finns någon given bakgrund och att teman på så vis utformas allt eftersom det empiriska materialet analyseras (Bryman, 2018, s. 702). Genom att bryta ned det empiriska materialet i mindre delar och därefter söka efter likheter, skillnader eller repetitioner i informanternas svar, har materialet delats in i teman vilka är nära kopplade till studiens forskningsfrågor (Ibid., ss. 703, 705). Detta medför att forskaren kan undersöka de eventuella kopplingar som kan göras från det empiriska materialet. I vår studie analyseras de transkriberade intervjuerna genom detta förhållningssätt för att komma fram till vad lärarna i lågstadiet anser är av vikt i deras relation till läxor. Att transkribera och analysera intervjuer i kvalitativ form genererar stora mängder empiri, vilket är tidskrävande att gå igenom och därför har transkriberingen gjorts i nära anslutning till varje intervju. Det som är tidskrävande vid denna form av analys är fragmentiseringen av materialet, vilket innebär att materialet bryts ned till mindre delar för att sedan analyseras (Ibid., s. 720).
Då materialet spelas in möjliggjorde detta att intervjuerna kunde sparas ned på både dator och extern hårddisk för att säkerställa att materialet bevaras. Efter att materialet sparas transkriberas det och sparas på samma sätt som intervjun. För att påbörja analysen av det transkriberade materialet skrevs detta ut och tematiseringen påbörjades, för att därefter sammanställas i varsin delanayls av studenterna. Utifrån det som framkommit på varsitt håll genom intervjuerna, sammanställs ett resultat och därefter genomförs en diskussion utifrån delstudiernas resultat, tidigare forskning samt studiens teoretiska utgångspunkt – det sociokulturella perspektivet.
Materialet kommer att bevaras med säkerhet genom låsta dokument för att obehöriga inte ska kunna få åtkomst till materialet för studien. Slutligen laddas allt digitalt material upp till en digital databas som extra försiktighetsåtgärd. De olika bearbetningarna som materialet kräver har hela tiden legat till grund för det syfte och de forskningsfrågor som är utformade för studien då undersökningen inte skulle sväva ut, utan behålla sitt fokus för det som studerats.
6.4 Validitet och reliabilitet
Hallin och Helin belyser att vetenskapliga texter måste leva upp till vissa kvalitetskriterier för att kunna ses som vetenskapliga, oavsett om det handlar om att utforma en ny vetenskaplig text eller bedöma en redan befintlig sådan. Först måste det tas i beaktning i vilket syfte den vetenskapliga texten skrivs eller används och detta bör alltid tydliggöras av studiens huvudsyfte och forskningsfrågor. Utifrån huvudsyftet och forskningsfrågorna kan sedan en metod för insamling av material och analys utformas. Vilken form av insamlings- och analysmetod en studie har, baseras alltså på studiens huvudsyfte och forskningsfrågor. För att en studie ska anses vara trovärdig är det av vikt att studien påvisar hög validitet och reliabilitet. Om en studie inte är genomtänkt och välgjord kan det medföra att studien genererar ett missvisande resultat. För att undvika detta är det av vikt att forskarna använder sig av rätt metod vid insamling och analys av det empiriska materialet.
När en studie innehar relevant insamlings- och analysmetod i förhållande till huvudsyftet, innehar den också hög reliabilitet och validitet och kan därmed ses som tillförlitlig (Hallin & Helin, 2018, s. 88). För att studien ska anses ha hög validitet måste forskarna säkerställa att det empiriska materialet som undersöks verkligen svarar till forskningsfrågorna och inte undersöker något annat (Bryman, 2018, s. 72).
20 Reliabilitet handlar vidare om att ett resultat i en studie ska kunna reproduceras med hjälp av utformningen av studien och därför är det av vikt att varje delmoment är noggrant beskrivet och förklarat (Kvale & Brinkmann, 2014, s. 295). Kvale och Brinkmann menar att reliabilitet handlar om huruvida svaren från informanterna är tillförlitliga oavsett vem som genomför intervjun (Ibid., s. 295). Empirin som framkommit under intervjuerna, men som inte är relevant till studiens syfte har medvetet plockats bort inför analysen, vilket ger studien en intern validitet och innebär att endast de aspekter som är av vikt för studiens syfte är det som analyserats (Bryman, 2018, s. 72).
Vidare medför detta att vår metod ger studien reliabilitet och att studien studeras med rätt medel, då vi använder oss utav en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer, vilket är ett passande val med hänsyn till studiens syfte. Vår metod gav oss även möjlighet att studera det som var tänkt att studeras: att analysera lågstadielärares inställning till och användning av läxor, genom de semistrukturerade intervjuerna vilket medför att det ger studien validitet (Hallin & Helin, 2018, s. 88).
6.5 Etiska överväganden
Det är av vikt i en forskningsstudie att ta hänsyn till olika etiska aspekter för att både forskare och deltagare i en studie ska ta hänsyn till olika ståndpunkter som “[…] frivillighet, integritet, konfidentialitet och anonymitet [...]” (Bryman, 2018 s. 170). Som tidigare nämnts har materialet förvarats med försiktighet och otillgängligt för obehöriga av dessa anledningar. Vetenskapsrådet har sammanställt fyra forskningsetiska principer vilka vår studie förhåller sig till. Dessa innebär att;
en tillförlitlighet tillämpats i studien för att kvaliteten i forskningen ska säkerställas, tillämpa ärlighet och vara objektiv, visa respekt för omgivningen samt ta ansvar för den forskning som vi gör (Vetenskapsrådet, 2020).
1) Du ska tala sanning om din forskning. 2) Du ska medvetet granska och redovisa utgångspunkterna för dina studier. 3) Du ska öppet redovisa metoder och resultat. 4) Du ska öppet redovisa kommersiella intressen och andra bindningar. 5) Du ska inte stjäla forskningsresultat från andra. 6) Du ska hålla god ordning i din forskning, bland annat genom dokumentation och arkivering. 7) Du ska sträva efter att bedriva din forskning utan att skada människor, djur eller miljö. 8) Du ska vara rättvis i din bedömning av andras forskning. (Vetenskapsrådet, 2017, s. 8)
Det är inte bara de forskningsetiska principerna som har varit en utgångspunkt för vår studie, även lag (2003:460) om etikforskning som avser människor har tagits i beaktning. Detta framgår även i det missivbrev (se bilaga 1) som informanterna har fått tagit del av innan intervjun, samt det medföljande medgivandet (se bilaga 2). Medgivandet har även undertecknats av både informanten och den av oss studenter som haft intervjun. Tillvägagångssättet i studien har följt riktlinjerna ovan vilka Hallin och Helin lyfter som viktiga delar och sammanfattar kraven genom information-, samtycke-, konfidentialitet-, samt nyttjandekravet (Hallin & Helin, 2018, s. 48). Vi har i vår studie informerat informanterna om deras rättigheter med att deltaga i studien. Vi har fått ett samtycke underskrivet och även skrivit under själva. Vi tar konfidentialitetskravet på största allvar och behåller empirin för oss själva samt att det inte under några omständigheter kommer framgå vilka informanter som deltagit i studien. Det empiriska materialet kommer enbart användas till det som informanterna har blivit informerade om i enlighet med nyttjandekravet.
21
7. Analys
I följande avsnitt presenteras två delstudier och sammanställningen av intervjuerna samt ett resultat utifrån det syfte och de forskningsfrågor som studien tillägnats. Analysen har skett tematiskt, vilket beskrivits i punkt 6.3.och avser det som är av intresse för studien. Det medför att det som inte är av vikt har medvetet uteslutits från analysen och presenteras därför inte i resultatet. Delstudierna grundar sig på fyra intervjuer med behöriga lärare i lågstadiet från två regioner.
7.1 Delstudie 1
Denna delstudie har genomförts och analyserats av Darivan Selim. Med hänsyn till de etiska forsknings principer som studien förhåller sig till, presenteras denna studie med anonymitet gällande de informanter som deltagit i studien och därför benämns de som L1, L2, L3 och L4 (se Tabell 1 i 6.3). Av lärarna som deltog i denna delstudie, är L1, L2 och L3 verksamma i en och samma skola och L4 är verksam i en annan skola, men samtliga lärare är dock verksamma inom samma region. Analysen har utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet samt de analytiska begrepp som perspektivet inbegriper: mediering, appropriering och scaffolding. Citat från lärarna kommer att skrivas fram för att öka studiens trovärdighet.
Delstudie 1 är uppdelad i tre avsnitt, där varje avsnitt är kopplat till en av studiens forskningsfrågor:
7.1.1 Vilka för- och nackdelar presenterar lärarna med att använda läxor i lågstadiet, 7.1.2. Vad tar lärarna utgångspunkt i vid utformningen av läxor, 7.1.3 Hur förhåller sig lärarna till olika utomstående faktorer som kan påverka elevernas möjlighet till att inhämta kunskap genom läxor.
7.1.1 Vilka för- och nackdelar presenterar lärarna med att använda läxor i lågstadiet?
Utifrån det empiriska materialet från intervjuerna vid delstudie 1, framgår det att lärarna med fördel främst ser läxor som ett materiellt redskap, vilket agerar som ett medierande verktyg för eleverna att använda vid repetition och färdighetsträning. Av de fyra lärare som deltog i delstudien var det endast L2 som utelämnade repetition och färdighetsträning som en fördel, men å andra sidan såg L2 på läxor som fördelaktiga ur ett annat perspektiv. L2 menar nämligen istället att läxor i tidiga åldrar kan ses som ett medierande verktyg i avseendet att förbereda eleverna för det som komma skall i högre årskurser. L2 beskriver det som att “när de väl börjar typ i fyran eller femman, där vet jag att också att [sic] där blir det flera läxor, de har glosor, matteläxor, läxor i svenska, så det är bara en träning“ (L2, 2021). En annan fördel med läxor som L1, L3 och L4 nämner, är att under skoltid har eleverna inte tillräckligt med tid till läsning för att kunna träna på sin läsförmåga. Av den anledningen menar L1, L3 och L4 att avsaknaden av tid till färdighetsträning i läsningen kompenseras med läsläxorna. Då eleverna får mer tid till färdighetsträning genom läsläxor, ser dessa lärare en fördel med dessa typer av läxor. En annan aspekt som L1 lyfter som fördelaktig, vilket skiljer sig från L3 och L4s åsikter gällande läsläxan, är att när läsningen är utformad som en läxa får det vissa elever att känna sig förpliktade till den. I annat fall skulle vissa elever annars utesluta läsningen och göra någonting annat menar L1 (L1, 2021). L4 beskriver det likt L1 fast på följande sätt: “Visst mina yngre elever de kan ha svårt att komma ihåg att just ja, jag har en läxa. Men det tror jag gäller äldre också, att det finns annat som lockar” (L4, 2021). L4 menar alltså att de materiella och språkliga verktygen inte räcker till för att yngre elever ska ta tag i läxan (L4, 2021).
22 Det som skiljer L1 från L4 är alltså att L1 såg på distraktioner i elevens omgivning som en bidragande faktor till varför läxor är fördelaktiga, medan L4 såg på dem som endast en nackdel. L3 menar vidare att en annan fördel med läxor är att vårdnadshavare kan känna sig delaktiga i sina barns skolgång och se vad barnet arbetar med i skolan, samt hur de ligger till kunskapsmässigt:
Läser man en text, jag menar en gång om dagen i en vecka, så är det klart att du blir bättre på att läsa.
En annan fördel är att föräldrar känner sig lite delaktiga och känner att de har koll på vad barnen lär sig i skolan, hur pass de kan det och så där. (L3, 2021)
Utifrån L3s svar kan repetition och färdighetsträning då kopplas till hur eleverna approprierar kunskap, vilket skulle vara ett faktum, när elever får repetera den kunskap de har inhämtat från undervisningen och övar på att tillämpa den som sin egen. Lärare behöver, med grund i det empiriska materialet, ha i åtanke att approprieringen är beroende av huruvida vårdnadshavarna faktiskt är delaktiga eller inte, i elevernas läxor och skolgång. Samtliga lärare förklarar att alla hem inte har samma förutsättningar och därmed inte heller samma möjlighet till att hjälpa sina barn med läxor, eller ge dem stöttning. Samtliga lärare tog ställning till att olika förutsättningar gällande stöd hemifrån kan vara en nackdel med läxor, då förutsättningarna inte är likvärdiga. Vidare var lärarna också av samma åsikt gällande möjligheten till att ge stöd i läxor, då vårdna dshavare kan vara begränsade i olika avseenden. Därmed kan olika förutsättningar i hemmet påverka elevers möjlighet till att appropriera kunskap, med hjälp av olika medierande verktyg. En återkommande faktor till varför stöd hemifrån vid läxor kunde ses som en nackdel hos L1, L2 och L3s svar, var att alla vårdnadshavare inte har språket eller kunskapen på sin sida för att kunna hjälpa sina barn med läxor. Det visade sig också att det kunde handla om att vissa familjer var nyanlända med väldigt få kunskaper i språket, samt i vissa extrema fall att vårdnadshavarna inte kunde läsa eller skriva på sitt eget språk heller:
Det finns ju barn som i det området som vi jobbar i. Särskilt utsatt [sic]. Det finns ju föräldrar som knappt, eller inte kan läsa på svenska, eller som inte kan läsa eller skriva på sitt eget språk. Det är ju oerhört svårt för de att hjälpa sina barn även om de skulle vilja det. (L3, 2021)
Som L3 berättar blir det här till en nackdel för eleverna vid genomförandet av läxor. En annan nackdel som samtliga lärare nämnde, är att läxor tar ifrån eleverna den tid som de ska nyttja till vila och fritid. Det framgick även av samtliga lärare att många vårdnadshavare har väldigt lite tid att spendera med sina barn och att det inte var fördelaktigt att denna tid spenderas på att göra läxor.
L3 beskriver det så här:
Men det finns barn i helt andra typer av områden där mamma och pappa skulle kunna hjälpa sina barn, men inte har tid till det och då kanske det är dumt att den lilla lilla [sic] tid de har tillsammans blir på läxor. (L3, 2021)
Tid spenderat på läxor berövar alltså elever på fritid och vila, vilket enligt lärarna i delstudie 1 är något negativt, då elever behöver tid för återhämtning och lek. En annan negativ påverkan som lärarna presenterade med läxor i samband med tid är att eleverna kan känna en press på sig och att de blir stressade av sina läxor. L4 menade till exempel att vissa elever redan har hög press på sig från sina vårdnadshavare, som vill se att deras barn presterar på hög nivå i skolan. Läxorna kunde
23 därmed bidra till att barnen får ännu högre press på sig hemifrån, då vårdnadshavarna vill att de ska göra ännu mer och ännu bättre hela tiden (L4, 2021).
Gällande läsläxan i svenskämnet, som samtliga lärare använde sig av, sågs denna läxa som den absolut viktigaste av samtliga lärare. Lärarna i delstudien påpekar hur viktig läsförmågan är, inte bara för skolgången utan även i livet utanför skolan. L4 beskriver vikten av läsläxan som följande:
Jag tänker att just funktionen läxor, att det handlar mycket om att det inte bara är i skolan som man behöver kunna läsa, utan det fyller en funktion för dig som människa […]. Sen kan jag inte alltid motivera till varför man ger andra läxor, när jag vet att alla läxor inte blir gjorda av alla. Det är svenskan som jag ändå tycker fyller en funktion för varje individ. […] Att kunna läsa är viktigt för hela skolgången och oavsett om man går i årskurs 1, 9 eller gymnasiet. (L4, 2021)
Precis som L4 beskriver är de övriga lärarna av samma åsikt när det gäller just fördelen med läsläxor och vikten av dem. Avslutningsvis var L1, L2 och L3 i stora drag av samma åsikt även när de beskriver att en likvärdig skola inte är så enkelt att uppnå genom utformandet av läxor, då dessa lärare kände sig begränsade till hur mycket de kan göra för att bidra till en likvärdig skola. L4 förklarar dock att en likvärdig skola kan tas i beaktning genom att de erbjuder läxhjälp i skolan och att denna läxhjälp är främst riktad till de elever vars förutsättningar var mindre bra i hemmen. L4 beskriver det som följande: “Ja, jag tycker att jag och min kollega tänker så och det är för att just vi ger möjlighet att göra läxor i skolan, för de som inte kan göra det hemma.” (L4, 2021). Samtliga lärare menade att oavsett hur mycket man gör i skolan för att främja en likvärdig skola, blir det inte riktigt likvärdigt då alla elevernas hemförhållanden ser olika ut och att det därmed resulterar i att skolan inte till fullo kan bli likvärdig. Att skolan inte till fullo blir likvärdig för samtliga elever menar lärarna i delstudie 1 är en nackdel med läxor som inte går att komma ifrån.
7.1.2 Vad tar lärarna utgångspunkt i vid utformningen av läxor?
Under intervjuerna har det framgått att lärarna inte tar utgångspunkt i enstaka faktorer vid utformningen av läxor, utan att det finns många saker att ha i åtanke. De faktorer som visade sig vara återkommande som utgångspunkt vid utformningen av läxorna var förutsättningar i hemmet, kunskapsnivån hos eleverna, samt lärarhandledningar och de aktuella läromedlen.
L2 förklarar förutsättningarna i hemmen som följande: “[a]lla kanske inte har en iPad eller en dator hemma och vi kan inte vi begära någonting av föräldrar som de kanske inte har, så att vi kör bara [...] med böcker och ingenting online” (L2, 2021). L3 beskriver förutsättningarna i hemmet på liknande sätt och menar på att det skulle vara fördelaktigt med elektroniska läxor, men att alla elever inte har de förutsättningarna (L3, 2021). Detta utgör alltså en socioekonomisk fråga vilket kan vara en för- och nackdel för eleverna sett ur ett sociokulturellt perspektiv. Det visade sig att lärarna har olika strategier för att identifiera elevernas förutsättningar i hemmen. L1, L3 och L4 utgick ifrån läxors resultat som ett sätt att identifiera elevernas förutsättningar i hemmen, medan L2 identifierade den bakomliggande faktorn genom dialog med eleverna. L4 beskriver sitt sätt att identifiera elevens förutsättningar vid digitala läxor, bland annat genom att uppmärksamma huruvida eleven gör läxorna eller inte. På så vis få en förståelse för hur det kan se ut i hemmen för eleverna och kan därefter anpassa läxorna utifrån de förutsättningar som eleven tycks ha (L4, 2021).
Vid anpassningarna uteslöt alla lärarna förutom L4 digitala läxor och använde sig enbart av fysiska.
Av den information som framgick vid intervjuerna använde sig L1, L2 och L3 av Bingel, vilket är
24 en digital plattform där eleverna tilldelas uppgifter de kan träna på, för färdighetsträning och kunskapsutveckling. L3 beskrev det på följande sätt:
Visst jag gör i ordning uppgifter som de kan göra hemifrån, till exempel Bingel, men då är det ju ingen läxa, utan jag informerar de om att det här materialet finns att göra, men det är inte så att jag förväntar mig att det blir gjort. Så med den meningen är det ju inte riktigt en läxa, för med en läxa förväntar jag mig att den ska bli gjord. (L3, 2021)
Likt L3, använder sig även L1 och L2 av plattformen på samma sätt genom att dessa digitala uppgifter var frivilliga för eleverna att genomföra och inte en läxa. L4 använde sig däremot av ett annat digitalt verktyg som matteläxa, där uppgifterna som tilldelades eleverna främst var repetition av multiplikationstabellerna. Detta val kan då ses som ett medvetet val som läraren gör då det framgår att den skola L4 är verksam inom befinner sig i ett område med socioekonomiskt starka förutsättningar. L1 menar däremot att “det är inte alla som har till exempel en dator hemma heller, det handlar om en ekonomisk fråga” (L1, 2021). Beroende av område menade lärarna att de blev begränsade i vilka format av läxor de kunde använda sig av, för att säkerställa att samtliga elever kunde genomföra läxorna. Vilka förutsättningar som finns i hemmet avgör alltså också vilka medierande redskap eleverna har att tillgodoses med vid genomförandet av läxor, vilket i sin tur blir en utgångspunkt som lärare i delstudie 1 förhåller sig till.
Genom att använda sig av så kallade frivilliga läxor, menade samtliga lärare att de kunde se till att eleverna inte på något vis blev utpekade, då de inte hade rätt resurser hemma. Detta medför i sin tur då att inga elever blir exkluderade på något sätt oavsett socioekonomisk bakgrund. Samtliga lärare hade alltså elevernas förutsättningar i hemmet som en utgångspunkt vid utformandet av läxor. Utöver elevers förutsättningar i hemmet så togs även elevens kunskapsnivå i beaktning som en utgångspunkt vid utformandet av läxor. Lärarna menade att de kunde utvärdera vilken nivå på läxorna som bäst skulle passa respektive elev, beroende på vilken nivå eleven låg på, vid exempelvis svenskämnet. Därmed blev eleverna indelade i grupper som representerades av svaga, medel och starka läsare. L1 förklarade att:
Vi gör ju bedömningsstöd för barnen där vi kollar vilken nivå de ligger på. Sen är ju dom här böckerna uppdelade i tre nivåer: en lätt, en normala och en svår, så utifrån det delar vi ut läxan alltså utifrån vad eleven kan. […] Sen så ser vi till att om barnen inte ens klarar av det lättaste så utformar vi en annan slags läxa med lättare uppgifter. Det anpassas till barnens nivå. (L1, 2021)
Utifrån grupperingarna tilldelas eleverna olika nivåer på läseboken i svenskämnet av sina respektive lärare och det framkom att samtliga lärare arbetar på det sättet på båda skolorna i denna region.
Nivåerna på läseboken skiljde sig på så sätt att de innehöll olika mycket text. L4 beskriver hur identifiering av kunskapsnivå hos eleven kan tydas genom läsläxan på följande vis:
Jag tänker att när man lyssnar på läsläxan, då får man ju verkligen höra om de har övat eller inte, och det är avgörande för att veta vilken nivå eleven är på och vilken nivå den kan vara redo för. Jag menar det är ganska stor skillnad på när alla börjar i ettan om alla får börja med en blå bok som är den lättaste så kan man se efter en vecka att Oj! det har redan släppt, vi får byta till röd bok. Så det är ju bra för kunskapsutvecklingen. (L4, 2021)
