Genom studien har vi kommit fram till att även om samtliga läxor inte har stor effekt på elevernas kunskapsutveckling och inlärning, är läsläxorna fortfarande av vikt. Det som skiljer läsläxan från andra läxor, är att elevernas läsförmåga är en förutsättning för att eleverna ska kunna inhämta ny kunskap i olika ämnen, inte bara svenska. Genom en noggrann analys av empirin har vi nått den slutsats att: lärare oberoende av region, i Sverige, är av samma mening i frågan om att det råder en avsaknad av tid för eleverna under skoltid, att kunna färdighetsträna läsningen. Därför lyfter samtliga lärare att läsläxan är av vikt och fullt nödvändig för eleverna i lågstadiet.
En annan slutsats vi kan dra i förhållande till studiens syfte, är att lärarna förhåller sig till de kunskapsmål som Lgr 11 framhåller i utformandet av läxor. Detta trots att det inte står uttryckligen i styrdokumentet, att läxorna är någonting som ska användas. I relation till studiens forskningsfrågor har vi dragit slutsatsen att elevers hemförhållanden kan både vara en fördel och en nackdel för eleverna vid läxor. Detta då lärare, beroende av elevers hemförhållanden, kan påverkas i sitt val av användning och inställning till läxor. Lärarna måste ha goda relationer till sina elever för att kunna bedöma hur respektive elevs förutsättningar i hemmen ser ut samt vad eleven behöver för att vidareutveckla sin kunskapsnivå i relation till elevens ZPD. Lärarna måste ha vetskapen om elevers förutsättningar i hemmen, för att kunna anpassa läxorna till den mån att samtliga elever ges samma förutsättningar till att kunna genomföra läxorna och befinna sig i ZPD. Därigenom kan lärarna främja en likvärdig skolgång genom ett målstyrt lärande. Ytterligare en slutsats vi har kommit fram till angående kommunikationen mellan hem och skola, är att den har försämrats i och med rådande pandemi. Vi förstår deras argument då lärarna inte kan träffa vårdnadshavare fysiskt längre och därmed tappar den kontinuitet i relationen som fanns innan pandemin. All kommunikation behöver därmed ske digitalt eller skriftligt, vilket kan medföra att eleverna blir lidande, då den kontinuerliga kommunikationen inte pågår i samma utsträckning. Trots detta är det är det av vikt att läraren tar på sin ansvaret och ser till att läxorna fungerar i hemmen och att eleverna får möjligheten till att appropriera kunskap genom medierande verktyg för att fortsätta utvecklas.
Läxor är inget som kan utmålas som svart eller vitt utan det viktiga är att se till individens förutsättningar och behov, samt vilka förutsättningar som finns på respektive skola. Då läxor är så pass aktuella i den rådande debatten och utgör en så viktig roll i elevernas skolgång, är det konstigt att läxor inte uppmärksammas i lärarutbildningen. Vi tror att mer kunskap om läxor och deras effekter skulle vara fördelaktiga för blivande lärare.
Ett sätt att bygga vidare på den här studien är att undersöka läxor i lågstadiet ur elevernas perspektiv för att se hur eleverna förhåller sig till läxor. Det skulle även vara intressant att se en liknande studie i ett större omfång som berör fler skolor och lärare, då slutsatserna och resultaten som presenteras i denna studie medför validitet för denna specifika studie. Av den anledningen kan inte våra slutsatser och resultat ses som tillförlitliga för samtliga lågstadielärare i landet och endast för de två regioner vi har undersökt i studien.
40
Referenslista
Alm, Pernilla (2014). Läxor skapar onödig stress, Svenska Dagbladet, (2014-12-27). https://www.svd.se. [2021-02-04]
Bryman, Alan (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber AB.
Eren, Ozkan & J. Henderson, Daniel (2008), The impact of homework on student achivement, I Econometrics Journal, 2008, volume 11, ss. 326-348. Oxford: Oxford University Press. https://www.jstor.org [2021-01-25]
Eriksson, Robert. & Jonsson, Jan Olov (2002). Varför består den sociala snedrekryteringen? I Pedagogisk forskning i Sverige, 7(3), ss. 210-217.
Grönholm, Frida (2015). Forskaren: läxor är bra, Sveriges television (2015-11-26). https://www.svt.se. [2021-01-31]
Hallin, Anette & Helin, Jenny (2018). Intervjuer. Lund: Studentlitteratur AB. Hattie, John (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & Kultur.
Jällhage, Lenita (2014). Skolverket: läxor ska kunna göras utan föräldrar, Läraren (2014-10-28). https://www.lararen.se. [2021-01-28]
Kallenberg, Anna (2012). Lärare behöver problematisera kring läxor, Skolvärlden (2012-02-27). https://skolvarlden.se. [2021-02-25]
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
Lgr 11 (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: reviderad 2019. Stockholm: Skolverket. https://www.skolverket.se. PDF
Lindström, Gunnar & Pennlert, Lars Åke (2019). Undervisning i teori och praktik - en introduktion i didaktik. Umeå: Fundo förlag AB.
Lundgren, Ulf. P (2020). Läroplansteori och didaktik - framväxten av två centrala områden. I Ulf P. Lundgren; Roger Säljö & Caroline Liberg (red), Lärande skola bildning, grundbok för lärare. Stockholm: Natur och Kultur, ss. 265-349.
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Riksdagen Skolverket (2014). Läxor i praktiken - ett stödmaterial om läxor i skolan, Stockholm. https://www.skolverket.se. [2021-01-25]
Skolverket (2020a), Läxor, Stockholm. https://www.skolverket.se. [2021-01-25]
Skolverket (2020b) Hemläxors nytta inte självklar. https://www.skolverket.s. [2021-01-25] Strandberg, Max (2013), Läxor om och för kulturell mångfald med föräldrars livserfarenheter som resurs – några kritiska aspekter, Stockholm: Stockholms universitet. http://su.diva-portal.org. [2021-02-25]
Strandberg, Max (2016). Läxor - på gott och ont i skolvärlden, Skolvärlden (2016-01-25). https://skolvarlden.se. [2021-01-25]
Säljö, Roger (2015). Lärande. En introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerups Utbildning AB.
Trautwein Ulrich & Lüdtke Oliver (2008), Predicting homework motivation and homework effort in six school subjects: The role of person and family characteristics, classroom factors, and school track. I Learning and Instruction (2009), 19(3), ss. 243-258. Centrum för pedagogisk forskning, Max Planck Institute for Human Development, Berlin, Tyskland. https://reader.elsevier.com. [2021-02-25]
Vetenskapsrådet (2017), God forskningssed. http://publikationer.vr.se. [2021-02-17] Vetenskapsrådet (2020), Etik i forskningen. https://www.vr.se. [2021-02-17]
41 Vygotskij, Lev, Semjonovitj (1999), Vygotskij och skolan, texter ur Lev Vygotskjis Pedagogisk
psykologi kommenterade som historia och aktualitet. Orginal titel: Pedagogitjeskaja psichologija 1996, Lund: Studentlitteratur AB.
Woolfolk, Anita (2016), Authorized adaptation from the United States edition, entitled Educational Psychology, Harlow: Pearson Education Limited.
42