Deltagarantal

Under vår studie identifierade vi en övergripande kategori i lekläroböcker då de alla böcker förespråkade hur många deltagare lekarna krävde. I tematiserings arbetet

framkom tre subkategorier: grupplek, två deltagare- och grupplek och samtliga deltagare.

I subkategorin grupplek fanns de fyra böckerna Leklust 1992, Lekfullt 2007, Bästa

lekboken 2015 och Det lilla LEKsikonet 2018. Denna kategori förhåller sig till de böcker

som endast tar upp grupplekar. Dock skiljer sig hur stor en grupp är från bok till bok och i till exempel Leklust skiljer sig det även efter olika lekar. Leklust skriver fram att lekarna är till för utvecklingsarbete med grupper och har olika lekar där barn/elever gör saker två och två samtidigt som de är del av en större gruppkonstellation. Boken skriver även fram lekar i mindre grupper/lag, lekar med specifikt deltagarantal som till exempel lekar med fem till sju deltagare och en mindre specifik benämning i form av lekar där samtliga deltagare ska vara med. Det lilla LEKsikonet har ett mindre specifikt gruppantal då den endast benämner att lekarna är till för grupper, hur stora eller små dess ska vara nämns inte.

Subkategorin två deltagare- och grupplekar består av de lekläroböcker som har lekar för både två deltagare och grupper. I denna kategori fanns 22 böcker från 1990 till 2019 med exempel som Öva, lekar, lära från 1990, Kontakt från 2005 och Härma en tupp från 2013. Öva lekar lära specificerar vilka lekar som är till för två deltagare och vilka lekar som är till för grupper emellertid specificeras inte hur stora dessa grupper ska vara. Boken tar även upp vad den kallar för jag lekar men dessa syftar till lekar som pjätt- och stafettlekar där deltagarna tar egna beslut som påverkar lekens händelseförlopp.

Kontakt har ett innehåll bestående av fem sjättedelar grupplek där gruppstorleken inte

specificeras. Emellertid benämner den grupplekar för jämna och ojämna deltagarantal. En sjättedel av boken skriver ut lekar i par.

Den sista subkategorin samtliga deltagare består av de böcker som skriver ut ensamlekar, parlekar och grupplekar. Denna kategori består av 13 böcker med exempel som Ensamlekar från 2003, 365 knep, knåp & lekar från 2012 och Jag vill leka! jag vill leka!! från 2013. Ensamlekar har ett fokus på lekar som går att leka ensam men boken skriver ut att de flesta lekar även går att leka vid flera deltagare. 365 knep, knåp & lekar har ett innehåll bestående av lekar för en, parlekar och grupplekar. Boken Jag vill leka! jag vill

leka!! har ett blandat innehåll av lekar för ensam-, par- och grupplek. Boken specificerar

kapitel Jag vill leka olika yrken! nämns inte lekarnas deltagarantal mer än att de kan utföras i de olika gruppkonstellationerna.

Av de 39 lekläroböckerna som var med i studien var det ingen av dem som enbart hade ett innehåll på ensamlekar eller parlekar.

6.4.1 Analys av Deltagarantal

Vi tolkar att den karnevalistiska leken utspelar sig i olika gruppkonstellationer då Øksnes (2011) beskriver att karnevallivet rotade sig i den gemenskap som fanns under medeltidens karnevaler. Øksnes benämner även att det skapas alternativa rangordningar i den karnevalistiska leken. Detta är någonting vi tolkar kräver två eller flera deltagare för att kunna åstadkomma. Således är subkategorierna grupplek och två deltagare- och grupplekar de kategorier med mest karnevalistiskt innehåll. Eftersom ingen av de 39 lekläroböckerna enbart har ett fokus på ensamlek har alla böcker i studien ett karnevalistiskt innehåll i relation till lekarnas deltagarantal. Emellertid består subkategorin samtliga av de böcker som är de minst karnevalistiska då de har ett innehåll som delvis består av ensamlekar. Exempel på två böcker från denna kategori var Buskul lekar från 2008 och 101 saker för barn att göra ute från 2018. Buskul lekar tar upp att barn/elever kan göra alla lekar som finns i boken på egen hand vilket kan tolkas vara ett steg bort från den karnevalistiska leken. Dock skriver boken ut att det kan vara kul för flera barn/elever att utföra lekarna tillsammans vilket gör den relevant utifrån den karnevalistiska leken. 101 saker för barn att göra ute hade ett mer karnevalistiskt innehåll då boken bara tar upp vissa lekar som ensamlekar till exempel hopplekar för en person men skriver ut att det finns andra hopplekar för flera.

Karnevallivet benämns av Øksnes (2011) som fritid där människan kan frigöra sig från sina offentliga roller, slappna av och fokusera på en annan sida av sig själv. Den karnevalistiska lekens ursprung ur de medeltida karnevalernas gemenskap skapar vad vi tolkar som ett avvisande av ensamlekar och ett förespråkande av grupplekar vilket skapar en brist inom teorin. Ur Øksnes beskrivning av den karnevalistiska leken i modern tid kan denna brist åtgärdas genom att teorin ser värdet i ensamlekar. Detta då lekar till exempel kan bidra med terapi och vad vi tolkar som mental träning vilket böckerna Lek Lekande Lätt från 1990 och Jag vill leka! Jag vill leka!! från 2013 skriver ut.

Genom att leka ensamma kan barn/elever således få möjlighet att bearbeta sidor av sig själv de inte vill eller kan visa för andra. De kan även i sin ensamlek få vara på andra positioner av hierarkin.