I denna del kommer vi att reflektera över vårt val av metod. Diskutera den tidigare forskning och sätta vår studies resultat i perspektiv till detta. Vi kommer även att relatera studien till yrkesprofessionen och slutligen diskutera framtida forskningsmöjligheter inom ämnet.
7.1 Reflektion av metodval
Utifrån studiens syfte att undersöka och analysera lekläroböcker från 1990 till 2020 som syftar till utomhuslek med koppling till fritidshemmets åldersspann vilket är sex till tolv år valde vi att använda oss av dokumentanalys inom den kvalitativa forskningsmetoden. Detta då vi ansåg att denna forskningsmetod var bäst lämpad för att besvara vårt syfte och frågeställning. Inför dokumentanalysen ansåg vi att det fanns ett möjligt problem i form av feltolkning av dokumenten. Emellertid under sökprocessen av lekläroböcker presenterade sig ett större problem i form av urvalet. Studiens tidsbegränsning på tio veckor fick sin påverkan på både urvalsprocessen och urvalets storlek. I urvalsprocessen hittade vi inte tillräckligt med lekläroböcker med skol- /fritidshemskontext och vi fick bredda oss till lekläroböcker för andra målgrupper. Detta gjorde att vi fick koppla lekläroböckerna till det åldersspann som eleverna har på fritidshemmet. Ytterligare problem påträffades då det fanns för få böcker som syftade sig till utelek och vi fick förhålla oss till lekböcker mer generellt. Urvalsstorleken kan även ses problematiskt då vår studie är högst beroende av det bekvämlighetsurval vi fick göra på grund av den rådande pandemin och tidsbegränsningen. En konsekvens av vårt bekvämlighetsurval är att endast de lekläroböcker som fanns tillgängliga i vår närhet togs med och lekläroböcker med eventuell viktig data sållades bort eftersom de inte finns i närheten. Detta betyder att om studien genomförts på en annan plats hade resultaten varierat då urvalet av lekläroböcker hade blivit annorlunda.
Ytterligare en problematisk aspekt av den kvalitativa metoden är svårigheten att generalisera resultatet eftersom data samlas in genom i ett litet antal informanter som inte kan representera en population. Detta innebär att resultatet av studien inte kan
säga någonting om lekläroböcker i sin helhet utan vår studie endast kan säga någonting om de 39 lekläroböcker vi undersökt (Bryman, 2018).
7.2 Reflektion av tidigare forskning
I sökningen om tidigare forskning noterade vi en tydlig brist på forskning kring utomhuslek och på forskning inom det svenska fritidshemmet. Detta resulterade i att vi tog upp fem olika studier och en filosofisk artikel kring lek. Av dess texter var det endast två svenska studier på lek och en studie på det norska fritidshemmet. Denna brist av svensk forskning och forskning på fritidshemmet gjorde att vi fick presentera annat material med relevans för ämnet. I vår sökning hittade vi även ingen forskning om lekläroböcker med relevans för vår undersökning och fick således presentera de valda studierna.
Utifrån de fem tematiserade kategorierna i resultat och analysdelen kan kopplingar och likheter dras till den tidigare forskningen. Kategorin inne och ute kan kopplas till Eskelinen & Lehtos (2020) och Hagens (2015) studier. Eskelinen & Lehto tar upp att eleverna önskade att få undersöka närområdet. Vi tolkar att lekläroboken Skogspyssel:
lek och spel från 2020 förespråkar detta då boken tar upp att utelek kan/ska ske i till
exempel parker och i skogen vilket skapar möjligheter att utforska och lära känna närmiljön. Hagens studie undersöker utevistelse och poängterar att utevistelse består av fri lek, fysisk aktivitet och aktiviteter som är oorganiserade. Denna form av utevistelse tolkar vi passar bra in i de karnevalistiska leken då denna är självstyrande och fri till att skapa sina egna regler och gå sina egna riktningar. Detta gör att den karnevalistiska leken blir en aktivitet i sig själv som är oorganiserade då ingen kan kontrollera den.
Kategorin vem styr leken? synliggör likheter och olikheter i relation till den tidigare forskningen. I Øksnes (2008) studie utgår hon ifrån den karnevalistiska leken och har således samma teoretiska synsätt på sin studie som vi hade i vår analys eftersom vi har använt oss av Øksnes (2011) tolkning av Mikhail Bakhtins karnevalistiske lek. Detta gör att det existerar flertalet likheter mellan vår och Øksnes studie. Emellertid finns det olikheter då vi lagt fram nya teoretiska perspektiv utifrån vår empiri. Ett exempel på
detta är vår tolkning av att lekläroböckerna ger tips på lekar att starta och inte lekar att styra över. Eskelinen & Lehto (2020) har ett liknande synsätt på leken då de förespråkar fri lek genom att de skriver ut att leken bör vara fri eftersom vuxenstyrd lek sällan skapar glädje hos eleverna. Heden & Sandberg (2011) har dock en annan syn på leken och tar upp Meads tankar om att leken ska vara i balans genom att dels vara styrd och dels vara fri. Detta tolkar vi är någonting som den karnevalistiska leken ställer sig kraftigt emot då det inte är lek om leken är styrd (Øksnes, 2011).
Inom kategorin leksyn finns vad vi tolkar som stora likheter till den tidigare forskningen då Henckel (1990), Heden & Sandberg (2011), Eskelinen & Lehto (2020), Øksnes (2008) och Eberle (2014) alla tydligt relaterar lek till nöje i sina studier. Henckels (1990) tar även upp lek som pedagogiskt verktyg och lek som verktyg, vilket göra att Henckels förhåller sig till två av våra tre subkategorier. Heden & Sandberg (2011) kan tolkas diskutera lek som verktyg i sin studie då de tar upp lek som till exempel utveckling och inlärning.
Kategorin kultur & tradition har likheter med delar av den tidigare forskningen då Eberle (2014) benämner lek som något gammalt och Heden & Sandberg (2011) skriver ut att leken har genom historien har använts som ett rekreationsverktyg. Subkategorin lek som någonting gammalt med dess sju lekläroböcker tar även upp detta. Det existerar likheter mellan subkategorierna lek som någonting gammalt och lek som kulturarv. Detta då ordet kulturarv i sig syftar till bevarandet av något gammalt till exempel lek traditioner och kategorin lek som någonting gammalt tar upp bevarandet av gamla lekar.
7.3 Yrkesrelevans
Syftet med detta examensarbete är att vi vill främja uteleken på de olika fritidshemmen i Sverige. Då forskningen inom utomhuslek är relativt enig om att eleverna endast ska tillägna sig fri lek när de är ute vill vi tydliggöra att de organiserade lekarna ej får falla i glömska på samma sätt som vissa av lekläroböckerna värnar om. Våra förhoppningar med detta examensarbete är att de svenska fritidshemslärare ska ta till sig aspekter av den karnevalistiska leken och vara med och starta upp aktiviteter för att sedan låta leken
styra sig själv och på så sätt inspirera eleverna till nya intressen och lekar. Ytterligare ett mål med detta examensarbete är att inspirera pedagoger att se fördelarna och möjligheterna för elever att leka i utemiljön.
7.4 Vidare forskning
Tidigt i studien noterade vi tydliga brister på den gjorda forskningen kring fritidshemmet i allmänhet där utomhusleken i den svenska fritidshemskontexten specifikt var frånvarande. Denna brist skapar vad vi tolkat som ett tydligt behov av ytterligare forskning inom dessa två kontexter. Studiens resultat har inte bidragit till att minska detta behov utan tydliggjort vikten av att utomhuslek och den svenska kulturtradition av utomhuslek behöver studeras ytterligare. Ytterligare en brist inom forskningsområdet presenterade sig i den generella lekforskningen. Detta då lek är ett område som är välstuderat och vikten av leken är väl etablerat är utomhusleken inte del av detta fokus och har tydliga brister inom sin forskningsdiskurs.