Leksyn

I de 39 olika lekläroböckerna som vi undersökt framkom kategorin leksyn. I undersökningen framkom fyra olika subkategorier i vilka leken och dess syfte sågs på

olika sätt. Dessa subkategorier var: lek som verktyg, lek som nöje, lek som verktyg och nöje och nämner ej.

Den första subkategorin vi undersökte var lek som verktyg. Av de tre böcker som såg lek som verktyg var den generella bilden att leken skulle användas som hjälpmedel för att arbeta med och främja vissa förmågor. I boken Lekar, rim & ramsor från 1991 skrivs det ut att leken är en träning inför vuxenlivet. Boken påpekar att leken används som verktyg för att öva social, motorisk och koncentrationsförmåga, samt lär barn/elever sig via lek att följa regler vilket också boken anser vara en del av vuxenlivet. I boken

Bland stubbar och kottar från 2004 påpekas de att leken är den bästa inlärningsmetoden

då den stimulerar barn att upptäcka saker och lära sig. Boken är tydlig med att poängtera att leken kan användas som verktyg för att träna olika sinnen som hörsel, känsel och lukt.

Den andra subkategorin vi undersökte var lek som nöje. I vår sammanställning av empirin valde vi att tematisera de böcker som nämnde lek som någonting roligt, kul eller skoj till lek som nöje. Till skillnad från lek som verktyg nämner dessa tio böcker inget om hur leken ska fungera som hjälpmedel för att öva förmågor eller sinnen. I

Utelekar från 1997 påvisar boken att den ska ge tips på massvis av roliga lekar i utemiljön

för alla årstider. Boken Kulsprutan från 2002 ser också leken som någonting roligt att göra när tid ska fördrivas. Boken hävdar att läsaren aldrig mer kommer att sakna roliga lekar. Boken Skogspyssel: lek och spel från 2020 är tydlig med att benämna att lek och spel utomhus ska vara roligt då den benämner saker som rörelseglädje och att boken innehåller rolig utomhuslek. Boken förtydligar även att det ska vara kul att vistas i utemiljön.

Den tredje subkategorin vi undersökte var lek som verktyg och nöje. Inom denna kategori var det 21 böcker som såg lek som både verktyg och nöje. Boken Lek Lekande

Lätt från 1990 benämner lek som både verktyg för att öva förmågor som social och

moralisk fostran och lek som nöje då den skapar glädje när förmågorna tränas på. I

Lätta lekar: 95 lekar för alla tillfällen från 2000 benämns det hur de olika lekarna främjar

räkne- och läskunskaper som ett verktyg för att lära sig. Boken är även tydlig med att poängtera att den innehåller roliga lekar för långtråkiga dagar vilket tydliggör nöjesaspekten hos lekarna. I boken Lek med rörelseförståelse från 2019 tydliggörs det att

lek främjar fyra förmågor vilka är: psykiska, fysiska, sociala och idrottslig förmåga. Boken är även tydlig med att det är viktigt att har roligt när idrott och fysisk aktivitet genomförs, vilket framhäver nöjet med leken.

Den fjärde och sista subkategorin inom detta tema var böcker som varken benämner lek som nöje eller verktyg. En bok som varken nämner lek som glädje eller verktyg är

Barn leker jorden runt från 1991. Även Bästa lekboken från 2015 benämner inte att leken

ska fungerar som verktyg för att öva förmågor eller som verktyg för glädje.

6.3.1 Analys av Leksyn

Vi tolkar att de böcker som ser lek som ett verktyg har en tydlig koppling till den svenska skolans synsätt på lek. I läroplanen tydliggörs det under rubriken “Skolans uppdrag” (sid 7, Lgr 11, 2019) att bland annat lek är en väsentlig del i det aktiva lärandet. Även i fritidshemmets syfte i läroplanen framhävs det även att undervisningen ska främja elevers förmågor att lära sig med andra elever via lek. Boken Lek, rim & ramsor från 1991 hävdar att lek är ett verktyg som enligt boken ska användas för att öva exempelvis den sociala förmågan. Vi tolkar att när läroplanen benämner lärande tillsammans med andra via lek liknar detta synen på lek som boken förespråkar. Boken ser lek som ett verktyg för att förbereda sig för vuxenlivet vilket vi även tolkar att läroplanen syftar till att göra. Detta då både boken och läroplanen hävdar att barn/elever ska lära sig att följa regler via lek. Detta kan tolkas som motsatsen till den karnevalistiska leken trots att det finns vissa likheter (Øksnes, 2011). Den karnevalistiska leker förespråkar att barn/elever skall göra narr av de vuxna och officiella livet genom lek vilket kan tolkas utifrån läroplanen som förberedelse för det vuxna livet. Vid första anblick kan lek som verktyg tolkas ha minimal koppling till den karnevalistiska leken då likheterna är få. Dock kan den karnevalistiska leken användas som ett pedagogiskt verktyg då elever kan tillåtas genomföra lekar som gör narr av vuxenlivet. Detta kan ske när barn/elever genomför yrkes lekar som boken Jag vill leka!

Jag vill leka!! från 2013 förespråkar. Dessa lekar kan då ge eleverna förberedelse för de

officiella liv som de kommer att delta i. Ifall den karnevalistisk leken ska användas som pedagogiskt verktyg och fortfarande respekteras måste pedagogen låta leken styra sig själv.

Vi tolkar att lek som nöje har en tydlig koppling till den karnevalistiska leken då karnevalen förespråkar en skrattkultur vilket kan tolkas som nöje (Øksnes, 2011). Vi tolkar att den karnevalistiska leken centreras runt nöje då det är ett bryt från det officiella och allvarliga livet. Boken Kulsprutan från 2002 menar att leken ska fungera som ett tidsfördriv. Detta är något som vi inte tolkar är i den karnevalistiska andan då karnevallivet ska vara en paus i det officiella livet och inte ett tidsfördriv. Vi tolkar att lek som nöje inte har en tydlig koppling till läroplanen då den nämner lek ett flertal gånger men nämner inget om att den ska vara glädjefylld eller positiv (Lgr 11, 2019). Detta kan tolkas som motsatsen till den karnevalistiska leken som förespråkar en skrattkultur och ett nöje i leken till skillnad från läroplanen. I boken Skogspyssel: lek och

spel från 2020 uttrycks det att lek och spel utomhus ska vara roligt vilket kan tolkas som

en karnevalistisk syn då boken inte benämner att leken ska vara ett tidsfördriv som i

Kulsprutan. Således är Skogspyssel tydliga med att benämna att leken ska ske utomhus och

innehålla rörelse vilket den karnevalistiska leken inte specificerar (Øksnes, 2011).

Vi tolkar att den kategori som ser lek som både nöje och verktyg varken har en koppling till den karnevalistiska leken eller läroplanen. Det finns delar av böckerna där leken ses som nöje och verktyg vilket har kopplingar till antingen den karnevalistiska leken eller till läroplanen.

Inom den kategori där lek varken benämns som verktyg eller nöje har vi uppfattat att det finns olika anledningar till detta. Exempelvis i Bästa lekboken från 2015 benämns det i det vi tolkar som förordet att boken riktar sig mot alla de som aldrig blir för gamla att kräla på gräs och bland buskar. Detta kan tolkas som något glädjefyllt men vi anser att det är ett väldigt subjektivt uttalande för att den ska kategoriseras i lek som nöje. En annan bok som inte benämner lek som antingen verktyg eller nöje är Barn leker jorden

runt från 1991. Vi tolkar att boken inte tydliggör lek som verktyg eller nöje då syftet

med boken är att jämföra lekar från olika länder.