Demografins påverkan på regionens verksamheter » 2.2 Samhällsekonomi och skatter » 2.3 Utdebite-

2. Planeringsför-utsättningar för perioden 2012–2014

Prognos för befolkningsförändringar 2012–

2014 jämfört med 2011 för olika åldersklasser redovisas i nedanstående tabell.

Av tabellen framgår att minskningen i åldersgruppen 16–18 år de närmaste åren är

För gruppen 20–64 år, normalt förvärvsar­

betande åldrar, kan vi de närmaste åren vänta oss en svag minskning och från och med 2014 en tilltagande minskning om nuvarande för­

utsättningar står sig. Den så kallade försörj­

ningskvoten, antalet äldre dividerat med anta­

let i förvärvsarbetande åldrar, kan då snabbt komma att öka.

Totalt beräknas antalet invånare i huvudsak oförändrat under perioden.

betydande och uppgår till nära 600 personer medan det i åldersgrupperna över 75 år endast sker mindre förändringar. Där kommer de större förändringarna först senare.

Enligt SCB

År 0–6 7–15 16–18 19–64 65–69 70–74 75–79 80–84 85–89 90–94 95–w S:a

2011 3 927 5 024 2 248 33 400 4 215 2 906 2 199 1 678 1 034 480 125 57 236

Diff

2012 6 16 –229 –171 82 181 31 9 19 5 2 9

2013 35 4 –389 –284 101 449 54 8 51 2 3 10

2014 117 48 –565 –479 125 580 176 48 53 –8 5 19

Indexerad befolkningsutveckling, fyra åldersklasser och totalt Gotland; index år 2010 = 1,0.

Källa: SCB befolkningsstatistik (Nov 09 LA).

Antalet invånare i åldersgruppen 65–79 år beräknas öka med ca 20 procent under de när­

maste fem åren. År 2022 är ökningen över 30 procent jämfört med år 2010. Först från och med år 2015 väntas ökningen av åldersgruppen

”äldre­äldre” (80 år och äldre) ta fart.

Den minskning av ungdomsgruppen, 0–19 år, som konstaterats under de senaste åren beräknas fortsätta till år 2015 då en svag ökning väntas inledas.

Prognos för befolkningsförändringar 2012–2014

Resursbehov för kommunala verksamheter fram till år 2025

Diagrammet ovan visar förändring av resurs­

behovet för olika kommunala verksamheter under perioden fram till år 2025 jämfört med år 2009 då index = 100. Underlaget utgörs av befolkningsprognos och räkenskapssamman­

drag från Region Gotland. I beräkningen har också som grund för prognosen hänsyn tagits till uppgifter från Sveriges Kommuner och Landsting, vilka hämtats från ekonomirappor­

ten i maj 2010. Resursbehoven bygger därutö­

ver på följande förutsättningar:

»

Med totalt menas kostnader för egentlig verksamhet exklusive socialbidrag (affärs­

verksamhet etc. ingår inte).

»

Hälso­ och sjukvårdens utveckling utgår från befolkningsförändringen samt kost­

nadsvikter från skånedata för hälso­ och sjukvård.

»

Utveckling inom funktionshinderområdet förklaras av att vi fram till och med 2015 har antagit en extra volymtillväxt på 1 procent per år.

»

I övrigt bygger behovsframskrivningen på befolkningsutvecklingen i relevanta ålders­

grupper.

Kommentarer till utvecklingen enligt diagrammet:

Barnomsorgen och gymnasieskolan står för de största svängningarna de närmaste åren. Beho­

vet inom barnomsorgen ökar med 9 procent fram till år 2014. Inom grundskolan minskar behoven fram till år 2014 för att därefter börja öka igen. Behovet inom gymnasieskolan mins­

kar kraftigt fram till år 2017 för att därefter sakta börja öka.

Resursbehov inom funktionshinderområdet ökar fram till år 2017 för att därefter avta. Beho­

vet av äldreomsorg väntas öka under hela perio­

den – med cirka 20 procent under åren 2010–

2020 och med ytterligare 20 procent åren 2020–2025. Den senare ökningen beror på att antalet äldre­äldre ökar dramatiskt under åren 2015–2025.

Behovet av hälso- och sjukvård utgår från den demografiska förändringen samt kostnadsvik­

ter från skånedata för hälso­ och sjukvård. Det demografiska trycket är högre inom hälso­ och sjukvården än inom de kommunala verksamhe­

terna.

Enligt beräkningarna från Sveriges Kommu­

ner och Landsting väntas det totala resursbe­

hovet, utifrån demografiska faktorer, vara rela­

tivt oförändrat under hela prognosperioden.

Resursbehovet för de olika verksamheterna varierar dock i hög grad utifrån de demogra­

fiska faktorerna.

Förändring av resursbehovet för olika kommunala verksamheter under perioden fram till år 2025 jämfört med år 2009 då index = 100. Uppgifter från Sveriges Kommuner och Landsting maj 2010.

Utifrån de förändringar som kommer att ske framöver i demografins sammansättning kommer krav ställas på att omfördelning och prioritering av resurser sker inom och mellan nämnder och verksam-heter. Detta kräver en ständigt pågående bevakning av förändringar i omvärlden och demografin. Det finns ett flertal omvärldsfaktorer som kommer att påverka inriktningen av behoven/verksamheterna, bland annat lagstiftningar, utjämningssystem, politiska prioriteringar samt eventuella förändringar i det kommunala uppdraget.

Regeringen presenterar en betydligt svagare utveckling av Sveriges ekonomi de närmaste åren. Den höga farten i svensk ekonomi mat­

tas nu betänkligt på grund av den allt svagare internationella utvecklingen. BNP beräknas öka med 4,1 (4,6) procent i år och med besked­

liga 1,3 (3,8) procent år 2012. Således en rätt dra­

matisk omsvängning jämfört med vårproposi­

tionens prognos.

Det är den svagare internationella utveck­

lingen med statsfinansiella problem och finan­

siell oro som gör att den svenska återhämt­

ningen tappar fart. Sverige är som bekant en

liten exportberoende ekonomi. Den svagare internationella efterfrågan leder till en svagare export och även till mindre behov av investe­

ringar. Hushållen som enligt tidigare progno­

ser skulle ta över och vara lite av dragloket i den svenska ekonomin väljer att fortsätta spara.

Den turbulenta situationen på de finansiella marknaderna med stora prisfall på aktier gör hushållen mer försiktiga. En faktor som gör att tillväxten blir så låg som 1,3 procent nästa år är att minskade lagerinvesteringar bidrar negativt med hela 0,9 procentenhet.

BNP, prognos 2011–2015, procentuell volymförändring

2010 2011 2012 2013 2014 2015

Hushållens konsumtion 3,4 1,8 1,6 3,5 4,2 3,8

Offentlig konsumtion 2,5 0,8 0,1 0,4 0,6 0,6

Fasta bruttoinvesteringar 7,1 8,0 5,5 6,7 7,4 5,5

Lager 2,1 0,6 –0,9 0,2 –0,1 0,0

Export 11,0 8,2 4,3 5,9 6,9 7,5

Import 12,8 7,1 4,1 6,4 7,0 7,3

BNP 5,7 4,1 1,3 3,5 3,9 3,7

BNP kalenderkorr. 5,4 4,2 1,6 3,5 4,0 3,5

bidrag från Nettoexport 0,0 1,0 0,3 0,2 0,4 0,6

Även den offentliga konsumtionen beräknas öka i långsammare takt, 0,1 procent, jämfört med prognoserna i vårpropositionen (0,6 pro­

cent). En anledning är att regeringen nu bedö­

mer att kommunsektorn kommer att minska sin volym under 2012 med 0,4 procent. I våras gjordes bedömningen att kommunsektorns volym skulle öka med 0,6 procent år 2012.

Anledningen till den minskade volymutveck­

lingen anges vara utfasningen av konjunktur­

stödet samtidigt som skatteintäkterna inte beräknas öka i samma takt som enligt tidigare prognos.

Regeringen ser en paus i återhämtningen på arbetsmarknaden med en oförändrad syssel­

sättning och en viss ökning i arbetslösheten.

Arbetslösheten ökar till 7,8 procent år 2012 innan den återigen minskar något då återhämt­

ningen väntas komma igång igen hösten 2012.

Från år 2013 har regeringen lagt en betyd­

ligt högre ökningstakt i ekonomin, vilket för­

utsätter att den internationella utvecklingen förbättras något. Återhämtningen i omvärlden bedöms dock bli långsam och därmed blir det en lång period med lågt resursutnyttjande i Sve­

rige. Det finns fortfarande ett ”arbetsmarknads­

gap” år 2015 då arbetslösheten enligt bedöm­

ningen uppgår till 5,5 procent.

Detta leder i sin tur till förhållandevis låga löneökningar och låg inflation, vilket även innebär att riksbanken kan hålla en låg ränta.

2.2 Samhällsekonomi och skatter

Regeringens bedömning av samhällsekonomin enligt budgetpropositionen för 2012

Sammanfattningstabell över regeringens prognos i budgetpropositionen Procentuell förändring om inte annat anges, prognos 2011–2015

2010 2011 2012 2013 2014 2015

BNP 5,7 4,1 1,3 3,5 3,9 3,7

Arbetade timmar¹ 1,9 1,5 0,2 0,9 2,0 1,9

Arbetslöshet² 8,4 7,5 7,8 7,7 6,6 5,5

BNP-gap –3,9 –2,2 –3,6 –2,9 –1,6 –0,9

Timlöner³ 2,5 2,7 2,9 3,1 3,3 3,3

KPI 1,2 3,0 1,2 1,8 2,6 2,5

Finansiellt sparande⁴ –0,3 0,1 0,0 0,7 2,1 3,3

Bruttoskuld^4ej 39,7 36,4 36,2 34,0 30,2 26,0

1Kalenderkorrigerade. ²Procent av arbetskraften. ³Konjunkturlönestatistiken. ⁴Andel av BNP.

Källa: 2012 års budgetproposition.

Regeringen bedömer att risken för denna

”osäkra” konjunkturprognos ligger på nedsi­

dan. Framförallt är risken att de statsfinansiella problemen förvärras och att den finansiella oron ökar och sprids till banksektorn. Sverige har en stor banksektor som kan bli indragen i en internationell finansiell kris, även om de

svenska bankerna inte har ”dåliga” krediter så hänger finansieringen ihop i hela banksektorn.

För att skapa utrymme för Sverige att klara en finansiell kris lägger regeringen en budget med ett stort överskott i det finansiella sparandet åren efter 2012.

Det kommunala skatteunderlaget Regeringens prognos

Regeringen räknar med att skatteunderlaget växer med 22,8 procent åren 2010–2015, se tabell. Ökningen 2011 beror främst på att antalet arbetade timmar i näringslivet beräk­

nas öka förhållandevis starkt. År 2012 väntas enligt regeringen tillväxten mattas till följd av inbromsningen i den ekonomiska återhämt­

ningen. Regeringen bedömer vidare att eko­

nomin därefter tar fart igen och för åren 2013–

2015 görs bedömningen att skatteunderlaget växer med 4–5 procent årligen, vilket motsva­

rar den genomsnittliga utvecklingen 2000–

2008.

Olika skatteunderlagsprognoser, procentuell förändring

2010 2011 2012 2013 2014 2015 2010–2015

BP, sep 2011 2,3 2,3 3,3 3,8 4,8 4,4 22,8

SKL, aug 2011 2,1 2,8 3,3 3,8 4,5 4,4 22,9

ESV, jun 2011 2,4 2,7 4,1 4,4 4,1 4,2 24,1

VP, apr 2011 2,6 1,7 4,8 4,9 4,5 4,6 25,4

Källa: Ekonomistyrningsverket, Regeringen, Sveriges Kommuner och Landsting.

Regeringens prognos för utvecklingen perio­

den 2010–2015 landar på en tiondels procent­

enhet mindre än den bedömning SKL gjorde i augusti (se cirkulär 11:34). Regeringens prog­

nos visar dock svagare utveckling än SKL:s år 2011 och högre ökningstakt 2014. Skillnaden i bedömning av år 2011 kan till stor del hänföras

till att regeringen förutser lägre löneöknings­

takt enligt nationalräkenskapernas definition.

Mot slutet av kalkylperioden visar regeringens prognos starkare sysselsättningsutveckling än SKL:s. Detta motverkas delvis av mindre löne­

ökningar.

2.3 Utdebitering

Utdebiteringen för Region Gotland uppgår för år 2012 till 33,10 procent (= procent av skatte­

underlaget). I diagrammet visas utvecklingen av den kommunala utdebiteringen i Region Gotland och riket för åren 1971–2012. Den totala kommunala utdebiteringen 2012 varierar mellan kommunerna inom intervallet 28,89­

34,32 procent (inklusive landstingsskatt).

Total kommunal utdebitering i riket och Region Gotland 1971–2012 (exklusive avgift till församlingarna), %

År 2012 har preliminärt 72 (av 290) kommu­

ner högre total utdebitering än Gotland. Om utdebiteringen höjs med 1,00 procentenhet innebär detta ökade skatteintäkter med cirka 93 mkr för Gotland. Den genomsnittliga kom­

munala utdebiteringen i Sverige 2012 är 31,60 procent. Utdebiteringen för Region Gotland är således 1,5 procentenheter högre än genomsnit­

tet för riket.

Nuvarande version av system för kommunal­

ekonomisk utjämning gäller från och med 2005. Systemet innebär att staten i huvudsak finansierar utjämningen. I systemet ingår ett nytt system för inkomstutjämning, en revide­

rad kostnadsutjämning samt nya inslag i form av strukturbidrag, införandebidrag och regle­

ringspost. Syftet med utjämningen är liksom tidigare att åstadkomma likvärdiga förutsätt­

ningar för alla kommuner och landsting att bedriva sin verksamhet.

Kommuner och landsting får ett inkomstut­

jämningsbidrag som beräknas utifrån skillna­

den mellan deras beskattningsbara inkomster och ett skatteutjämningsunderlag som för kom­

muner motsvarar 115 procent och för landsting 110 procent av medelskattekraften i landet.

Kommuner och landsting vars beskattnings­

bara inkomster överstiger dessa nivåer ska i stäl­

let betala en särskild inkomstutjämningsav­

gift till staten. För bidragsberättigade kommu­

ner föreslås bidragen beräknas utifrån 95 pro­

cent av medelskattesatsen i landet 2003 och för bidragsberättigade landsting utifrån 90 procent av medelskattesatsen samma år. För avgiftsskyldiga kommuner och landsting ska avgiften i stället beräknas utifrån 85 procent av medelskattesatsen. Vid fastställandet av skatte­

satserna ska hänsyn även tas till skatteväxlingar mellan kommuner och landsting i respektive län från och med 1991.

Kostnadsutjämningen syftar till att utjämna för strukturella behovs­ och kostnadsskillnader.

Systemet ska däremot inte utjämna för kost­

nader som beror på skillnader i vald service­

nivå, avgiftssättning och effektivitet. Systemet för kostnadsutjämning mellan kommuner och landsting bibehålls i huvudsak men med vissa ändringar, främst att kostnadsutjämningen för vatten och avlopp samt kallortstillägg slopas.

I kostnadsutjämningssystemet finns ett flertal delmodeller. För varje delmodell beräknas en standardkostnad. Standardkostnaderna sum­

meras till en strukturkostnad för varje kommun och landsting.

Kommuner och landsting som har en lägre strukturkostnad än genomsnittet får betala en kostnadsutjämningsavgift och de kommuner och landsting som har en högre strukturkost­

nad får ett kostnadsutjämningsbidrag.

Ett statligt finansierat strukturbidrag finns vid sidan av det ordinarie utjämningssystemet.

Strukturbidraget betalas ut med ett belopp som motsvarar utfallet av vissa delar av tidigare kost­

nadsutjämning samt den del av bidragsminsk­

ningen till följd av de föreslagna förändring­

arna som överstiger 0,56 procent av kommu­

nens respektive 0,28 procent av landstingets uppräknade skatteunderlag.

Särskilda införandebidrag gäller för åren 2005­2010. Genom införandebidrag begränsas den årliga negativa bidragsförändringen under perioden till högst 0,08 procent av det upp­

räknade skatteunderlaget för kommuner res­

pektive 0,04 procent för landsting. Vidare till­

lämpas regleringsavgifter och regleringsbidrag dels för ekonomiska regleringar mellan staten och kommunsektorn, dels för att kunna upp­

rätthålla de fastställda utjämningsnivåerna i inkomstutjämningen.

Från och med 2008 infördes en ny delmodell i kostnadsutjämningen, för utjämning av struk­

turellt betingade lönekostnadsskillnader.

Från och med 2008 avskaffades fastighets­

skatten och ersattes med en kommunal fastig­

hetsavgift. Denna avgift ska vara 6 000 kronor för småhus, dock högst 0,75 procent av tax­

eringsvärdet och 1 200 kronor per lägenhet i flerbostadshus, dock högst 0,4 procent av taxe­

ringsvärdet. Avgiften kommer att indexuppräk­

nas och knytas till inkomstbasbeloppet. Den ökade kommunala intäkten regleras vid infö­

randet mot anslaget för kommunalekonomisk utjämning genom en minskning med 12  060 mkr. Ökade avgiftsintäkter efter 2008 tillgodo­

räknas respektive kommun. (Revidering avse­

ende obebyggda tomter har skett 2010).

Utredningar som kan påverka ekonomin I april 2011 överlämnade Utjämningskommit­

tén sitt slutbetänkande, Likvärdiga förutsätt­

ningar – Översyn av den kommunala utjäm­

ningen (SOU 2011:39), till regeringen. Om förslagen genomförs innebär det ökade intäk­

ter för Region Gotland med ca 55 mkr år 2013.

Fullt genomfört (efter 6 år) innebär förslagen ökade intäkter för regionen med ca 79 mkr.

I september 2011 överlämnades slutbetän­

kandet Spara i goda tider – för en stabil kom­

munal verksamhet (SOU 2011:59), till reger­

ingen. Utredningen föreslår bland annat att kommuner och landsting ska ha möjlighet att sätta av medel till en resultatutjämningsreserv som kan tas i anspråk för att klara balanskravet när intäktsutvecklingen är svag.

Vidare föreslår utredningen att kommuner och landsting ska sätta av medel till en cen­

tral kommunstabiliseringsfond som innebär en garanti om en lägsta utveckling av det kommu­

nala skatteunderlaget på 2,2 procent.

2.4 Kommunalekonomisk utjämning

2.5 Skatteintäkter

Skatteunderlaget för beräkning av skatt för 2012, (taxeringsåret 2011) beräknas enligt prog­

nosen (RSV oktober 2011) öka med 2,1 procent för riket. För Region Gotland ökar skatteun­

derlaget med 2,07 procent och beräknas uppgå till 87 969 290 skattekronor.

Kommuner och landsting får besked om det slutliga taxeringsutfallet först i slutet av novem­

ber månad. Preliminärt taxeringsutfall skall lämnas av skattemyndigheten löpande under andra halvåret från och med augusti. Senast i januari året efter taxeringsåret lämnas definitiva uppgifter om utjämningsbidraget.

Statens utbetalning av kommunalskatteme­

del grundas på det senast kända skatteunder­

laget i kommunen. Skatteunderlaget räknas upp med en faktor som motsvarar den beräk­

nade ökningen av skatteunderlaget de efterföl­

jande åren till prognosåret. Den prognostise­

rade utvecklingen följs sedan upp och när det Intäkter av eget skatteunderlag 2012-2014, mkr

2011 2012 2013 2014

Uppräknat skatteunderlag 93 293 96 254 100 030

Beräknad förändring (%) 2,6 3,5 3,2 4,1

Fastställda uppräkningsfaktorer 2,3 3,3 – –

Utdebitering (%) 33,10 33,10 33,10 33,10

Skatteintäkt exkl slutavräkning 3 088 3 186 3 311

Slutavräkning (prognos) 48 13 -

-(Antal invånare på Gotland 1 november 2011 uppgår till 57 327)

slutliga taxeringsutfallet är känt görs en slutreg­

lering.

Regeringen har i oktober 2011 fastställt upp­

räkningsfaktorer för 2011 och 2012. Faktorerna innebär att skatteunderlaget för 2010 räknas upp med 5,6 procent för att erhålla nivån för 2012.

Enligt en gemensam prognos från Sveriges Kommuner och Landsting i oktober 2011 ska skatteunderlaget för 2010 räknas upp med 6,1 procent för att erhålla nivån för år 2012. Enligt prognosen beräknas skatteunderlaget därefter öka 2013 och 2014 med 3,2 respektive 4,1 pro­

cent.

Om skattekraften för Region Gotland antas öka i samma takt som medelskattekraften och antalet invånare ökar i takt med genomsnittet för riket kan kommunens intäkter av det egna skatteunderlaget beräknas enligt tabellen:

2.6 Skatteintäkter och generella bidrag 2012–2014, mkr

Befolkning och skatteintäkter

Skatteintäkter och utjämningsbidrag påver­

kas i hög grad av antalet kommuninvånare.

Om det gäller ett större antal personer där åld­

rarna varierar är det rimligt att anta att intäkts­

förändringen per person är densamma som genomsnittet av skatteintäkter och statsbidrag per invånare det vill säga cirka 71 tkr per invå­

nare för Gotland. Enligt Statistiska centralby­

rån ökade antalet invånare på Gotland med 58 personer år 2011 (nov–nov). Således påverkan på skatteintäkterna med cirka 4 mkr. I skatte­

underlagsprognoserna förutsätts normalt att befolkningen förändras som för riket i genom­

snitt.

Befolkningsutvecklingen för riket beräk­

nas uppgå till cirka 0,7 procent per år de när­

maste åren. Om Gotland ökade befolkningen

i samma takt som riket skulle befolkningen på Gotland öka med cirka 400 invånare per år. Denna utvecklingstakt ligger nära den som eftersträvas för Gotland enligt Vision 2025 för Gotland.

Enligt Vision 2025 för Gotland ska antalet invånare öka med i genomsnitt cirka 500 per år fram till år 2025 då visionsmålet på 65 000 invå­

nare uppnås. Detta skulle innebära ökade skat­

teintäkter med cirka 35 mkr per år (fasta priser) och en nivåhöjning på skatteintäkterna med cirka 550 mkr år 2025 jämfört med 2010.

Naturligtvis påverkas även kostnadssidan i kommunens budget vid en sådan utveckling, men inte nödvändigtvis i samma takt.

Skatteintäkter och generella bidrag 2012–2014 (mkr)

2012 2013 2014

Egna skatteintäkter 3 098 3 206 3 341

Befolkningsutv –10 –20 –30

Slutavräkning

Summa 3 088 3 186 3 311

Bidrag Kommun

Inkomstutjämning 574 595 622

Kostnadsutjämning –145 –146 –147

Strukturbidrag 76 76 77

Reglering 27 15 –1

Summa 532 540 551

Landsting

Inkomstutjämning 218 227 236

Kostnadsutjämning –27 –28 –29

Strukturbidrag 82 82 82

Reglering 35 31 27

Summa 308 312 316

LSS 8 8 8

Fastighetsavgift 111 114 117

Totalt 4 047 4 160 4 303

Enligt SKL (Hälso­ och sjukvården till 2030, maj 2005) förutses problem för kommuner och landsting efter 2015 på grund av svagare skatte­

baser och åldrande befolkning.

Härvid gäller också att utvecklingen av den kommunala konsumtionen delvis kontrolleras av staten genom bidraget till kommunalekono­

misk utjämning. Kommunerna är beroende av staten i varierande grad. Kommuner med höga strukturkostnader och låg skattekraft är mest beroende av att bidragsnivåerna hålls uppe.

Gotland är för närvarande en av dessa kommu­

ner/regioner.

I visionen finns också ett mål att öka brut­

toregionalprodukten (BRP) per invånare till genomsnittet för riket. BRP per invånare för Gotland uppgick år 2007 till ca 78 procent av genomsnittet för riket.

Då BRP kan sägas vara ett mått på utveck­

lingen av förädlingsvärdet för varor och tjänster i kommunen och således till största delen beror på personalkostnadernas utveckling är det rim­

ligt anta att BRP per invånare för Gotland ökar i ungefär samma takt som skattekraften.

År 2009 uppgick skattekraften för Gotland till cirka 86 procent av medelskattekraften för riket. Om skatteintäkterna är kända så kan skatteintäkterna och statsbidragen beräknas för alternativa antaganden. Om skattekraften ökar till 100 procent av medelskattekraften så ökar

summan av skatteintäkter och bidrag med cirka 60 mkr. (Förutsatt att nuvarande utjämnings­

system och utdebitering inte ändras).

Således finns goda incitament för Gotland i nuvarande system att öka såväl invånarantal som BRP.

År 2009 har 43 (av 290) kommuner lägre skattekraft än Gotland. Skattekraften för Got­

land uppgår till 151 tkr. I riket varierar skatte­

kraften mellan 130 tkr och 313 tkr. Jämfört med tidigare år har skillnaden mellan lägsta och högsta skattekraft ökat.

Det finns också stora variationer mellan kommunerna i förändringen av den beskatt­

ningsbara förvärvsinkomsten. Mellan 2008 och 2009 uppgår den största ökningen till 6,1 procent medan den största minskningen upp­

går till –4,9 procent

Ovanstående tyder på att klyftorna växer mellan kommunerna avseende ekonomiska för­

utsättningar.

Utvecklingen beror i huvudsak på skillnader avseende demografi och inkomstnivåer mellan kommunerna.

In document Strategisk plan och budget (Page 12-20)