1. Styrning av Region Gotland
3.1 Driftbudget » 3.2 Investeringar » 3.3 Finansiering » 3.4 Taxor och avgifter
Nämndernas budgetramar för år 2012 utgår ifrån 2011 års justerade budget, totalt 3 990 mkr, minskad med så kallade engångsanslag (tillfälliga ramökningar under 2011) och fler
årseffekter av tidigare beslut (generella beting och resursfördelningsmodeller) med 46 mkr.
Resursfördelningsmodellen för förskola, grundskola och gymnasieskola ger ett tillskott till barn och utbildningsnämnden på 8 mkr och en besparing för gymnasie och vuxenut
bildningsnämnden på 15,5 mkr.
Kompensation sker till nämnderna för ökade lokalhyror med 9,5 mkr (motsvarar en hyres
höjning med 2,2 procent), för indexuppräkning av externa avtal med 14,6 mkr och för uppräk
ning av serviceförvaltningens priser med 16,5 mkr. Sammanlagt kompenseras nämnderna för ökade hyror och indexuppräkning av interna priser och externa avtal med 40,6 mkr.
För uppräkning av personalkostnader till följd av löneökningar under 2012 har 60 mkr avsatts. 34,3 mkr har fördelats ut till nämnderna och 25,7 mkr har budgeterats centralt. Fördel
ningsgrunden för nämndernas kompensation är ett antagande om löneökningar på i genom
snitt 1,5 procent för alla fackförbund. Den del av personalkostnadskompensationen som är budgeterad centralt innehåller två delar. Den ena delen är avsatt för särskilda jämställdhets
satsningar 2012, totalt ca 12 mkr och den andra delen är avsedd för att kompensera nämnderna för ökade lönekostnader när löneförhandling
arna är klara.
Besparingar
I 2012 års budget krävs besparingar för att de ekonomiska målen ska klaras. Regionfullmäk
tige har beslutat att nämnderna ska spara sam
manlagt 39 mkr under 2012. Av den summan ska 5 mkr sparas genom att införa en gemensam transportorganisation. Övriga 34 mkr sparas inom följande nämnder:
»
Barn och utbildningsnämnden 13 mkr.»
Socialnämnden 13 mkr.»
Gymnasie och vuxenutbildningsnämnden 3 mkr.»
Regionstyrelsen 2 mkr.»
Tekniska nämnden 1,5 mkr.»
Kultur och fritidsnämnden 1 mkr.»
Byggnadsnämnden 0,3 mkr.»
Miljö och hälsoskyddsnämnden 0,2 mkr.En tillfällig justering genomförs inom finans
förvaltningen som förbättrar budgeterat resul
tat med 23 mkr.
Ramtillskott
I budgeten har följande ramtillskott beslutats:
»
Regionstyrelsen/politikerorganisationen:förtroendevalda revisorer, 0,3 mkr.
»
Regionstyrelsen/ledningskontoret: jubileumsgåva, 0,5 mkr
»
Regionstyrelsen/ledningskontoret: avgift nationell ehälsa, 0,4 mkr»
Barn och utbildningsnämnden: riktat statsbidrag pga. ökade kostnader till följd av ny skollag, 1 mkr.
»
Gymnasie och vuxenutbildningsnämnden:ramtillskott till folkhögskolan, 2,6 mkr.
»
Socialnämnden: riktat statsbidrag för anhörigstöd, 1,8 mkr.»
Socialnämnden: sommarjobb till ungdomar, 2 mkr.»
Hälso och sjukvårdsnämnden: generellt ramtillskott: 10,45 mkr.»
Hälso och sjukvårdsnämnden: ramtillskott RAKEL, 0,15 mkr.»
Hälso och sjukvårdsnämnden: riktat statsbidrag HPV vaccination, 0,6 mkr.
Fullmäktige har beslutat att BarnSam behö
ver utökade resurser för sitt arbete och finan
siering har skett genom att omfördela 100 tkr från respektive barn och utbildningsnämnden, socialnämnden, hälso och sjukvårdsnämnden och gymnasie och vuxenutbildningsnämnden.
Dessa 400 tkr budgeteras hos socialnämnden som är ansvarig nämnd för arbetet inom Barn
Sam.
3.2 Investeringar
Investeringarna i skattefinansierad verksamhet ska enligt uppställt mål egenfinansieras, alltså vara i nivå med avskrivningar, avsättningar och eventuella investeringsinkomster. Den totala investeringsbudgeten 2012 uppgår till 319 mkr varav de skattefinansierade investeringarna uppgår till 248 mkr. Investeringar i affärsdri
vande verksamhet uppgår till 71 mkr. Investe
ringsinkomster har inte budgeterats. Investe
ringsvolymen är mycket hög och bedöms vara fortsatt hög de kommande åren med om och tillbyggnad av skolor och äldreboenden, inves
teringar i hamnar och i vatten och avloppsverk
samhet samt ny sporthall.
3. Drift- och
investerings-
budget samt
finansiering
Total investeringsbudget per nämnd/förvaltning 2012 (tkr)
Regionstyrelsen – Ledningskontoret 23 070 Regionstyrelsen – Serviceförvaltningen 13 100 Samhällsbyggnad
Tekniska nämnden 74 900
Tekniska nämnden bygg övriga nämnder 65 500 Tekniska nämnden affärsdrivande 71 400
Byggnadsnämnden 600
Miljö- och hälsoskyddsnämnden 380
Kultur- och fritidsnämnden 4 500
Barn- och utbildningsnämnden 19 500
Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden 3 000
Socialnämnden 4 700
Hälso- och sjukvårdsnämnden 38 600
Summa 319 250
Stora investeringar
För gemensamma IT investeringar upptas totalt 17,3 mkr 2012, bl.a. projekten Nationell eHälsa (2,3 mkr), Teknisk plattform (1,7 mkr), PC som tjänst (8,0 mkr) och Reinvesteringar i ITinfrastruktur.
Inom måltidsförsörjningen upptas medel för ombyggnad av kök vid Solbergaskolan, Hemse vårdcentrum och Romaskolan, totalt 10,8 mkr.
Socialnämnden har en strukturplan för sär
skilda boenden som omfattar boenden i Burgs
vik (slutfört), Slite (slutfört), Roma, Kattham
marsvik och Hemse. Huvudinriktningen har varit att investeringar görs av andra aktörer än regionen. I investeringsbudgeten för 2012 upp
tas 37 mkr.
För hamnverksamheten föreslås en omstruk
turering där godstrafiken på sikt flyttas från Visby till Slite och Klintehamn vilket kom
mer att medföra stora investeringar. I investe
ringarna i hamnverksamheterna ingår projektet Resecentrum som delvis beräknas finansieras med statliga medel.
Stora investeringar har skett och kommer att ske i vatten och avloppsverksamhet, cirka 50 mkr per år. För närvarande pågår utbyggnad av VAledningar i Gnisvärd samt ombyggnad av Fårösunds vattenverk.
En sporthall ska byggas inom Visborgsom
rådet. I budget för 2012 upptas 25 mkr. Bygget beräknas vara klart 2014 och den totala utgiften beräknas uppgå till 92 mkr.
Stora investeringsprojekt 2012 (mkr)
Utgift
2011 Total utgift
Gemensamma IT-projekt 17,3 –
Måltidsförsörjning anpassning,
ombyggnad 10,8 69,7
Linjehamnar 17,9 53,2
Vatten- och avloppsverksamhet 50,0 50/år
Sporthall 25,0 92,0
SÄBO Katthammarsvik 37,0 37,0
Romaskolan 3,7 8,7
Reservkraft, Visby lasarett 8,6 8,6
Investeringar per nämnd och större projekt redovisas i Del 3 Ekonomisk översikt, Inves
teringsbudget och plan 2012–2016. Perioden 2013–2016 får ses som en plan, varje enskilt år kommer att beredas så att nämndernas äskan
den ställs i relation till ekonomiskt utrymme och uppsatta mål.
3.3 Finansiering
Finansiering av verksamheten
De ekonomiska budgetförutsättningarna för 2012 har försämrats genom att konjunkturstö
det från staten tagits bort och skatteintäkterna inte ökat i motsvarande grad. I jämförelse med beräknat utfall 2011 (prognos delår 2) ökar de prognostiserade skatte och statsbidragsintäk
terna med 40 mkr (skattesatsen oförändrad).
I planen för 2013–2014 beräknas motsvarande intäkter förändras i jämförelse med 2012 med 113 mkr respektive 256 mkr.
De egna skatteintäkterna beräknas 2012 uppgå till 3 088 mkr, en förändring med 75 mkr (inklusive slutavräkning) jämfört med beräk
nat utfall för 2011. För 2013 och 2014 beräknas de egna skatteintäkterna öka med 98 mkr res
pektive 223 mkr jämfört med 2012.
Årets resultat enligt budget för 2012 uppgår till 2 mkr. Det är en mycket låg resultatreserv som inte är tillräcklig för att klara målet om en långsiktig resultatnivå på 2 procent av netto
kostnaderna vilket innebär cirka 80 mkr per år.
Den budgeterade utvecklingen av skattein
täkter och generella statsbidrag bygger på prog
noser som kan ändras både i positiv och i nega
tiv riktning. En omständighet som oroar och som påverkar skatteutfallet är befolkningsut
vecklingen. Under 2007 och 2008 minskade befolkningen med netto 165 respektive 118 per
soner. 2009 och 2010 ökade befolkningen med 216 respektive 48 personer. År 2011 ökar befolk
ningen med ca 58 personer enligt preliminär uppgift per 1 november.
Finansiering av investeringar
Finansiering av investeringar kan ske genom det finansiella utrymme som skapas genom avskriv
ningar och avsättningar samt vissa inkomster, alltså utan att ta upp långfristiga lån. Detta utrymme uppgår till ca 270 mkr år 2012 varav ca 10 mkr avser inkomster.
Investeringsbudgeten för 2012 uppgår totalt till 319 mkr varav 248 mkr avser skattefinan
sierad verksamhet och 71 mkr affärsdrivande verksamhet. Investeringsbudgeten för skattefi
nansierad verksamhet är på en mycket hög nivå men ryms ändå inom ramen för avskrivningar, avsättningar och inkomster.
Finansiering av investeringar i affärsdrivande verksamhet kan ske genom upplåning då de ökade driftkostnaderna och kapitalkostnaderna tas ut via avgifter, detta belastar alltså inte de skattefinansierade verksamheterna.
3.4 Taxor och avgifter
Taxor och avgifter allmänt
I 2012 års budget svarar externa taxor och avgif
ter för cirka 10 procent av finansieringen av regionens driftbudget. I jämförelse med skat
teintäkter och utjämningsbidrag är avgifter
nas finansieringsandel relativt liten. Avgifterna har dock stor betydelse för finansieringen av enskilda regionala verksamheter. För affärsdri
vande verksamheter bör målet vara att avgif
terna i så hög grad som möjligt ger full kost
nadstäckning. Avgifterna har även stor bety
delse inom exempelvis det sociala området även om kravet på täckningsgrad av fördelningspoli
tiska skäl inte kan sättas så högt.
Vid sidan om finansieringsaspekten är avgif
terna ett styrmedel för att påverka efterfrågan av regionens tjänster. Detta kan ske genom att avgifterna höjs eller sänks. På detta sätt kan också information fås om hur medborgarna värderar olika regionala tjänster i förhållande till avgiften. Dock har regionens möjlighet att påverka taxorna inom förskolan och äldre
omsorgen starkt begränsats genom införande av maxtaxor liksom olika slag av högkostnads
skydd inom hälso och sjukvården.
Interna priser
Inom regionen finns ett antal resultatenhe
ter som finansieras via interna priser. Dessa finns framförallt inom serviceförvaltningen och samhällsbyggnadsförvaltningen. Samhälls
byggnadsförvaltningen administrerar Region Gotlands internhyror. Serviceförvaltningen är i princip helt finansierad av interna intäkter uti
från tecknade överenskommelser med bestäl
lare/kunder.
I budgeten för 2012 har nämnderna kompen
serats för höjda internpriser och hyror med 16,3 mkr respektive 9,0 mkr.
Externa taxor och avgifter Hamnar
Tekniska nämnden är huvudman för hamnen i Visby (linjehamn) samt för övriga hamnar. I avtalet om statsbidrag ingår villkor att Visby hamn ska drivas och särredovisas skilt från övriga regionala hamnar. Enligt avtalet med staten får avgifterna inte sättas högre än att de täcker kostnaderna. Hamntaxorna har juste
rats för kommande linjetrafikperiod i och med det nya avtalet med Destination Gotland och Rikstrafiken som gäller 2009–2015. Avtalet är delvis incitamentbaserat.
Vatten- och avloppshantering (VA)
Kostnaderna för VAverksamheten har ökat på grund av de stora investeringar som pågår och som planeras för de kommande åren. VAtaxan höjdes med 10 procent 2007, 15 procent 2008 och 10 procent 2009. 2010 höjs de fasta bruk
ningsavgifterna med 12 procent och de rörliga med 6 procent. Taxan beräknas behöva juste
ras upp med 3–4 procent årligen för att täcka de kostnader som investeringarna medför.
Taxan har setts över för att också justeras efter nya vattentjänstlagen från 2007. Ändringar föreslås 2012 för såväl Anläggningstaxan som Brukningstaxan. Förändringarna innebär både omfördelning och höjning av avgifterna.
Avfallshantering
Renhållningstaxan justerades inför introduk
tionen av ”Kompost och brännbart”. Det är för närvarande för tidigt att bedöma hur intäk
ter och kostnader balanserar varandra. Under 2009–10 har intäkterna hittills minskat efter införandet. Ytterligare höjning av taxan kan komma att bli aktuell. Avtal om insamling av returmaterial är under förhandling. Tillräckliga ersättningsnivåer är nödvändiga för att täcka aktuella kostnaderna för insamlingen. Sedan 2006 sköter en extern entreprenör insamlingen av hushållssopor.
Kollektivtrafik
Översyn av taxor i kollektivtrafiken och egenav
gifter i samhällsbetalda resor pågår. En höjning av avgifterna kan förväntas 2012. Förslag före
ligger om höjning med 10 procent.
Region Gotlands verksamhetsidé är att:
»
Ansvara för hälso och sjukvård, utbildning, kultur, social och ekonomisk välfärd»
Erbjuda god offentlig service med tillgänglighet, valfrihet och kvalitet som känne
tecken
»
Svara för en rättsäker myndighetsutövning som inger förtroende»
Ansvara för en hållbar regional utveckling som baseras på resurseffektivitetFör att klara detta är det av största betydelse att regionen har en balanserad ekonomi som grund för en långsiktig, hållbar och stabil utveckling.
Region Gotland tillämpar principerna för målstyrning. För att planera, styra och följa upp verksamheten ur fler perspektiv än eko
nomi använder regionen balanserad styrning som metod. Regionfullmäktige beslutar om den övergripande visionen och de övergripande målen. Nämnderna upprättar utifrån detta egna styrkort för mandatperioden plus ett år och skall regelbundet följa upp framgångsfak
torer och måluppfyllelse.
4.1 Regionens styrkort