En viktig drivkraft bland politikerna för att utveckla informationssamhället har varit föreställningen att utvecklingen, inte minst av Internet, skulle öppna nya möjligheter för insyn och dialog, direktdemokrati och medborgarkontroll. Redan i 1996 års proposition hade demokratiaspekten en stark koppling till tillgänglighetsperspektivet. Lika möjligheter för alla skulle skapas så att IT kunde bli ett medel för demokrati och rättvisa och en bred tillgång till information för bl.a. ökad delaktighet.
I IT-propositionen från 1999/2000 uttrycktes förhoppningarna på IT:s kopplingar till demokratifrågor följande sätt:
”Informationstekniken öppnar helt nya vägar för medborgare eller grupper av medborgare att sluta sig samman. Mycket talar för att förmågan att söka och hitta
information i olika elektroniska medier, framför allt på Internet, kommer att vara en viktig faktor för demokratin i framtidens samhälle.”89
Politiken inom dessa områden har varit något sökande. En stor del av intresset för IT och demokrati kom tidigt att riktas mot möjligheten att göra det möjligt att rösta med hjälp av IT så att därmed medborgarnas besvär med att rösta skulle reduceras, vilket i sin tur borde leda till ett högre valdeltagande och därmed förbättrad demokrati. Regeringen lämnade 2002 en proposition, Demokrati för det nya seklet, till riksdagen.90 I denna aviserades en arbetsgrupp IT och demokrati. Denna arbetsgrupp hade till uppgift att följa och främja utvecklingen av demokratiska processer med stöd av IT och publicerade dels en rapport om E-röstning i september 2002, dels ett förslag till strategi för att minska de digitala klyftorna i samhället i februari 200491. En parlamentarisk kommitté med uppdrag att se över bestämmelserna i vallagen kom fram till att inte vid denna tidpunkt lägga fram något förslag som möjliggjorde elektronisk röstning92.
I dagens situation verkar det politiska intresset för de ”traditionella” demokratiansatserna återigen ha ökat. I budgetpropositionen för 2010 skriver regeringen följande93:
”Från en demokratisk synvinkel är det avgörande att medborgarna har tillgång till Internet och väl fungerande elektroniska kommunikationer. Teknikens värde för demokrati, politiskt deltagande och yttrandefrihet är tydligt och måste värnas. Internet är i allt högre grad en plattform för en levande samhällsdebatt och den tekniska utvecklingen ger nya möjligheter till ökad transparens och deltagande från medborgarna i de politiska processerna.”
En viktig IT-politisk fråga inom ”demokratiblocket” är också frågan om individers integritet. I IT-propositionen 2004/05 påpekas det att ”informationstekniken har medfört nya och ökade möjligheter att samla in, bearbeta och sprida personanknuten information”
och att frågan om individens integritet därmed kommer fram som en viktig fråga, en aspekt som tidigt uppmärksammades i Sverige. Samtidigt betonas också i propositionen behovet av att beivra olika brottsliga verksamheter på Internet och behovet av att i olika sammanhang skydda barn mot olika övergrepp. Inom andra politikområden, som
”informationssamhällets sårbarhet” uppmärksammas också behovet av att skydda samhället mot informationsattacker och även möjliga terroristangrepp.
Den s.k. FRA-lagen innebar att en ny lag om signalspaning antogs och samtidigt genomfördes en del ändringar i andra lagar, bl.a. i Lagen om elektronisk kommunikation.94 FRA-lagen trädde i kraft den 1 januari 2009 samtidigt med ändringarna i de andra lagarna.
Lagen innebar i princip att FRA gavs rätten att bedriva signalspaning på kabelburen trafik som passerar Sveriges gränser. Den av riksdagen antagna lagen har väckt stor debatt och heta känslor. Speciellt ungdomarna som lägger ut ”hela sina liv” på nätet har känt sin integritet hotad, medan riksdagen ansett att den nya lagen väl balanserar integritetsaspekterna och säkerhetsfrågorna efter att justeringar i lagförslaget gjorts innan den slutligen antogs av riksdagen i oktober 2009.
89 Prop. 1999/2000:86.
90 Prop. 2001/02:80.
91 Arbetsgruppen för IT och demokrati (Ju 2002:E) E-röstning – en antologi, Förslag till strategi för att minska de digitala klyftorna.
92 SOU 2004:111.
93 Prop. 2009/10:1 Utgiftsområde 22 sid. 99.
94 2008:717.
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) startade 2006 projektet Medborgardialog. Detta projekt inriktas mot att söka nya former för samspelet mellan det politiska systemet och medborgarna. SKL förklarar sitt engagemang i detta projekt med de förändringar som kan ses i det demokratiska systemet i Sverige med ett över tid sjunkande valdeltagande och där allt färre blir medlemmar i politiska partier och där förtroendemannauppdraget har blivit mer och mer professionaliserat. Fler lokala partier har bildats och koalitioner med många partier kan innebära att partipolitiken blir otydlig för medborgarna. Men samtidigt menar SKL att svenskarna vill delta i samhällsdebatten och är intresserade av politiska frågor.
Medborgarna engagerar sig på andra arenor än tidigare och inte minst de sociala medierna har blivit mötesplatser95.
5.2.2 Inventering
I stort sett saknas täckande utvärderingar inom området IT och demokrati. I den ovan refererade rapporten E-röstning – en antologi diskuteras olika aspekter för och emot e-röstning men rapporten kan inte sägas vara en utvärdering utan snarare en uppmaning till fler försök och utvärderingar96.
Regeringen beslutade i december 2004 att ge Örebro universitet i uppdrag att utreda användningen av IT i demokratiska beslutsprocesser97. I Örebro drivs också ett program, DemocrIT och Örebro Universitet har också tillsammans med Vinnova initierat en del projekt rörande IT i demokratiska beslutsprocesser.
Då det gäller att finna indikatorer för området IT och demokrati är det uppenbart att valet av indikatorer till stora delar bestäms av den demokratimodell som används. Denna fråga diskuteras i en översikt av hur propositionen Demokrati för det nya seklet kan följas upp genom befintliga och nya indikatorer98. Propositionen tar ställning för vad som kallas för
"en deltagardemokrati med deliberativa kvaliteter".99 Detta öppnar för en bredare demokratisyn som ger utrymme för alla de sociala innovationer som senare vuxit fram på Internet och som ofta har med opinionsbildning och aktiviteter att göra som nödvändigtvis inte kopplas till partipolitik eller traditionellt medbestämmande. På olika typer av offentliga arenor diskuteras den offentliga politiken, från lokala angelägenheter till globala stormaktsfrågor.
I brist på offentliga utredningar om ”den nya” demokratiutvecklingen på Internet kan de skrifter som gruppen D2D (Dialogue to Democracy) publicerat ge underlag för utvärderingar av politikområdet IT och demokrati. Speciellt bör skriften ”Med- eller motborgare: maktdelning” uppmärksammas100.
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det råder en hel del luckor vad gäller uppföljning och statistik inom området IT och demokrati.
95 SKL. 11 tankar om medborgardialog. http://www.skl.se/bunt.asp?C=7653.
96 http://www.nll.se/upload/IB/lg/regio/Regional%20demokrati%20och%20-organisation/Rapporter/Antologi%20om%20e-demokrati.pdf
97 Dnr Ju2004/5731/D.
98 Bretzer Norén, Ylva (2006) CEFOS Centrum för forskning om offentlig sektor: Rapport 2006:3.
http://www.cefos.gu.se/digitalAssets/1117/1117926_cefosrapp2006_03.pdf.
99 Prop. 2001/02:80, sid. 20.
100 http://www.d2d.nu/2009/D2D_boken2009ny.pdf.
5.2.3 Diskussion
IT och demokrati är ett betydelsefullt IT-politiskt område men också ett av de svåraste att formalisera och utveckla indikatorer för. Troligtvis sammanhänger det med att effekterna först visar sig på lång sikt och att de inte alltid är lätta att mäta. Vad Tillväxtanalys har att anföra inom detta område får därför ses som ett första diskussionsinlägg som syftar till att få till stånd en fortsatt process kring hur indikatorer ska kunna utarbetas inom detta område.
IT och demokrati är ett brett område som omfattar många olika aspekter. Ofta, inte minst i de IT-politiska dokumenten, har begreppet använts i sammanhang som haft en mer eller mindre direkt anknytning till ”de demokratiska institutionerna” och den politiska processen. Webbsända fullmäktigedebatter, de förtroendevaldas "bloggande", den politiska informationen på regeringens och kommunernas hemsidor osv. speglar denna aspekt. Men det verkar också ha skett en viktig utveckling som illustrerar hur IT påverkar demokratin utanför det politiska systemet inom ramen för olika sociala medier och som närmare bör undersökas. I det följande diskuteras IT och demokratin utifrån fyra perspektiv:
•
IT och demokrati i relation till de politiska institutionerna•
IT och demokrati i relation till sociala medier•
IT och demokrati i relation till de digitala klyftorna•
IT och demokratin i relation till integritet och tillit.IT och demokrati i förhållande till de politiska institutionerna
Det kan vara svårt att få fram indikatorer på demokratiaspekter utanför det egentliga politiska systemet och om sådan politisk kommunikation som inte har ett uppifrån-och-ned perspektiv. I Mediabarometern finns uppgifter om den tid Internetanvändarna ägnar åt att läsa bloggar men detta mått säger inte mycket om hur tungt demokratiaspekten väger i de lästa bloggarna. I det tidigare beskrivna projektet Medborgardialog hänvisas till
”delaktighetstrappan” som anger olika nivåer på delaktighet; information-konsultation-dialog-inflytande-medbestämmande. En sådan typ av klassificering skulle kunna utgöra en bas för utvecklingen av indikatorer för området IT och demokrati. En förenklad modell av denna delaktighetstrappa består av tre steg: information, delaktighet och medbestämmande.
Information är det första steget på delaktighetstrappan, men samtidigt det mest grundläggande och förutsättningen för de senare stegen på delaktighetstrappan. På kommunal nivå är information om verksamhet och resultat något som oftast läggs ut på kommunens hemsida. SKL har i samarbete med olika studentgrupper försökt skaffa sig en ögonblicksbild av hur informationen till medborgarna ser ut på kommunernas hemsidor.101 Redovisningen har gjorts på sådant sätt att den lämpar sig för jämförelser kommunerna emellan. Bedömningen sker inom olika områden såsom öppenhet och påverkan, förskola, äldreomsorg, vägar och miljö, funktionalitet och tillgänglighet etc. En uppmärksammad fråga är kommunernas information om kvalitativa resultat och brukarundersökningar.
Dialog är i detta sammanhang ett begrepp som täcker flera olika typer av verksamheter.
Konsultation kan t.ex. innebära att medborgarna ges möjlighet att ta ställning till ett antal på förhand definierade alternativ. I dialoger har medborgaren möjlighet att möta andra för
101SKL (2009) Information till alla – en granskning av kommunernas information till medborgarna.
http://brs.skl.se/brsbibl/kata_documents/doc39598_1.pdf.
att föra fram sina åsikter och argumentera för sin syn på en speciell fråga. Dialogen kan äga rum mellan medborgarna och det politiska systemet men den kan också äga rum medborgare emellan som diskuterar på plattformar utanför den politiska sfärens kontroll.
En utvecklad form av dialog är delaktighet där medborgarna deltar, ofta långsiktigt, i arbetet med att utarbeta färdiga förslag som underlag till politiska beslut. En form av delaktighet som bedrivs inom ramen för Medborgardialogen är medborgarpaneler.
Det sista steget på delaktighetstrappan är medbeslutandet. I detta steg har den politiska församlingen delegerat ansvaret till en nämnd eller styrelse där delegaterna inte är valda utifrån partitillhörighet utan valda som enskilda personer. I England t.ex. kan ungdomar på vissa platser bland flera kandidater välja en ungdomsborgmästare som också kan få en viss budget till förfogande och som kan arbeta i kontakt med den ”riktige” borgmästaren102. IT och demokrati i relation till sociala medier
Facebook, Twitter, Youtube, bloggosfären, MSN etc. har skapats för andra ändamål än politiska/demokratiska och innehållet består säkert till minst 90 procent av ”övriga” ämnen men detta betyder inte att innehållet på dessa arenor är ointressant ur politisk synpunkt.
Obamas valkampanj, mobiliseringen och manifestation av kritiken mot exempelvis FRA-lagen illustrerar potentialen som finns. Ungdomar har nätverk t.ex. på Facebook som informerar om demonstrationer, andra manifestationer eller till musikevenemang med mer eller mindre stark koppling till samhällsfrågor.
Internets betydelse för demokratisk utveckling visas inte minst på den internationella arenan. Manuel Castells har i sina verk om ”nätverksamhället” beskrivit informationsteknikens roll i Sovjetunionens sammanbrott103. Dagspressen rapporterar så gott som dagligen om Internets spridning i Kina och dess betydelse för Kinas ”öppning”
mot omvärlden och det är uppenbart att Internet har stor betydelse för organisering av en demokratisk opposition i ett land som Iran. IT och Internet ”öppnar upp” och så är det förmodligen också i demokratiska länder som Sverige även om vi har svårt att formalisera och mäta denna inverkan.
Det komplex som finns att hantera inom IT och demokrati gäller enskilda medborgare och deras möjligheter att informera sig och delta i de demokratiska samtalen och processerna men berör också utvecklingen inom partier, folkrörelser, organisationer och nätverk - hela det komplex som vi ibland kallar ”det civila samhället”.
Det är möjligt att den stora uppslutningen bakom sociala medier kan vara ett resultat av att dessa skapar bättre möjligheter för individerna att uttrycka sig jämfört med andra medier.
Detta är en aspekt som skulle kunna undersökas.
På finska justitiedepartementets mötesplats för frågor som gäller demokrati behandlas indikatorer för mätning av demokratin som kan vara av intresse i detta sammanhang104. De indikatorer som där behandlas är:
•
deltagardemokrati och socialt kapital•
aktivitet i organisationer102 Se t.ex. Lewisham.gov.uk. I slutredigeringen av denna rapport har Tillväxtanalys också fått information om att en liknande funktion upprättats i Botkyrka kommun.
103 Castells, Manuel (1996, 1997 och 1998) The Information Age: Economy, Society and Culture.
Malden, Mass.: Blackwell.
104 http://www.kansanvalta.fi/sv/Etusivu/Tutkimusjakehitys/Demokratiaindikaattorit.
•
uppfattningar om medborgarskap och de egna möjligheterna att påverka•
inställningar gentemot politiska institutioner och aktörer•
kriterier för ett upplyst medborgarskapEtt sätt att diskutera kring frågan om hur IT kommer in i den politiska processen är att, som redovisats ovan, utgå från delaktighetstrappan. IT har inte huvudrollen i denna trappa, men är en förutsättning för att de olika stegen ska fungera vilket också klart sägs i projektbeskrivningarna till Medborgardialogen.
Ett annat förhållningssätt är att utgå från en mer generell demokratiansats som sätter olika typer av aktiviteter i centrum. Frågor kan ställas till individen om hur ofta denna går på politiska möten, skriver insändare, skrivit petition, deltagande i medborgarpanel eller fokusgrupp, besöker politiska webbplatser eller YouTube med politiskt innehåll. En skala kring medborgarinflytande skulle kunna definieras och mätas för olika grupper eller inom olika politikområden och den roll IT spelar skulle kunna bedömas utifrån denna. En del av denna information finns troligen i de rapporter som publicerats av SOM-institutet, i Mediebarometern eller i SCB:s individundersökningar. Ett batteri frågor skulle kunna utarbetas som direkt utgår från medborgarna och den demokratiska processen.
För att få material till en uppföljning av vad som händer inom området IT och demokrati skulle två ansatser kunna kombineras: SCB skulle inom ramen för ”IT bland individer”
kunna ställa IT-relaterade frågor medan t.ex. SOM-institutet skulle kunna göra en speciell undersökning där IT och sociala medier tas med men där ett bredare grepp kring demokratifrågorna tas så att de nya medierna kan ses i ett större sammanhang. Inom ramen för EU-samarbetet för redan SCB diskussioner om delaktighet (”civic and political participation). En fråga kan t.ex. vara om individer: ”used Internet for accessing or posting opinions on websites discussing civic and political issues”.
En viktig demokratiaspekt är hur medborgarna och företag kan ta till sig den offentliga informationen. En aspekt på detta är hur stor andel av den offentliga informationen som är fritt tillgänglig för medborgare och företag. Viktiga aspekter på demokratin står också att finna i de lokala och kommunala perspektiven. Finns det t.ex. möjlighet att på kommunens hemsida väcka ett ärende digitalt? Går det att ”prenumerera” på information om nyheter inom olika områden som intresserar just den medborgaren? En modell som kan vara inspirationskälla är den norska ”Min sida” som gör det möjligt för medborgaren att ha en enda ingång till den offentliga sektorn och att denna sida också fungerar som ”sökmotor”
för de frågor som intresserar individen i fråga. De aspekter av tillgänglighet kopplad till delaktighet som finns inom ramen för denna typ av lösningar skulle kunna mätas (”Hittar du det söker?”, ”Söker du inte för att du tror att det är svårt?”).
Samtidigt som det lokala perspektivet är viktigt är det också många människor som intresserar sig för de globala frågorna. Informationsutbyte och diskussioner knyter samman människor runt om i hela världen, inte minst gäller detta för ungdomen. Den globala dimensionen av ”IT och demokrati” är något som bör mätas i t.ex. enkätundersökningar.
IT och demokrati i relation till de digitala klyftorna
Budgetpropositionen från 2010 betonade att det utifrån demokratisk synpunkt är
”avgörande” att medborgarna har tillgång till Internet eller elektronisk kommunikation. De medborgare som inte har till gång till Internet kommer att få tillgång till en mer begränsad information, får sämre möjligheter att utveckla sitt sociala kapital och får därmed svårare
att på samma villkor som andra medborgare delta i de politiska processerna. Av detta skäl blir de digitala klyftorna också en demokratifråga. Högskolan i Jönköping redovisade nyligen resultaten av ett uppdrag om digitala klyftor. Enligt denna rapport hade dessa klyftor minskat under tiden 2000-2006 för samtliga kategorier.105 Det gemensamma för den kategori som har den lägsta användningen 2006 var tre egenskaper: hög ålder, låg inkomst och låg utbildning. I studien förväntas denna effekt kvarstå under ”en relativt lång tid framöver”. Konsekvenserna av denna klyfta borde diskuteras utifrån ett demokratiskt perspektiv.
IT och demokratin i relation till integritet och tillit
Till området IT och demokrati kan också frågor som rör medborgarnas integritet föras.
Medborgarnas förtroende eller tillit till IT-mediet hänger sannolikt i stor utsträckning samman med hur individen upplever integriteten på nätet. Samtidigt har staten legitima skäl att förhindra att nätet används för kriminella aktiviteter. En viktig fråga är om medborgarnas oro för att bli ”avlyssnad” påverkar hur vederbörande ”censurerar” sig själv i bloggar eller mail.
En annan aspekt på frågan om Internet, demokrati och tillit är den smutskastning och ofta de kränkande inlägg som görs på nätet, ofta i anonymitetens skydd. Här skulle en
”avanonymisering” på vissa plattformar leda till ökat ansvarstagande och därmed ge ett positivt bidrag till de demokratiska processerna. Säkrare E-identifikation kan också ha en positiv funktion.
5.2.4 Tänkbara indikatorer
•
Det är angeläget att få en mer övergripande bild av hur IT:s användning påverkar det politiska samtalet och den demokratiska processen. SCB:s undersökning om IT bland individer kan möjligtvis vara en kanal att använda.•
En diskussion bör föras om hur en bredare undersökning av medier och demokrati ska utformas i vilken IT och sociala medier har en given plats men där de effekter dessa har ses i ett bredare sammanhang.•
Det vore intressant att diskutera hur ett verktyg som ”Medborgardialogen” kan uppföljas och hur indikatorer kring denna verksamhet skulle kunna utformas.•
Demokratiaspekter på de offentliga e-tjänsterna är ett viktigt område. Integrations- och jämställdhetsdepartementet och E-delegationen bör initiera en diskussion om detta.•
En diskussion bör initieras om hur de digitala klyftorna påverkar den demokratiska processen. Av särskilt intresse är den kategori som under relativt lång tid riskerar att stå utanför ”informationssamhället”. Berörda är bland andra Integrations- och Jämställdhetsdepartementet, Handisam, Näringsdepartementet samt statsvetenskaplig expertis.•
Demokrati, integritet och tillit är ytterligare ett område som bör belysas. En viktig fråga i detta sammanhang är hur medborgarna uppfattar en eventuellt begränsad integritet som en restriktion på att fritt uttrycka sin mening på nätet. I detta sammanhang kan det också vara lämpligt at initiera en diskussion kring hur105 Grek, Jenny, Michael Olsson (2009) Den digitala klyftan – en uppföljning, Internationella Handelshögskolan, Högskolan i Jönköping 2009-02-09.
”nedsmutsningen” på nätet ska beivras. Detta är en stor fråga med juridiska implikationer. En god början skulle vara att denna aspekt tas upp i en attitydundersökning kring Internet.
5.3 IT i kulturen