Ett informationssamhälle för alla

Att informationssamhällets frukter ska komma alla till del har varit vägledande för IT-politiken. Det övergripande målet för den svenska IT-politiken är att skapa ”ett hållbart

informationssamhälle för alla”⁷⁴. Samtliga IT-propositioner har haft delaktighet som en bärande tanke och IT-propositionen från 1999/2000 hade också ”ett informationssamhälle för alla” som titel.

I Budgetpropositionen för 2010 skriver regeringen att medborgarna ”ska kunna ta del av utvecklingen oavsett kön, etnicitet, ålder eller funktionsförmåga. Allas deltagande i informationssamhället förutsätter att tjänster utformas så att såväl äldre personer som personer med funktionsnedsättning kan använda dem”⁷⁵.

En genomgående tanke som inte bara präglat den svenska IT-politiken utan också den europeiska är att tillgången till IT-baserade tjänster inte ska förstärka redan existerande ekonomiska och sociala skillnaderna mellan individer, grupper, regioner osv. Därför har det funnits ett stort intresse för att se hur informationssamhällets utbredning skiljer sig åt mellan olika grupper beroende på faktorer som kön, ålder, etnicitet, funktionshinder, geografi osv. Det har konstaterats tämligen snabbt att denna utveckling – i alla fall till en början – varit mycket ojämn. Begreppet digitala klyftor (”digital divide”) myntades.

Inom området digitala klyftor uppmärksammade IT-propositionen 2004/05 speciellt de funktionshindrade och en rad myndigheter som t.ex. PTS, Talboks- och punktskriftsbiblioteket och Hjälpmedelsinstitutet tilldelades uppgifter inom detta område.

SIKA fick 2007 i uppdrag av regeringen att samla in och sammanställa kunskap om vilka insatser som har gjorts och görs för att överbrygga digitala klyftor samt vilken forskning som bedrivs på området. Den viktigaste slutsatsen är att det inte räcker med att bygga ut infrastrukturen för att minska de digitala klyftorna utan att det också behövs insatser för att öka kunskap och skicklighet i att använda informationstekniken. I denna skicklighet inkluderas även förmåga att söka, värdera och bearbeta den information och tjänster som finns på Internet.

Myndigheten för handikappolitisk samordning, Handisam, fick hösten 2008 i uppdrag av regeringen att ”analysera vilka initiativ som pågår eller planeras i Sverige och på EU-nivå inom e-inkluderingsområdet, med särskilt fokus på personer med fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar”.⁷⁶ Uppdraget avrapporterades i februari 2009. Därefter fick Handisam ett nytt uppdrag i maj 2009 att på basis av den första rapporten ” utarbeta ett underlag för en nationell handlingsplan för e-inkludering”⁷⁷ Detta uppdrag rapporterades i augusti 2009.

Handisam har också redovisat sektorsmyndigheternas arbete för att driva handikappfrågorna inom sina respektive sektorer.⁷⁸

Delaktighet är ett tema också på EU-nivå. EU driver programmet e-inclusion. Inom detta tema har begreppet e-accessibility utvecklats - Towards an accessible information society -

74 I IT-propositionen från 2004/05 används begreppet “hållbar” ofta i anknytning till miljön.

Brundtlandskommissionen har givet ”hållbarheten” tre dimensioner; den ekonomiska, den sociala och den ekologiska. Den ekologiska aspekten behandlas i avsnitt 6.10 om ”IT och miljön”. I detta avsnitt har Tillväxtanalys givit stort utrymme åt hållbarhetens sociala dimension.

75 Budgetproposition 2010. Utgiftsområde 22. Kommunikation.

76 N2008/5985/ITP.

77 Handicams delrapportering av uppdraget har titeln “Kartläggning över initiativ för e-inkludering i EU och Sverige, regeringsuppdrag” och finns tillgänglig på Handicams hemsida. Den andra rapporten har titeln: ”Rätt från början - underlag till handlingsplan för e-inkludering”

http://www.handisam.se/upload/underlag%20till%20handlingsplan%20för%20e-inkludering.pdf.

78 http://www.handisam.se/Tpl/NormalPage____1454.aspx.

som togs av EU-kommissionen 2008. Här prioriteras två aspekter: äldre och personer med funktionsnedsättning, men även nyttan för alla medborgare⁷⁹. E-tillgänglighet har av EU beskrivits som initiativ ”för att ge alla tillgång till informationssamhällets tjänster. Det handlar alltså om att avlägsna alla tekniska, rättsliga och andra hinder som man kan stöta på när man använder tjänster som har med IKT att göra. I synnerhet gäller detta funktionshindrade personer och vissa äldre”⁸⁰.

5.1.2 Inventering

SCB:s individundersökningar kan ses som grunden för informationen om digitala klyftor i Sverige. I den svenska statistiken brukar kön, utrikes födda, ålder och funktionsnedsättning ägnas speciell uppmärksamhet. Det svenska materialet kan också i många fall jämföras med motsvarande data från andra EU-länder, då i första hand genom samarbetet inom Eurostat. För första gången redovisar SCB 2008 statistik om IT-användningen för individer grupperade efter födelseland⁸¹. SCB:s tolkning av utfallet är att skillnaderna mellan grupperna i de flesta fall är små.

Hjälpmedelsinstitutet har också på basis av Levnadsnivåundersökningarna (ULF) gjort tre studier av tillgång till datorer och Internet för personer med funktionsnedsättning.

Tillgången till Internet ökar också för funktionshindrade men vid tidpunkten för den senaste rapporten fanns avståndet kvar till den icke funktionshindrade gruppen.

Hjälpmedelsinstitutet menar också att de funktionshindrade troligen har större nytta och glädje av Internet än icke funktionshindrade. Hjälpmedelsinstitutets undersökning är nu några år gammal (bygger på uppgifter från 2005).

Hjälpmedelsinstitutet driver också i samarbete med PTS en försöksverksamhet med webbenkäter som utgår från tanken ”att bygga upp ett system för systematisk och fortlöpande dialog om IT och telekom med personer med funktionsnedsättning”. ⁸² I den utvärdering av projektet som institutet gjort redogörs också för erfarenheterna av att använda sig av webben som instrument för användarundersökningar. Genom sitt sektorsansvar för elektronisk kommunikation och post har PTS ett särskilt ansvar för att de handikappolitiska målen uppnås inom sektorn. Huvudinriktningen för PTS arbete är att försöka påverka marknadens aktörer. För närvarande har PTS åtta tjänster, t.ex.

förmedlingstjänster för text- och bildtelefoni, och driver ett antal utvecklingsprojekt i syfte att undersöka hur ny teknik kan förbättra kommunikationsmöjligheterna för den aktuella gruppen⁸³.

Under 2009 har PTS låtit utvärdera tjänsterna där resultaten pekar på många personer med funktionshinder som använder tjänsterna är nöjda men det finns också potential till

79http://ec.europa.eu/information_society/activities/einclusion/policy/accessibility/com_2008/index_

en.htm.

80 Meddelande från kommissionen av den 13 september 2005. E-tillgänglighet.

http://europa.eu/legislation_summaries/information_society/l24226h_sv.htm

81 Privatpersoners användning av datorer och Internet 2008. Tabell 12 sid. 38.

82 Hjälpmedelsinstitutet (2008). IT-frågan - Försök med webbaserade enkäter om IT och telekom till personer med funktionsnedsättning.

http://www.hi.se/Global/pdf/2008/08363-pdf-itfragan-metodrapport.pdf.

83 http://www.pts.se/sv/Lattlast/For-funktionshindrade/

förbättringar, t.ex. kring tillgänglighet.⁸⁴ PTS har också låtit göra en behovskartläggning för att bl.a. undersöka om man satsar på rätt tjänster och om dessa verkligen är till nytta för brukarna. Undersökningen identifierar bl.a. olika barriärer som hindrar den enskilde från att få tillgång till tjänster, hjälpmedel och information⁸⁵.

I SIKA:s tidigare omtalade studie om digitala klyftor gjordes ingen ny undersökning utan ITPS tidigare resultat redovisades. 2008 inlämnades och beviljades en ansökan till Integrations- och Jämställdhetsdepartementet från högskolan i Växjö att följa upp denna undersökning och under hösten 2009 kom rapporten ”Den digitala klyftan . En uppföljning”.⁸⁶ Resultatet från denna studie var att de digitala skillnaderna tenderar att minska för alla kategorier men många klyftor finns kvar och riskerar att göra detta under relativt lång tid framöver:

”Det finns många grupper i samhället där det finns en hög sannolikhet att de använder IT i dagsläget. För andra grupper i samhället går utvecklingen snabbt åt ett läge då sannolikheten blir högre än i dagsläget. Samtidigt finns det individer i samhället som inte använder IT i så stor utsträckning. För individer som är äldre, har en låg utbildning samt en låg inkomst är sannolikheten att använda IT relativt låg. Denna situation kommer dessutom att bestå den närmaste framtiden, även om sannolikheten klart minskar om trettio eller fyrtio år.”

Sammanfattningsvis visar inventeringen på följande starka och svaga sidor i den tillgängliga statistiken:

•

Bra statistisk finns om de digitala klyftorna med avseende på bl.a. kön, ålder, födelseland och funktionshinder

•

Det finns viss data kring hur funktionsnedsatta använder och värderar tjänster där man med hjälp av ny teknik söker förbättra kommunikationsmöjligheterna.

•

Hjälpmedelsinstitutet studerar tillgång till datorer och Internet för funktionsnedsatta.

•

Hjälpmedelsinstitutet och PTS driver försöksverksamhet med webbenkäter för dialog om IT och telekom med personer med funktionsnedsättning.

•

I förhållande till statistik om funktionsnedsattas IT-användning saknas mer specialiserade data om framförallt äldres IT-användning.

•

Med visst undantag för statistiken kring funktionsnedsatta saknas i princip data om olika gruppers faktiska användning av datorer, Internet och bredbandstjänster.

5.1.3 Diskussion

Utvecklingen av de åtgärder som vidtas av olika myndigheter för att minska de digitala klyftorna tycks gå i två riktningar.

84Utvärdering av pågående tjänster för personer med funktionsnedsättning

http://www.pts.se/upload/Rapporter/Funktionshinder/090907%20TNS%20Gallup%20Tj%C3%A4ns teutv%C3%A4rdering.pdf

85 Kartläggning av behov avseende kommunikationstjänster för personer med funktionsnedsättning.

http://www.pts.se/upload/Rapporter/Funktionshinder/090907%20TNS%20Gallup%20Behovskartlä ggning.pdf.

86 Jenny Grek & Michael Olsson (2009). Den digitala klyftan – en uppföljning. Internationella Handelshögskolan, Högskolan i Jönköping 2009-02-09.

Den ena riktningen är att tjänster och utrustning blir mer generella så att de ska kunna användas av ”alla”. Särskilda lösningar ska vara ett komplement och inte huvudalternativet⁸⁷. Till denna kategori åtgärder kan nämnas standardiseringar, tillämpning av ”design för alla”, etc.

Den andra riktningen är att mer specialiserade tjänster utvecklas utifrån olika gruppers eller individers speciella behov. Den existerande statistiken redovisar hur tillgång till datorer och Internet varierar mellan olika grupper och tar inte hänsyn till att olika kategorier kan ha speciella behov av IT eller elektroniska tjänster. Olika tekniska lösningar har utvecklats utifrån föreställningen att tekniken kan reducera olika skillnader mellan personer med och utan funktionsnedsättning. Det finns ett flertal exempel på sådana lösningar:

Enligt SIKA-rapporten hade 75 projekt genomförts av Hjälpmedelsinstitutet kring hur IT kan kompensera för olika funktionshinder. Det skulle också vara värdefullt om det i statistiken kring digitala klyftor också vore lätt att hitta information om t.ex. den verksamhet som bedrivs av Talboks- och punktskriftsbiblioteket när det gäller talböcker, punktskrifter och Internetbaserat material. Omfattningen av anpassningen av läromedel till DAISY-format torde också kunna vara en intressant uppföljning som berör såväl Talboks- och punktskriftsbiblioteket som Specialpedagogiska myndigheten⁸⁸.

I IT-propositionen från 2004/05 menade regeringen att användning av IT för alla förutsätter att alla kan ha tillräckligt förtroende för att IT och Internet fungerar och går att lita på. För att informationssamhället inte bara ska vara fysiskt ”tillgängligt” för alla utan också användas av alla så fordras också att andra faktorer är uppfyllda; den ekonomiska tillgängligheten, den kognitiva, tilliten, motivationen och de olika tjänsternas användbarhet. Den statistik som publiceras täcker ofta den fysiska tillgängligheten men mer sällan, den faktiska användningen.

Många studier har visat på Internets funktion att bygga ”socialt kapital” och bidra till att minska social isolering. EU:s begrepp ”e-inclusion” antyder också den vidare sociala dimensionen i Internetanvändningen. Med tanke på den åldrande befolkningen och de stora grupper som lämnar arbetslivet samt den politiska viljan att bryta den sociala isoleringen är det angeläget att indikatorer utvecklas som mäter denna aspekt.

Särskild uppmärksamhet bör ägnas studier av den kategori som kombinerar de tre egenskaperna att vara äldre, ha låg utbildning och låga inkomster. I den tidigare refererade studien från Högskolan i Jönköping ställs frågan om man ska acceptera att alla inte är användare av den nya tekniken och att detta tillstånd kommer att bestå under en relativt lång period framöver. Om detta accepteras menar författarna till rapporten att samhället måste hålla parallella system igång samtidigt för att alla individer ska kunna rösta, deklarera, betala räkningar med mera.

Denna aspekt är i sig viktig utifrån målet ”ett informationssamhälle för alla” men har bäring också mot områden som IT och demokrati, IT och kulturen och IT i offentlig sektor.

87 Handisam (2008) Från särintresse till ett allmänt intresse, Dnr 2008/0187.

88 DAISY (Digitalt Anpassat Informationssystem) är en öppen, internationellt väletablerad standard för digitala talböcker som strukturerar ljud, text och bild på ett sätt som gör det enklare att söka i och läsa texten och som fungerar också för publicering av multimedia. Syftet med formatet är att göra böcker tillgängliga på ett så användarvänligt sätt som möjligt för personer med läshandikapp, exempelvis synskada och dyslexi.

5.1.4 Tänkbara indikatorer

•

En diskussion bör föras om hur statistiken kring användningen av elektronisk kommunikation ser ut bland funktionshindrade och äldre. Med tanke på den demografiska utvecklingen och de kostnader denna kommer att medföra då det gäller produktion av olika välfärdstjänster är det rimligt att i detta läge prioritera de äldres situation. För äldre kan indikatorer rörande digitala kommunikationshjälpmedel i hemmet vara intressanta som t.ex. möjligheten till direktkommunikation till vårdcentral, sjukhus eller läkare som möjliggör vård i hemmet. Erfarenheterna av Seniornets arbete bör tas tillvara i detta sammanhang

•

Speciella studier bör riktas mot den grupp som kombinerar de tre egenskaperna att vara äldre, ha låg utbildning och låg inkomst. Vilka stödinsatser finns för dessa grupper i form av familj, vänner, etc.?

•

Statistik rörande utbudet av olika tjänster och hjälpmedel som direkt vänder sig till funktionsnedsatta bör sammanställas. Detta kan vara statistik kring talböcker, punktskrifter och Internetbaserat material samt den utlåning som sker av Talboks- och punktskriftsbibliotekets publikationer på skol-, kommun- och folkbibliotek samt till högskolestuderande bör redovisas. I detta sammanhang kan också statistik kring anpassningen av läromedel till DAISY-format och Hjälpmedelsinstitutets projekt då det gäller hur IT och elektronisk kommunikation kan utgöra ett kompensatoriskt stöd för funktionsnedsatta redovisas.

•

Den roll som elektronisk kommunikation har för social inkludering bör diskuteras i ett bredare perspektiv och hur dessa effekter kan mätas. En indikator inom detta område kan vara antal individer som är ”bostadslösa” men som har tilldelats en e-postadress så att de ändå kan hålla kontakt och bli nådda av anhöriga, vänner och myndigheter.

•

Användarstudier bör göras av de offentliga e-tjänsterna där olika gruppers möjligheter att använda tjänster undersöks och kan jämföras. Möjligheten av att organisera användarpaneler som bedömer myndigheters, kommuners och landstingens e-tjänster utifrån ett ”design för alla” – perspektiv bör undersökas. Samarbetspartner till Handisam kan vara e-delegationen och SKL. Hjälpmedelsinstitutets panelenkäter bör i detta sammanhang utvärderas och eventuellt anknyta till E-delegationens arbete med offentliga e-tjänster.

5.2 Demokrati

In document Underlag för IT-politiska insatser (Page 61-66)