I IT-propositionen från 2004/05 ses utbildnings- och kulturfrågorna i ett sammanhang (dessa två politikområden var då sammanslagna i ett Utbildnings- och kulturdepartement).
Propositionen tar här bl.a. upp det s.k. ABM-samarbetet (arkiv, bibliotek och museer) och de digitala radio- och TV-sändningarna.
”Regeringen konstaterar att IT-användningen inom kulturområdet är både omfattande och innovativ. Informationsteknik i olika former medverkar till att uppfylla de kulturpolitiska målen, såsom att öka tillgängligheten till kulturarvet, öka mångfalden inom kulturlivet samt att ge ökad möjlighet för den enskilde att aktivt delta i och ta del av kulturområdets olika verksamheter.” (IT-proposition 2004/05.)
Den IT-politiska strategigruppen hade en arbetsgrupp för IT och kultur. I gruppens slutrapport, ”IT + kultur = tillväxt?”, identifierades sju fokusområden: näringslivs-utveckling, mångkultur, kulturarv, upphovsrätt, designmaterial (IT som design), konstnärligt material (IT-baserad konst) samt media och konvergens106.
Upphovsrättsfrågorna rörande Internet skulle kunna behandlas inom flera politikområden:
inom IT och rättsväsendet, inom demokratin eller inom kulturen. I IT-propositionen från 2004/05 behandlas frågan i huvudsak under rubriken ”hållbar tillväxt”.
Politiken har med andra ord sökt en balans mellan upphovsmännens intressen och å andra sidan enskildas och andra användares intressen. Den 1 april 2009 genomfördes EG-direktivet om civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område (direktiv 2004/48/EG) i svensk rätt. Till följd av de lagändringar som då trädde ikraft har rättighetshavarnas möjligheter att tillvarata sina rättigheter ytterligare förstärkts. Detta har bl.a. skett genom den nya möjligheten till information om intrång, varors och tjänsters ursprung och distributionsnät. En del i detta är att en domstol kan besluta att en internetleverantör ska ge rättighetshavaren information om vilken abonnent som har ett visst IP-nummer, om rättighetshavaren kan presentera tillräcklig bevisning för att IP-numret använts för att begå ett immaterialrättsligt intrång.
Under våren 2009 lämnade kulturutredningen sitt betänkande107. I analysdelen spelar informationsteknik och informationssamhällets utveckling en avgörande roll men det är svårt att finna förslag som skulle kunna karaktäriseras som ”IT-politiska”. En annan rapport som påverkar kulturpolitiken är Museikoordinatorns utredning där det t.ex.
påpekas att lokala lösningar t.ex. vid digitaliseringar ofta medför dyra läropengar och sämre funktionalitet108.
106 http://www.regeringen.se/content/1/c6/07/32/03/16027ff7.pdf.
107 SOU 2009:16.
108 Kraftsamling, museisamverkan ger resultat SOU 2009:15.
5.3.2 Inventering
Ingen utvärdering av IT i kulturen är känd efter det att området ingick i ITPS utvärdering från 2003.
Det finns olika perspektiv som är av relevans för IT i kulturen. Valet har fallit på att fokusera på: Internet som kulturbärare och nya ungdomskulturer, ABM med betoning på digitalisering av kulturarvet samt medieanvändningen.
När det gäller Internet som kulturbärare så har Internet och den moderna informationstekniken möjliggjort för människor att på nya sätt kunna uttrycka sig i skrift, tal, musikaliskt i filmvideos, i olika diskussionsfora osv. Även om skapandet av dessa plattformar inte alltid tillhör ”finkulturen” så tillhör dessa uttryck kulturområdet. Beroende på innehållet i denna verksamhet och graden av kommunicerbarhet gentemot omgivningen innebär de digitala redskapen stora demokratiska möjligheter.
Det finns flera undersökningar som i viss mån berör detta. I SCB:s individundersökningar (IT bland individer) redovisas andel personer mellan 16-74 år som använt Internet för att skapa eller underhålla bloggar109. Undersökningen mäter också andelen personer som använt Internet för att lyssna på webbradio/se på webb-TV. Andelen av befolkningen som laddar upp eget material till någon hemsida är ytterligare en indikator som mäts årligen.
Nordicom, Nordiskt Informationscenter för medie- och kommunikationsforskning vid Göteborgs universitet publicerar sedan 2001 en särskild Internetbarometer.
Internetbarometern innefattar förutom frågor om tillgång till Internet (och bredband) på olika sätt en rad frågor om användning av Internet i hemmet, arbetet och totalt (räckvidd och tid); användningen av medier (inkl sociala medier) på Internet; användningsområden på Internet; Internetanvändares (och icke-Internetanvändares) medieanvändning.
När det gäller ABM med speciell betoning på digitalisering av kulturarvet ryms såväl det digitaliseringsarbete som pågår inom arkiv, bibliotek och museer som det mer omfattande IT-relaterade uppgifter som ligger på biblioteken både då det gäller att tillhandhålla datorer och Internet till allmänheten och för att hjälpa till med litteratur- eller andra sökningar.
Viss statistik om bibliotekens betydelse för tillgänglighet finns i SCB:s undersökningar om IT bland individer där tabell 65 innehåller information om andel och antal personer i åldern 16–74 år som har använt Internet på ett bibliotek. Regeringen har genom åren genomfört omfattande satsningar på digitalisering av såväl statliga som andra arkiv-, biblioteks- och föremålssamlingar. Inom ramen för det s.k. Accessprojektet fördelades t.ex. en stor del av resurserna till projekt som var inriktade på digitalt tillgängliggörande och bevarande.
Regeringen beslutade 2007 att förlänga Accessprojektet med två år och totalt tillfördes projektet 673 miljoner kronor under de år det pågick.
På europeisk nivå har det tagits initiativ för att inrätta ett europeiskt digitalt bibliotek – Europeana – för digitalt material från hela Europa (böcker, tidningar, fotografier, film, audiovisuella verk, arkivhandlingar, museiföremål, monument och arkeologiskt kulturarv).
Enligt de rådsslutsatser som antagits ska medlemsstaterna upprätta nationella strategier och mål för digitalisering, elektronisk tillgång och digitalt bevarande samt främja synergier mellan de olika institutioner som är engagerade i processerna för digitalisering och elektronisk tillgång till kulturellt material och digitalt bevarande.
109 Tabell 102.
Regeringen bedömer i propositionen Tid för kultur (prop. 2009/10:3) att den digitala utvecklingen ger både arkiv, bibliotek, museer och audiovisuella samlingar helt nya möjligheter att ge medborgare och forskare tillgång till kulturarvet och forskningsmaterial, oberoende av fysisk lokalitet. Samtidigt är det tydligt att det krävs fortsatt utvecklingsarbete för att denna potential ska realiseras fullt ut. En del av de frågor och möjligheter som uppkommit rör enskilda institutioner, men mycket handlar om att finna gemensamma lösningar.
Regeringen har gett vissa myndigheter och institutioner i uppdrag att inkomma med underlag för en nationell strategi för digitalisering, elektronisk tillgång och digitalt bevarande. Uppdraget ska redovisas senast den 9 april 2010. Avsikten är att redovisningen ska kunna ligga till grund för ett ställningstagande vad gäller framtida arbetssätt och prioriteringar.
I övrigt kan det nämnas att Riksantikvarieämbetets söktjänst - Fornsök - med information om över 1,7 miljoner fornlämningar, vann priset för den mest innovativa nya e-tjänsten inom offentlig förvaltning (Guldlänken) 2009.
När det gäller medieanvändningen dokumenterar Nordicom på kontinuerlig basis den svenska medieutvecklingen. I den årliga medievaneundersökningen Mediebarometern, belyses hur stor andel av den svenska befolkningen som en genomsnittlig dag under respektive år har tagit del av ett antal enskilda medier: radio, TV, text-TV, video/dvd, bio, ljudkassett, CD, mp3, datorspel, morgontidning, kvällstidning, vecko-månadstidning/tidskrift, böcker, reklam, Internet och medier i mobiltelefonen. Syftet är att beskriva tendenser och förändringar i människors nyttjande av massmedier.
Även Radio- och TV-verket, en relativt liten myndighet som framförallt hanterar tillståndsgivning, publicerar viss statistik på medieområdet i en årlig rapport – Medieutvecklingen.110 Bevakningen fokuserar på radio, TV, branschstruktur och mediepolitik.
I dessa publikationer finns en hel del statistik relaterade till IT och media. T.ex. har det visat sig att cirka 1,9 miljoner 15–74-åringar åtminstone någon gång under det senaste kvartalet har tittat på webb-TV. Fler och fler hittar också till radion på webben – över 1 miljon lyssnare per vecka lyssnar på webbradio. Enligt Teracoms rapport Morgondagens mediekonsumenter är det de riktigt unga som tittar på webb-TV. De flesta TV-kanaler, men även tidningar, sänder webb-TV i någon form i dag. I statistiken är det också möjligt att jämföra den roll Internet har i jämförelse med andra medier. I genomsnitt ägnar vi i dag 61 minuter per dag (2007) åt Internet vilket är mer än dubbelt så lång tid som vi ägnar åt morgontidningen (28 minuter) eller åt böcker (19 minuter).
Sammanfattningsvis kretsar indikatorerna på kulturens område kring olika former av användning. Synergier finns gentemot kompetensfrågor och säkerhetsfrågorna.
•
Frågor kring digital användning och kompetens är bra belysta, liksom användningen av Internet för att skapa och underhålla bloggar eller andra former av sociala medier, användandet av använder Internet för webb-radio eller TV, användningen av Internet för att ladda upp eget material110 Rapporten för 2008 finns på:
http://www.rtvv.se/_upload/Publikationer/Medieutveckling%202008.pdf.
•
Andel personer som använt sig av fildelning•
Användningen av Internet på bibliotek•
”Medieutvecklingen”. Rapport från Radio- och TV-verket, följer upp användningen av radio, TV, branschstruktur.5.3.3 Diskussion
Politikområdet IT och kultur har många likheter med IT och demokratin. Båda politikområdena tillhör IT-politikens ”mjuka” inslag där målen inte alltid så lätt kan formuleras i uppföljnings- och utvärderingsbara termer eller effekterna lätt kan mätas.
Båda områdena har traditionellt från politiskt håll bedömts som viktiga men har av olika skäl sedan tonats ned. Men på samma gång som det är uppenbart att det nu hänt något inom demokratiområdet så är det lika tydligt att något hänt också inom kulturområdet och att de två områdena på många sätt överlappar varandra.
Många nya tendenser kan identifieras inom demokratin (ökad transparens, brett deltagande i de politiska diskussionerna etc.) och inom kulturområdet har IT inte bara vidgat möjligheterna att ta till sig den av olika professioner utbjudna kulturen utan det har också – i likhet med demokratiområdet – inneburit möjligheter för breda skikt av medborgarna att uttrycka sina tankar, känslor och upplevelser av sin samtid. Dessa samhällsdiskussioner och ”konsumtion och produktion” av kultur sker nätverksbaserat där varje individ relaterar till och kommunicerar med andra, ett kännetecken som också går igen i ytterligare ett politikområde – lärandet.
Folkets Hus driver ett intressant projekt – Digitala Hus – som innebär att troligen Europas största digitala biografkedja har skapats. Men den moderna kommunikationstekniken har inneburit att Digitala Hus blivit långt mer än en biograf. Via bredband eller satelliter kan olika typer av evenemang som konserter, teater, sport, revyer, kortfilmfestivaler kopplas till en digital projektor och visas i salongen. Men den digitala projektorn kan också skapa möjligheter till interaktiv kommunikation för studier, föreläsningar, konferenser etc.
Samtidigt pågår säkert en hel del andra verksamheter där skolor sänder teaterföreställningar till varandra men i dag är det oss veterligen ingen myndighet eller organisation som samlar information kring dessa verksamheter.
Besöksfrekvensen på de sidor som bygger på digitalisering av kulturarvet borde vara möjliga att sammanställa. Det är dock viktigt att inte bara en frekvensuppföljning genomförs utan att även besökarnas reaktioner på tjänsten följs upp. Vidare borde det vara viktigt att undersöka vilka grupper det är som besöker kulturinstitutionernas hemsidor.
Då det gäller digitaliseringen av kulturlivet finns det också skäl att undersöka hur själva processen går. Hur stor andel av digitaliseringen sker i processer enligt standarder som utifrån något mått kan sägas vara ”tillräckligt bra” utifrån de förutsättningar som råder.
Vad är det som digitaliseras? Är det efterfrågan från forskare och allmänhet som styr eller sker besluten efter andra kriterier inom myndigheterna?
Genomförandet av det civilrättsliga sanktionsdirektivet (Ipred) har skapat debatt om i första hand balansen mellan å ena sidan den enskildes integritet och å andra sidan skyddet av immateriella rättigheter. Regeringen beslutade den 23 juli 2009 om en utvärdering av lagändringarna. En särskild utredare har fått i uppdrag att redovisa och utvärdera tillämpningen av bestämmelserna när det gäller intrång som begås via Internet eller andra
elektroniska kommunikationstjänster. Det uppdraget ska redovisas senast den 1 augusti 2012.
Utifrån ett IT-politiskt perspektiv är det intressant att veta hur olika gruppers beteende på nätet förändrats. Information om detta torde i någon form vara tillgänglig hos operatörerna.
Hur har t.ex. såväl legal som illegal fildelning förändrats sedan lagen antogs och hur ser detta ut för olika grupper? Vilka lagliga alternativ har tillkommit, hur stor är användningen och vilka grupper är det som använder dem? Hur vanligt är det att kulturskapare valt nya affärsstrategier för marknadsföring och för att få intäkter av sitt skapande?
5.3.4 Tänkbara indikatorer
•
Individers två roller i kulturlivet på Internet dvs. både som konsument och producent är ett område som bör belysas ytterligare. Kulturdepartementet, Näringsdepartementet och SCB kan förslagsvis diskutera vilka vägar som är framkomliga för att bygga kunskap inom detta område.•
En sammanställning av åtminstone de större projekt som pågår om digital projektion av kulturlivet borde vara möjlig att åstadkomma, t.ex. genom nuvarande Kulturrådet.Besök på kulturinstitutionernas hemsidor, användning och grupper vore också intressant att veta mer om.
•
Den nationella strategi för digitalisering, elektronisk tillgång och digitalt bevarande som regeringen aviserat bör samlat ta upp de frågor som rör ABM-institutionernas användning av ny teknik. Kulturdepartementet, E-delegationen och berörda myndigheter inom kultur- och forskningsområdet bör särskilt diskutera hur användarstatistik kan utformas och vilka format och standarder som används i detta arbete.•
Kulturdepartementet, Näringsdepartementet och berörda myndigheter kan med tillgänglig statistik som underlag föra en diskussion kring utvecklingen av webbaserade medietjänster.•
Möjligheten att följa upp hur den generella Internetanvändningen bland olika grupper förändrats bör undersökas. Likaså är det intressant att veta vilka nya lagliga tjänster för tillgång till kreativt innehåll som har tillkommit och hur dessa används.5.4 IT i skolan