IT för ett konkurrenskraftigt näringsliv och ekonomisk tillväxt

5.5.1 Bakgrund

Frågor om tillväxt och IT i näringslivet är av stor vikt för IT-politiken och har en central ställning i de övergripande målen. Det andra delmålet lyder som bekant: IT ska användas för att främja hållbar tillväxt. I IT-propositionerna finns det många skrivningar insprängda under andra kapitelrubriker men näringslivsfrågorna har som regel inte sammanställts i något sammanfattande kapitel under någon huvudrubrik.

Det finns en rad olika områden som tas upp av betydelse för näringslivet i IT-propositionerna och i andra dokument. Kompetensförsörjning är ett sådant. En annan rör infrastrukturen och lokal näringslivsutveckling. I många – kanske rent av de flesta – av de infrastrukturprogram som skrevs av kommunerna för att kunna ta del av det statliga bredbandsstödet 2001-2007 integrerades infrastrukturen med det lokala näringslivets behov. I regeringens strategidokument för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning anges också riktlinjerna för de åtta regionala strukturfondsprogrammen för regional konkurrenskraft och sysselsättning¹²⁷. I Regeringens bredbandsstrategi som presenterades i november 2009 pekar regeringen på betydelsen av att svenska företag och hushåll i alla delar av landet kan dra nytta av de möjligheter som tillgång till kraftfullt bredband ger för att bidra till att traditionella arbetsmetoder kan förändras, nya tjänster och affärsmodeller kan utvecklas och nya beteenden kan växa fram.¹²⁸

I IT-propositionen från 2004/05 framhåller regeringen IT:s möjligheter till effektivare produktionsmetoder och nya, tillväxtfrämjande arbetssätt inom såväl privat som offentlig verksamhet. Små och medelstora företag har varit ett viktigt fokusområde i detta perspektiv och insatser har genomförts för att öka IT- användningen i dessa företag. Några av de större projekten som genomförts har på regeringens uppdrag hanterats av dåvarande Nutek i samarbete med Företagarna (it.sme och it.reg).

Forskning är ytterligare ett område som tas upp. I IT-propositionen från 2004/05 behandlas forskningsfrågorna under rubriken Behovsmotiverad IT-forskning. Vinnova och Vetenskapsrådet tillskrivs viktiga roller som finansiärer av grundläggande forskning av hög kvalitet. I den senaste forskningspolitiska propositionen lyfts e-vetenskaperna fram som ett prioriterat område.¹²⁹ Bland annat lyfts möjligheterna med geografiskt spridning fram. Sveriges satsningar på forskning inom IT-området borde kartläggas bättre. De

127 En nationell strategi för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007–

2013. Bilaga 1 till regeringsbeslut Näringsdepartementet den 6 september nr I 6 N2007/7152/RT.

http://www.regeringen.se/content/1/c6/07/48/35/a1936bfb.pdf

128 Prop. 2004/05:175 sid. 46.

129 Regeringens proposition 2008/09:50: ”Ett lyft för forskning och innovation” sid. 192.

projekt som finansieras av Vetenskapsrådet och Vinnova omfattar allt från hårdvara, mjukvara till olika former av applikationer. Denna gruppering kan sedan brytas ned i olika undergrupper, men även andra grunder för en klassificering kan göras. Den “rena” IT-forskningen kan exemplifieras med området mobil kommunikation, men IT har också starka beröringspunkter med områden som nanoteknologi, transportforskning, produktionsteknik, säkerhet och krisberedskap, vårdforskning och med området forskningsbaserade tjänsteinnovationer.

Slutligen är offentlig upphandling ett område av betydelse för näringslivet. Den offentliga upphandlingen bestäms av EG-direktiven. Under 2004 kom nya direktiv som bl. a tar upp elektronisk upphandling¹³⁰. Detta direktiv banar väg för en snabbare utveckling av olika typer av elektroniskt stöd i upphandlingsarbetet bland medlemsländerna. Direktivet öppnar också för elektroniska auktioner. Kammarkollegiet fick i november 2008 av regeringen i uppdrag att förbereda en verksamhet för att bl.a. ta fram och förvalta en plattform för elektronisk upphandling ¹³¹. I direktivet betonas att upphandlande myndigheter ska väga in bl.a. kvalitet och hållbar utveckling samt underlätta för små och medelstora företag att delta i upphandlingar.

I regeringens handlingsplan för e-förvaltning anges att målet är att göra hela inköpsprocessen elektronisk¹³². Genomförandet kan delas in i tre steg. Första steget var att införa elektroniska fakturor i staten (skedde 2006–2008), i ett andra steg utvecklas gemensamt IT-stöd för beställningar från ramavtal och det tredje steget handlar om att ge IT-stöd i upphandlingsprocessen. Målet är att myndigheterna ska kunna hantera egna utgående beställningar av varor och tjänster elektroniskt vid utgången av 2013.

Ekonomistyrningsverket har på regeringens uppdrag kartlagt och kostnadsberäknat införandet av elektroniska beställningar i statsförvaltningen och har nu i uppdrag att leda och samordna införandet av elektroniska beställningar från ramavtal i statsförvaltningen¹³³. Detta uppdrag ska redovisas senast den 16 januari 2010.

Även enskilda branscher har uppmärksammats ur ett politiskt perspektiv. I IT-propositionen från 2004/05 behandlas, förutom IT-branschen själv, IT-användningen i två branscher, skogs- och jordbruket¹³⁴. Då det gäller skogsbruket betonas att IT-användningen kan ge förbättrad logistik och bidra till hållbar utveckling. Det påpekas också att skogsbaserade företag ofta återfinns i glesbygd och landsbygd och därför i hög grad är beroende av effektiv och säker infrastruktur. Då det gäller jordbruket knyts IT-användningen till de kontrollfunktioner Jordbruksverket har, registerhantering för kontrolländamål, smittspårning, beredskap för bekämpning av smittsamma djursjukdomar, och hantering av djurdatabasen etc.

130 Punkt 13 i direktivet 2004 (18).Directive 2004/18/EC of the European Parliament and of the Council of the 31 of March 2004.

http://europa.eu.int/smartapi/cgi/sga_doc?smartapi!celexapi!prod!CELEXnumdoc&lg=en&numdo c=32004L0018&model=guichett.

131 Dnr Fi2008/6941.

132 Dnr Fi2008/491.

133 Dnr Fi2007/9783.

134 Proposition 2004/05:175.

5.5.2 Inventering

Den viktigaste källan till information om IT i näringslivet är de rapporter SCB årligen ger ut om IT i företag. Den senaste rapporten är från 2008 och har titeln ”Företagens användning av IT 2008”¹³⁵. Dessa rapporter ger en samlad bild av IT-användningen i näringslivet. Statistik finns för såväl stora som små- och medelstora företag, företagens IT-kostnader redovisas, användningen av elektroniska affärsprocesser och elektronisk handel redovisas liksom förekomst av hemsidor, andel företag som har operativsystem som bygger på öppen källkod eller mobil anslutning till Internet.

Som vi nämnt ovan är dessa undersökningar EU-harmoniserade och ett stort arbete har lagts ned på att få jämförbara data. Dessa data redovisas av statistikorganet Eurostat¹³⁶. I årets undersökning (2009) har SCB ställt frågor om IT:s användning för att reducera resor, kontrollera energiförbrukning och andra miljörelaterade aspekter.

På SCB:s hemsida finns också en länksamling som uppdateras årligen och som utgör en sammanställning av IT-relaterad statistik med inriktning på företag som andra statistikproducenter tar fram.¹³⁷ Många av dessa länkar har koppling till IT i näringsliv eller forskning men statistiken är ofta av mer allmän karaktär, som statistik om sysselsättning, löner, FoU och näringsverksamhet, IT-konsultindex, export och import inom olika branscher etc.

Den intressantaste indikatorn på hur IT påverkar näringslivet är effekterna av IT-investeringarna på arbetsproduktivitet och totalfaktorproduktivitet (TFP). De studier av detta samband som publicerats rörande den svenska utvecklingen stöder hypotesen om ett positiv samband av hur IT har påverkat TFP inom de IT-användande sektorerna i svensk tillverkningsindustri under 1990-talet.¹³⁸ En SCB-studie från 2005 kom till resultatet att den andel av personalen som använder IT i arbetet signifikativt påverkar totalfaktorproduktiviteten, liksom bredbandstillgång.¹³⁹

Statistik om ”IT-utbildningar” finns tillgänglig på Högskoleverkets hemsida. På denna hemsida är det möjligt att finna examinationsstudier inom olika utbildningar men också etableringsstudier som visar vilken typ av verksamhet de examinerade finns inom.

När det gäller IT-branschen, har ITPS årligen publicerat en statistikrapport om elektronikindustri och IT-relaterade tjänsteföretag där branschen beskrivs utifrån statistik om produktion, utrikeshandel, löne- och utbildningsnivå.

Sammanfattningsvis kan sägas att området näringsliv är välförsett med indikatorer idag via SCB:s statistik beträffande:

•

Företagens IT-användning och tillgång till infrastruktur. Här kan dock kopplingen till direkta kostnadsbesparingar till följd av ökad användning av IT göras, dessutom kopplingen till energibesparingar och miljövänlig användning, t.ex. reducerat resande.

135 http://www.scb.se/statistik/_publikationer/IT0101_2008A01_BR_IT02BR0801.pdf.

136 www.europa.eu.int/comm/eurostat.

137 http://www.scb.se/Pages/List____282973.aspx

138 Mellander, Erik m.fl. (2004). Effekter av IT i svensk industri. IFAU. 2004:11.

139 Hagén, Hans-Olof, Jennie Glantz and Malin Nilsson, (2008. ICT use, broadband and productivity.

•

Små- och medelstora företag, företagens IT-kostnader redovisas, användningen av elektroniska affärsprocesser och elektronisk handel redovisas liksom förekomst av hemsidor, andel företag som har operativsystem som bygger på öppen källkod eller mobil anslutning till Internet.

•

Offentlig sektors IT-användning, handlar bl.a. om användande av e-tjänster och blanketthantering.

•

IT-branschen belyses i en årlig statistikrapport.

5.5.3 Diskussion

”IT i näringsliv” är inget eget område i IT-propositionerna. En orsak är att politikerna inte vill gå in på områden som de och näringslivet anser tillhöra ”marknadens” domäner utan man har sett som sin uppgift att ge strukturella förutsättningar (fysiska, juridiska och kunskapsmässiga) för en framgångsrik användning av IT i näringslivet. Mycket av IT-politiken som berör företagen är som regel ”bokförda” inom andra politikområden.

Utifrån de mål som formulerats av regering och riksdag i IT-propositioner och budgetpropositioner finns fem kategorier av indikatorer för IT i näringslivet som känns angelägna:

•

Kompetensförsörjning

•

E-handel och förenklad/förbättrad vardag för företagen

•

Offentlig upphandling

•

Regional utveckling, tillgänglighet och kapacitet

•

IT och ökad produktivitet

På kompetensförsörjningsområdet ger Högskoleverkets examinations- och etableringsstudier ganska detaljerad information då det gäller högkvalificerad IT-kompetens. Ett problem med denna statistik är dock att indelningen i utbildningsområden inte har förändrats under överskådlig tid och att det kan diskuteras hur relevant den är i dag. Frågor som bör diskuteras är hur ”nya” yrken som IT-, verksamhets- eller affärsarkitekter ska kunna identifieras eller var det är möjligt att finna utbildningar inom komplexa IT-system. Vidare finns det i dag funktioner i företagen där såväl IT som verksamhetskompetens efterfrågas och det är svårt i den nuvarande statistiken att urskilja utbildningar som har kopplingar mellan flera ämnen, t.ex. teknik och ekonomi eller teknik och organisation.

E-handel och förenklad/förbättrad vardag för företagen är ett annat viktigt område att belysa. Statistik om e-handeln finns redovisad i SCB:s rapporter om IT i företagen. SCB redovisar också elektroniska affärsprocesser (informationsdelning med kunder och underleverantörer, affärssystem etc.). Information om effekterna av IT för effektivare produktionsmetoder och nya, tillväxtfrämjande arbetssätt saknas.

Då det gäller elektronisk upphandling är det viktigt att denna följs upp och att dessa uppföljningar också inkluderar kommuner och landsting. En viktig aspekt på elektronisk upphandling är i vilken utsträckning små och medelstora företag kan göra sig gällande.

Enligt vissa uppfattningar torde den ökade transparensen i upphandlingsprocesserna underlätta för de mindre företagen att vinna anbuden men å andra sidan kan kompetensen att hantera e-handelsfrågor vara mer utvecklad i de större.

Regional utveckling, tillgänglighet och kapacitet är ett betydelsefullt område.

Bredbandspolitiken har oftast inriktats på områden som har ”vita fläckar” i täckningen.

Utanför de mer tätbefolkade områdena finns det också företag som har ”täckning” men som inte har tillgång till sådan kapacitet att de kan bevara och utveckla sin konkurrenskraft. Kapacitetskraven höjs ständigt och företagen kommunicerar med ägare, kunder, samarbetspartners som befinner sig i storstäderna eller utomlands medan näten byggdes vid en tidpunkt då kraven på näten var betydligt lägre. Hur många företag detta kan gälla och var de i så fall finns skulle vara värdefullt att veta.

En viktig aspekt inom detta område är hur bredbandsnäten sedan länkar in i företagens och kanske också i förvaltningens olika verksamheter så att investeringarna resulterar i tillväxt och ökad konkurrenskraft för regionens näringsliv. Dessa mekanismer ser ut på många olika sätt. De infrastrukturprogram kommunerna gjorde i samband med det tidigare bredbandsstödet och de skrivningar som gjorts av många regioner i samband med att de sökt stöd av strukturfonderna för att länka tillgänglighetsfrågorna med regional tillväxt kan här ge många uppslag. Det är uppenbart att dessa mekanismer ser mycket olika ut. Ibland vill en kommun eller region satsa på att stärka konkurrenskraften i redan befintliga företag och ibland vill man med en bredbandssatsning dra till sig nya verksamheter, ibland vill man satsa på turism eller förlängt fritidsboende etc. Det är i detta sammanhang viktigt att de bredbandskartläggningar som görs kan kopplas till de regionala och kommunala utvecklingsprogram som skrivs av regioner och kommuner. En intressant ansats i detta sammanhang är det projekt som bedrivs av PTS tillsammans med länsstyrelserna i Uppsala och Örebro och som behandlas i avsnittet om infrastruktur.

Slutligen är arbete för att ytterligare belysa IT:s inverkan på arbets- och totalfaktorproduktivitet och IT:s andel i kapitaltjänster angeläget. SCB:s arbete har visat på att IT påtagligt har bidragit till de produktivitetshöjningar som ägt rum i svenskt näringsliv de senaste åren. Resultaten visar att IT ”levererar” då det gäller ekonomisk tillväxt men det går inte att utifrån dessa beräkningar säga vilka inslag i IT-politiken det är som varit avgörande. Är det infrastrukturpolitiken, regelsystemet, den allmänna näringspolitiken, kompetensförsörjningen eller ledning som är mest betydelsefull?¹⁴⁰ Genomförda vetenskapliga studier tyder på att tillgången till kvalificerad arbetskraft är ett viktigt komplement men även olika typer av organisatoriska förmågor och skickligheten i att utveckla en kreativ dialog mellan IT- och verksamhetsspecialister tycks vara viktiga faktorer i detta avseende.

Sverige har unika möjligheter att kombinera olika data om investeringar, utbildning mm.

som skulle kunna föra denna diskussion vidare.¹⁴¹

5.5.4 Tänkbara indikatorer

•

Frågan om statistik och indikatorer kring den kompetensförsörjning som i dagens läge är relevant bör diskuteras, t.ex. hur ser en modern indelning av IT-utbildningar ut?

Berörda är bland andra Högskoleverket, Näringsdepartementet, företrädare för näringslivet och branschen samt andra organisationer involverade i IT-utbildningen som t.ex. dataföreningen. Även regeringens teknikdelegation är en tänkbar part.

•

Näringsdepartementet kan initiera en diskussion med t.ex. Högskoleverket och SCB om hur frågor om IT-kunskap bland verksamhetsansvariga kan utformas.

140 Se Lundgren, Kurt (2007) Draken i Tiden, SNS Förlag, för en diskussion kring dessa frågor.

141 I detta sammanhang bör Meadowprojektet och SCB:s deltagande i detta uppmärksammas.

•

Ett system för uppföljning av hur elektroniska offentliga upphandlingar utvecklas är av intresse. Detta bör även omfatta kommuner och landsting och särskilt beakta hur de små och medelstora företagen påverkas av utvecklingen. Berörda är bland andra Kammarkollegiet och Ekonomistyrningsverket.

•

Indikatorer på olika former av tillgång och tillgänglighet bland annat ur ett regionalt perspektiv är angeläget. Ett sätt är att koppla utvecklingen av indikatorer till relevanta strukturfondsprogram och de projekt som där finns med lokalt och regionalt deltagande.

•

Indikatorer baserade på företagsdata om hur IT påverkar olika former av produktivitet bör säkerställas och få verksamhetsanknytning.

•

Eventuella skillnader i IT-användning mellan små och medelstora företag respektive större företag vore intressant att få belysta.

•

Även frågan om indikatorer kring flickors och kvinnors IT-utbildning behöver diskuteras. En sammanställning av statistik som speglar flickornas kunskaper och intresse på grundskolan, gymnasiet, val av studieväg, eventuella avhopp under studietiden, yrkesval och utveckling efter examination.

5.6 IT i offentlig sektor

In document Underlag för IT-politiska insatser (Page 84-89)