De delar av den initiala designen som inte bedömdes vara i behov av utveckling fungerade väl även vid en andra demonstration, varför de inte kommer att redogöras för i detalj i denna del. Exempel på dessa delar är genomläsning av texten i helklass samt karaktärsskapande. De utvecklade delarna kommer att redogöras för mer ingående.
Den utvärderade designen demonstrerades under liknande premisser som tidigare, men med en skiljande faktor; antalet deltagare var ungefär tre gånger så stort som vid det första tillfället. Detta ledde till att det var fler grupper som spelade än tidigare och två av dessa placerades i närliggande grupprum för att minska den omkringliggande ljudnivån för samtliga grupper. Detta ledde till en mer optimerad miljö för eleverna, men till priset av att alla
grupper inte kunde observeras samtidigt. Som vid den tidigare demonstrationen togs ljudupptagningar av samtliga grupper.
Det första moment som utvecklats var skuggningen av intrigen. Efter genomläsningen av novellen fick eleverna ut varsitt arbetsblad med ett antal frågor som berörde novellens kronologiska händelseförlopp. Eleverna arbetade i mindre grupper med att svara på frågorna. När alla bedömdes vara färdiga fortgick arbetet med en samlad diskussion om vad
karaktärsbeskrivningarna resulterat i. Istället för att som vid den tidigare demonstrationen gå igenom en karaktär åt gången beslöt vi att låta grupperna besvara samma fråga om de olika karaktärerna för att hålla igång aktiviteten bland samtliga deltagare. Till skillnad från den föregående demonstrationen var det nu fler personer som visade sig villiga att försöka besvara frågorna. Antalet var inte heller denna gång stort, men där fanns en marginell skillnad mot föregående demonstration.
Som en ny del av instruktionen inför rollspelet gicks regeln för turordning igenom. Denna gjordes tydlig genom att observatörerna spelade upp en exempelscen. Här poängterades också den dramatiska gestaltningen av karaktärerna. När spelandet sedan startade blev det tydligt att regeln fått fäste hos eleverna, dock med ett blandat resultat. För de flesta elever visade det sig
33 vara positivt då turordningen gav spelet en struktur för eleverna att förhålla sig till. För några elever blev dock regeln ett hinder, då att de lade mer tid på att poängtera när regeln inte följdes än på själva rollspelandet. Som i allt spelbaserat lärande ska spelelementen gynna undervisningen och inte hämma den. Detsamma gäller regler i bordsrollspel. I det svenska bordsrollspelet Saga (Arfert & Danforth 2006:2 f.) beskrivs regler som riktlinjer som ska hjälpa spelandet, men om de kommer i vägen kan de lämnas därhän. Detta ansvar läggs på spelledaren som i det här fallet blir läraren i klassrummet. Denne måste därmed förmedla att regler som turordning ska ses som ett hjälpmedel, men inte behöver följas blint om det leder till konflikt mellan eleverna. Turordningen upplevdes emellertid främst som positiv, då de gav rollspelande av scenerna en tydligare struktur. Flera grupper hade svårt att komma igång, men en grupp lyckades använda sina egna känslor och tankar och knyta dem till hur karaktärerna kände och tänkte. Till sin hjälp använde de även turordningen och scenens färdiga frågor. Positivt var att de elever vars tur det inte var hjälpte de första eleverna med sitt drag genom att ställa stödjande frågor. Gruppens rollspel av första scenen inleddes på så sätt:
[Scen 1 läses upp högt] Elev 1: Oj, eh oj …
Elev 2: Jag vet inte hur han skulle reagera om Ellen svarade. Elev 3: Men Ellen börjar väl? Det är hon som kommer in. Elev 2: Ellen skulle ju berätta.
Elev 4: Det är ni som spelat som vet. Skulle Ellen berätta? Elev 1: Ellen skulle …
Elev 2: Jag får beslutsångest!
Elev 4: Det känns som att vi har pratat om Ellen ganska mycket.
Elev 3: Men tror ni inte Ellen skulle få beslutsångest om hon skulle berätta eller inte? Elev 2: Men skulle hon säga?
Elev 1: Mm ja, jag måste läsa.
Elev 4: Och John skulle ju konfrontera henne för han känner ju någonting. Elev 3: Ja exakt han känner någonting är fel.
Gruppen i citatet ovan kom igång bra, men det blev främst en metadiskussion om scenerna och karaktärerna än rollspelande. Diskussionen var ändå nyttig och eleverna diskuterade texten utifrån sina karaktärers perspektiv, men de tyckte att det var svårt att rollspela
karaktärerna. En annan grupp som använde sig mer konsekvent av turordningen lyckades en bit in i sitt spel uppnå ett rollspelande som det avsetts:
Elev 1: Okej. Han är rätt straight forward han skulle nog fråga “Har det hänt något mellan dig och Gustav?”
34
Elev 2: Vi skulle tveka. Hon stannar upp. Elev 3: “Eh kanske”.
Elev 4: Jag tänker mig att hon har något i handen och tappar det. Elev 2: En kniv!
Elev 4: Exakt!
Elev 1: Men kolla de hade druckit whisky så ho går hon in där när hon ser att Gustav går och så tar hon whiskyflaskan och så frågar John om något hänt mellan dom två och då tappar hon whiskyflaskan.
Den sista punkt som utvecklats, scenbeskrivningarnas problematiska uppbyggnad, upplevdes vid observationen som lyckad; eleverna arbetade med en fråga ur punktlistan åt gången istället för att läsa om den löpande text som tidigare innehöll frågorna.