Efter den första demonstrationen utvärderades den initiala designen mot idealmodellens mål på lärare och elever. Målet att designen skulle leda till lärande uppfylldes, men bara till viss del. Eleverna visade på en ökad förståelse för texten vilket är kopplat till att de skapade föreställningsvärldar och fyllde tomrum. Dock gjordes detta inte alltid med hjälp av krokar och eleverna skapade flera gånger helt fritt utan koppling till texten. Idealmodellens andra mål, att designen skulle vara pedagogisk, uppfylldes däremot inte helt, vilket visar på brister i designen. Eleverna tyckte upplägget var svårt att förstå och instruktionerna lyckades inte hjälpa dem till den grad som de var ämnade för. Elevaktiviteten var också ojämn och de elever som visade störst engagemang hade svårt att samarbeta, då de tog talutrymme och vid tillfällen inte lyssnade på varandra. Däremot var designen upplevelsebaserad och eleverna kunde interagera med texten vilket är positivt.
Gällande kraven på lärare, vilket i det här fallet var på oss själva, var vi väl inlästa på texten och hade stor vana av bordsrollspel. Dock lyckades vi inte formulera ett syfte som var relevant för eleverna och trots vår egen entusiasm kunde vi inte förmedla den fullt ut till eleverna. Kravet på elevernas mottaglighet måste mötas av lärare på ett transparent sätt så att inte syftet går över deras huvuden och berövar dem på motivation och ny kunskap. Detta förbättrades när eleverna väl kom igång med uppgifterna och bättre förstod vad de skulle göra, vilket visar på vikten av att eleverna får vara aktiva.
Kraven på eleverna uppfylldes inte heller helt. Klassuppsättningen var ny och graden av elevernas litteraturkunskaper var svår att avgöra. Dock hade eleverna en inblick, om än begränsad, i bordsrollspel, då deras lärare prövat att använda det vid ett par tidigare tillfällen. Att koppla det till litteraturundervisning och rollspela scener var dock helt nytt och därmed svårt. Dock menade läraren att lektionerna hade varit mycket inspirerande och intressanta för hur hen kunde fortsätta arbeta med bordsrollspel i undervisningen. Designen kan därmed anses fungera, men bara bristfälligt och med flera förbättringsmöjligheter som kommer att presenteras i kommande stycken. Dessa förändringar utgår från idealmodellens kriterier.
Vid observationen av den initiala designen blev det tydligt att en av de stora bristerna som behövde korrigeras var att eleverna främst i de inledande uppgifterna var fast i en passiv position som inte bjöd in till aktivt deltagande. Detta ledde bland annat till att elever som
31 tidigare velat delta i undersökning bad att få lämna under undersökningens första del. För att tidigt göra syftet tydligare för eleverna uppdaterades därför designen med ytterligare en punkt under rubriken genomförande (se bilaga 2). Det nya momentet sker mellan punkt 2 och 3 i den initiala designen. Denna punkt är en förlängning av efterdiskussionen och arbetet med att skugga intrigen. Istället för att eleverna går från att vara lyssnare till talare får de däremellan tid till att bearbeta det lästa. Momentet görs i mindre grupper och går ut på att eleverna skuggar intrigen tillsammans. Till sin hjälp har de ett papper med frågor gällande novellens kronologiska utformning.
Ett annat krav i idealmodellen är att läraren ska kunna förmedla bordsrollspelet som metod till elever, vilket den första demonstrationen visade behövde göras bättre. Ytterligare en
utveckling av designen är därför att rollspelsmomentet ges en tydligare struktur. Dels för att ge eleverna en bättre inblick i rollspelets utformning om detta är obekant för dem, dels för att förenkla det faktiska arbetet i klassrummet. Den nya strukturen följer ett klassiskt upplägg från rollspel som oftast används för att bestämma turordning i konflikter som spelas ut. Varje karaktär har ett begränsat antal handlingar att utföra varje runda, två-tre handlingar är
vanligast. Samma upplägg implementerades i designen. Under spelets gång har varje karaktär två handlingar att utföra under sin tur: en beskrivning (vad gör karaktären?) och en replik (vad säger karaktären?). När detta är gjort går turen över till nästa karaktär. Detta bör leda till ett högre tempo under spelandet och ett mer jämnt deltagande där alla elever är lika aktiva. Då det under demonstrationen av den initiala designen märktes att de aktiva eleverna i grupperna inte bjöd in de mindre aktiva till samtalet bör regeln om turordning även bidra till ett mer dialogartat samtal.
De scener som eleverna fick i uppgift att rollspela upplevdes även de som problematiska i sin uppbyggnad; varje scen beskrev en situation, vilka karaktärer som närvarar, när scenen utspelar sig i relation till novellen samt ett antal frågor som bör besvaras genom rollspelande. Detta beskrevs i ett stycke löpande text, vilket gjorde att eleverna läste om hela stycket flertalet gånger för att hitta den särskilda information som söktes. För att undvika detta struktureras scenbeskrivningarna om och frågorna skrivs istället ut i punktform för att skilja dem från resten av texten.
Idealmodellen ställer inga krav på skolorganisationen och demonstrationen var inte ämnad att undersöka detta. Dock kan det sägas att vi mötes av positivt intresse från både skolledning
32 och lärare på den första skolan och att en lärare som prövar bordsrollspel som metod gynnas av uppbackning säger sig självt. Bortsett från de tillägg som presenterat förändras inte designen nämnvärt inför nästa demonstration då vi väljer att fokusera på de punkter av utvärderingen som var mest framträdande.