Planering
1. Bestämma syfte - Varför ska bordsrollspelet användas? Är det ett sätt att få en djupare förståelse för en viss text? Ska en särskild genre utforskas? Är det en introduktion till ett ämnesöverskridande arbetsområde?
2. Välj text - För att en text ska vara en lämplig grund för bordsrollspel krävs det att det någon eller flera av dessa aspekter ger spelutrymme; generellt ju fler desto bättre.
o Tomrum - Luckor i texten som går att fylla med rollspel.
o Krokar - Viktiga grundpelare eller vägval i handlingen som rollspelet kan utgå från, eller som elever genom sin medverkan får inflytande över.
o Karaktärer - Befintliga karaktärer som lämpar sig för analys och spel alternativt bjuder in till att elever skapar egna karaktärer.
o Narrativ - Ett händelseförlopp som fångar läsarna och bjuder in till medskapande. Exempelvis genom ett öppet slut.
o Tema och motiv - Texten bär på idéer som är relevanta för elevernas lärande. o Berättarperspektiv - Elever får genom rollspelet utforska texter från nya
vinklar.
3. Skapa övningar - För att bordsrollspelande ska bli lyckat behöver övningar förberedas. Dessa behöver vara tydliga och fyller olika funktioner. Bland funktionerna finns bland annat sätt att närma sig texten, diskussionsunderlag och stöd för rollspelandet. Förslag på dessa återfinns i genomförandet.
Skapa efterkommande uppgift - Om bordsrollspelet ska leda vidare till någon annan uppgift, exempelvis en bokanalys eller boksamtal, behöver uppgiften förberedas i förväg.
4. Motivera klassen - Låt eleverna tidigt få veta att ni kommer arbeta med rollspel. Om det blir en överraskning är risken att deltagandet blir lågt. Det ger även läraren mer tid att motivera eleverna.
Genomförande
1. Introduktion - Göra eleverna bekanta med:
o Bordsrollspel - I det här skedet behöver läraren inte förklara mycket mer än att bordsrollspel är ett verktyg för samberättande där elever tar sig an specifika roller i koppling till en text.
44 o Den valda texten - Vilka förkunskaper om texten krävs för att eleverna ska
kunna läsa och förstå den? Förslagsvis presenteras storyline-punkternas tid, plats och karaktärer på ett övergripande plan. Här kan även relevanta litteraturbegrepp vävas in.
2. Läsa texten - Elever läser texten. Om det är en kortare text är det bra om läraren eller elever själva läser texten högt. På så sätt väcks berättelsen till liv och läraren kan försäkra sig om att alla elever blivit bekanta med texten till någon grad. Det är även lämpligt att eleverna följer med i texten själva.
3. Efterdiskussion - Direkt efter läsningen behöver texten diskuteras för att elevernas förståelse av den ska befästas. Ett bra sätt att göra det på är att skugga intrigen. Då gås handlingen igenom i helklass och viktiga krokar skrivs upp på tavlan.
4. Karaktärsbeskrivning - Eleverna förbereder de roller de kommer att spela under bordsrollspelets gång. Detta görs antingen i grupp eller individuellt. Eleverna kan antingen anpassa befintliga karaktärer i texten eller skapa egna karaktärer som skrivs in i textvärlden. Oavsett om befintliga eller nyskapade karaktärer används följs en lista för att få en bättre överblick av karaktären. Listan är dynamisk och punkter kan läggas till, tas bort eller utökas:
o Beskriv karaktären med tre ord eller kortare fraser. o Hitta på ett citat som passar till karaktären.
o Vad har karaktären för relation till centrala gestalter i berättelsen? o Lista några av karaktärens goda egenskaper.
o Lista några av karaktärens dåliga egenskaper. o Har karaktären några hemligheter?
o Vad tycker karaktären är viktigt i livet?
5. Bordsrollspel - När texten är läst och karaktärerna skapade återgår fokuset till själva rollspelet. Spelandet genomförs med hjälp av följande punkter:
o Eleverna delas in i mindre rollspelsgrupper och läraren förklarar uppgiften samt ger instruktioner för hur momentet ska genomföras. Läraren ger eventuellt exempel på hur en scen i ett rollspel går till.
o Scenarion kopplade texten presenteras där eleverna i rollen av den karaktär de skapat ska rollspela vad som händer.
6. Fortsättning eller avslut - Om rollspelet ska följas upp av någon annan uppgift så kan den presenteras. Alternativt, om rollspelet var slutet på momentet behöver texten diskuteras igen så att elevernas tankar och lärdomar befästs.
45 Efterarbete
1. Formativ bedömning - Denna punkt ser olika ut beroende på vilket syfte och vilka mål läraren tänkt sig med uppgiften, vilket läraren behöver ha fastslagit redan vid
planeringen. Bordsrollspel är dock alltid en chans för elever att få förståelse och visa förståelse på; något som läraren gör väl i att uppmärksamma.
2. Utvärdering - Läraren utvärderas händelseförloppet och reflekterar över vad som kan förbättras. I detta steg kan även eleverna inkluderas.
46
Bilaga 2: Utvärderad design
Planering
1. Bestämma syfte - Varför ska bordsrollspelet användas? Är det ett sätt att få en djupare förståelse för en viss text? Ska en särskild genre utforskas? Är det en introduktion till ett ämnesöverskridande arbetsområde?
Välj text - För att en text ska vara en lämplig grund för bordsrollspel krävs det att det någon eller flera av dessa aspekter ger spelutrymme; generellt ju fler desto bättre.
o Tomrum - Luckor i texten som går att fylla med rollspel.
o Krokar - Viktiga grundpelare eller vägval i handlingen som rollspelet kan utgå från, eller som elever genom sin medverkan får inflytande över.
o Karaktärer - Befintliga karaktärer som lämpar sig för analys och spel alternativt bjuder in till att elever skapar egna karaktärer.
o Narrativ - Ett händelseförlopp som fångar läsarna och bjuder in till medskapande. Exempelvis genom ett öppet slut.
o Tema och motiv - Texten bär på idéer som är relevanta för elevernas lärande. o Berättarperspektiv - Elever får genom rollspelet utforska texter från nya
vinklar.
2. Skapa övningar - För att bordsrollspelande ska bli lyckat behöver övningar förberedas. Dessa behöver vara tydliga och fyller olika funktioner. Bland funktionerna finns bland annat sätt att närma sig texten, diskussionsunderlag och stöd för rollspelandet. Förslag på dessa återfinns i genomförandet.
3. Skapa efterkommande uppgift - Om bordsrollspelet ska leda vidare till någon annan uppgift, exempelvis en bokanalys eller boksamtal, behöver uppgiften förberedas i förväg.
4. Motivera klassen - Låt eleverna tidigt få veta att ni kommer arbeta med rollspel. Om det blir en överraskning är risken att deltagandet blir lågt. Det ger även läraren mer tid att motivera eleverna.
Genomförande
1. Introduktion - Göra eleverna bekanta med:
o Bordsrollspel - I det här skedet behöver läraren inte förklara mycket mer än att bordsrollspel är ett verktyg för samberättande där elever tar sig an specifika roller i koppling till en text.
47 o Den valda texten - Vilka förkunskaper om texten krävs för att eleverna ska
kunna läsa och förstå den? Förslagsvis presenteras storyline-punkternas tid, plats och karaktärer på ett övergripande plan. Här kan även relevanta litteraturbegrepp vävas in.
2. Läsa texten - Elever läser texten. Om det är en kortare text är det bra om läraren eller elever själva läser texten högt. På så sätt väcks berättelsen till liv och läraren kan försäkra sig om att alla elever blivit bekanta med texten till någon grad. Det är även lämpligt att eleverna följer med i texten själva.
3. Efterdiskussion - Direkt efter läsningen behöver texten diskuteras för att elevernas förståelse av den ska befästas. Ett bra sätt att göra det på är att skugga intrigen.
Eleverna arbetar i mindre grupper med ett dokument som innehåller frågor om verkets kronologiska händelseförlopp.
4. Karaktärsbeskrivning - Eleverna förbereder de roller de kommer att spela under bordsrollspelets gång. Detta görs antingen i grupp eller individuellt. Eleverna kan antingen anpassa befintliga karaktärer i texten eller skapa egna karaktärer som skrivs in i textvärlden. Oavsett om befintliga eller nyskapade karaktärer används följs en lista för att få en bättre överblick av karaktären. Listan är dynamisk och punkter kan läggas till, tas bort eller utökas:
o Beskriv karaktären med tre ord eller kortare fraser. o Hitta på ett citat som passar till karaktären.
o Vad har karaktären för relation till centrala gestalter i berättelsen? o Lista några av karaktärens goda egenskaper.
o Lista några av karaktärens dåliga egenskaper. o Har karaktären några hemligheter?
o Vad tycker karaktären är viktigt i livet?
5. Bordsrollspel - När texten är läst och karaktärerna skapade återgår fokuset till själva rollspelet. Spelandet genomförs med hjälp av följande punkter:
o Eleverna delas in i mindre rollspelsgrupper och läraren förklarar uppgiften samt ger instruktioner för hur momentet ska genomföras. Läraren ger eventuellt exempel på hur en scen i ett rollspel går till.
o Scenarion kopplade texten presenteras där eleverna i rollen av den karaktär de skapat ska rollspela vad som händer.
48 6. Fortsättning eller avslut - Om rollspelet ska följas upp av någon annan uppgift så kan
den presenteras. Alternativt, om rollspelet var slutet på momentet behöver texten diskuteras igen så att elevernas tankar och lärdomar befästs.
Efterarbete
1. Formativ bedömning - Denna punkt ser olika ut beroende på vilket syfte och vilka mål läraren tänkt sig med uppgiften, vilket läraren behöver ha fastslagit redan vid
planeringen. Bordsrollspel är dock alltid en chans för elever att få förståelse och visa förståelse på; något som läraren gör väl i att uppmärksamma.
2. Utvärdering - Läraren utvärderas händelseförloppet och reflekterar över vad som kan förbättras. I detta steg kan även eleverna inkluderas.
49
Bilaga 3: Autentiska lektionsplaneringar