4.1 Övergripande om metodval
Studien har utformats enligt induktiv vetenskapsmetod. Vetenskapsmetoden syftar till att dra slutsatser som baseras på erfarenheter och empiriinsamling från verkligheten (Patel &
Davidsson 2003, s. 23-25). För att effektivt undersöka miljöeffekter av etableringarna i Landskrona baseras studien på kombinationen av kvalitativ och kvantitativ vetenskapsmetod. Syftet med kombinationen är att jämföra verksamhetsutövarnas uppfattningar om miljöeffekter i relation till etableringarnas dokumenterade miljöpåverkan, för att slutligen möjliggöra värdering i relation till studiens referensramar.
För att undersöka verksamhetsutövarnas uppfattningar om miljöpåverkan har samtalsintervjuer genomförts samtidigt som företagspresentationer och hållbarhetsredovisningar har undersökts. Etableringarnas dokumenterade miljöpåverkan undersöktes med hjälp av miljökonsekvensbeskrivningar då inga aktuella mätningar har lokaliserats, eftersom verksamheterna nyligen etablerades. Kombinationen har bidragit till att verksamheterna studerats ingående och bidragit till en bred uppfattning om etableringarnas miljöeffekter utifrån ett kommunalt, såväl som företagsperspektiv.
4.2 Urval
Verksamheterna valdes ut då båda är miljöstörande strukturer som togs i drift år 2012 i Landskrona. Verksamheterna ingår i ett samspel då DSV Road, med dess omfattande terminalyta är Energiknutens största fjärrvärmekund (Hagsund 2013, personlig kommunikation; Karpicka 2013, personlig kommunikation). Vidare grundar sig urvalet i att verksamheterna är transportintensiva och driften förutsätter dagliga lastbilstransporter.
Urvalet av intervjupersoner grundas på ett strategiskt urval som syftar till att uppnå maximal datainsamling där individerna representerar en så bred och djup kunskapaomfattning som möjligt (Esaiasson et al. 2012, s. 190). Antalet intervjupersoner har medvetet begränsats då fokus koncentrerats till att lokalisera verksamheternas
nyckelpersoner som anses vara insatta i verksamheternas drift, krav på vägtransporter och miljöpåverkan. Eftersom kvalitativa undersökningar är djupgående (Hartman 2004, s.
284), ansågs det inte relevant med fler än tre intervjupersoner i studien då samtliga arbetar med, och intresserar sig för miljöfrågor inom verksamheterna. För DSV Road intervjuades ekonomi- och administrationschef Christer Hagsund samt kvalitets- och miljöansvarig Christel Johansson. Landskrona Energi och kraftvärmeverket Energiknuten representerades genom intervju med miljöingenjör Gunilla Svensson.
Bakgrundskunskapen om intervjupersonerna inskaffades med hjälp av miljöförvaltningen i Landskrona. Intervjupersonerna kontaktades därefter via telefon.
4.3 Genomförande
4.3.1 Materialinsamling genom dokumentstudier
Dokumentstudierna bygger på insamling av data från miljökvalitetsbeskrivningar, hållbarhetsredovisning och företagspresentationer. Dokumenten samlades in under studiebesök på verksamheterna alternativt genom miljöförvaltningens databas. Analys av miljökonsekvensbeskrivningarna fokuserade på att lokalisera siffror på etableringarnas miljöbesparingar alternativt konsekvenser för att få en bild av miljöpåverkans omfattning.
DSV hållbarhetsredovisning och Energiknutens företagspresentation undersöktes som komplement till samtalsintervjuerna då dokumenten är framställda av verksamhetsutövarna själva. Vidare har underlagsmaterial insamlats via Internet.
4.3.2 Materialinsamling genom studiebesök
Med syfte att skapa bakgrundsförståelse för verksamheternas drift (Fangen 2011, s. 37), och krav på transporter har studiebesök genomförts. Studiebesöken har utformats som deltagande observationer med guidad rundvisning på verksamheternas faciliteter. På DSV Road gavs en individuell rundvandring den 19 mars medan besöket på Energiknuten den 22 mars genomfördes i grupp tillsammans med fastighetskontoret i Landskrona.
Observationerna ägde rum under två timmar en vanlig arbetsdag då verksamheten var i full drift. Under observationerna iakttogs faciliteter och specifika aktiviteter som kännetecknade verksamheten som transportsystem och bränslelagringsfaciliteter. Under
rundvandringen ställdes informella frågor samtidigt som fältanteckningar fördes för att dokumentera nyckelobservationer och intryck. Under båda studiebesöken togs fotografier för dokumentation av nyckelobservationer.
4.3.3 Materialinsamling genom samtalsintervjuer
Eftersom det var intressant för studien att skapa diskussion kring verksamhetsutövarnas personliga uppfattningar har samtalsintervjuer med representanter från verksamheterna genomförts. Efter att studiens syfte och omfattning fastställdes, utvecklades individuella intervjuguider, direkt riktade till DSV och Energiknuten (se bilaga B). Guiderna fungerade som stöd för att effektivisera mötena (Hartman 2004, s. 281; Esaiasson et al.
2012, s. 264-267). Intervjuguiderna delades in i teman med strategisk följd för att skapa logik och bekvämlighet i frågorna. Guiderna presenterade frågor som var direkt essentiella för studiens syfte kombinerat med kompletterande och utmanande frågor för att effektivt tackla studiens frågeställningar.
Intervju med personal från DSV Road genomfördes på huvudkontoret i Landskrona den 19 mars 2013. I Energiknutens fall var det inte möjligt att genomföra intervjun vid ett personligt möte. Intervjun skedde då via telefon den 5 april.
Samtliga intervjuer varade 70-90 minuter och dokumenterades med hjälp av en diktafon.
Anteckningar fördes sparsamt under intervjuerna då fokus lades på att tolka attityder, intryck och mimik. I fallet med telefonintervjun kopplades telefonen till en högtalarfunktion och intervjun dokumenterades med en diktafon.
4.4 Analysbeskrivning & bearbetning av material
Intervjuerna transkriberades i sin helhet och därefter eliminerades talspråk och omedvetna upprepningar för att skapa ett sammanhängande analysmaterial. Genom transkriberingsarbetet skapades ett manus som möjliggjorde enkel citatsortering och underlättade kategoriseringsarbetet (Hartman 2004, s. 287).
Undersökningsmetoden utformades genom analytisk induktion då material som var direkt
275-287). Materialet analyserades därefter genom en kombinerad kategorisering- och koncentreringsmetod som syftade till att minska mängden material och eliminera allt som ansågs vara oväsentligt för studiens omfattning (Hartman 2004, s. 287; (Kvale 1997, s.
174-176; Esaiasson et al. 2012, s. 271). Efter att materialet hade reducerats genomfördes en kategorisering av lokala fördelar (+) och nackdelar (-) med etableringarna ur miljösynpunkt.
Under bearbetning av transkriberingarna undersöktes intervjupersonernas åsikter och dess val av begrepp och uttryck. Avslutningsvis jämfördes verksamhetsutövarnas uppfattningar för att se om det fanns några mönster alternativt anomalier. Slutligen sattes dokumentstudiernas empiri i relation till verksamhetsutövarnas intervjusvar i syfte att undersöka samstämmigheten.
4.5 Forskningsetiska övervägande
Studiens syfte presenterades i introduktionsmejl till samtliga intervjupersoner där personerna ingick i ett informerat samtycke om att delta i undersökningen. Ingen anonymitet förekom i studien eftersom att intervjupersonerna inte efterfrågade det.
Avsaknaden av krav på anonymitet kan tyda på att studiens omfattning inte uppfattades som känslig (Esaiasson et al. 2012, s. 257-258).
Studiens validitet och reliabilitet har stärkts genom tydliga mätinstrument, vilket motsvaras av strukturerade intervjufrågor (Stjärnhagen et al. 2010, s. 104).
Intervjustudiers tveksamma replikerbarhet blev inget problem i studien då intervjuerna syftade till att belysa verksamhetsutövarnas åsikter och inte en enhetlig sanning. Validitet och reliabilitetsproblem har undvikits genom att utveckla omfattande intervjuguider som tillät uppföljningsfrågor och förtydligande kring oklarheter. Vidare har intervjuarens roll under samtalen varit oberoende vilket skapade neutralitet under intervjuerna (Kvale 1997, s. 88, 111-112). Viktigt under intervjuerna var att låta frågorna dö ut helt innan eventuella följdfrågor ställdes. På så sätt fick intervjupersonerna själva uppfatta och tolka frågorna samt tala till punkt utan påverkan från intervjuaren.
4.6 Kritisk reflektion
Att arbeta utifrån induktivt perspektiv kan vara problematiskt då erfarenheter inte alltid motsvarar sanning utan påvisar samband mellan ett antal insamlad data och en sannolik slutsats (Nationalencyklopedin 2013). Analytisk induktion kan vara en problematisk undersökningsmetod då risken att anomalier som inte relaterar till forskningsfrågorna försvinner när materialet analyseras. Som resultat bildas ett cirkelresonemang där frågeställningarna inte utmanas. I studien har detta undvikts genom att bibehålla ett neutralt synsätt på studien. Detta möjliggjordes genom att redovisa både positiva och negativa effekter av etableringarna för att slutligen genomföra en sammanfattande bedömning.
Eftersom intervjuerna inte grundas på slumpmässigt urval är inte resultaten generaliserbara då intervjupersonen enbart talar för sig själv. För studien innebär detta dock inga problem då syftet inte är att undersöka en population utan nyckelpersoner med ingående och omfattande kunskap om verksamheten.
I studien förekommer en telefonintervju. Intervjuer som inte sker genom personligt möte kräver noggranna förberedelser eftersom att möjlighet att uppfatta personliga intryck begränsas (Esaiasson et al. 2012, s. 265). Detta uppfattades dock som fördelaktigt ur forskningssynpunkt eftersom att samtalet blev mer opersonligt och sakligt.
Vidare har problem med miljökonsekvensbeskrivningar påträffats. Det är osäkert att göra bedömningar om framtiden då total förutsägelse är omöjligt. Kvaliteten kan också variera kraftigt då kunskapsbrist alternativt subjektivitet kan råda bland verksamhetsutövarna och komplicerar en objektiv bild av planförslaget. Vidare är det svårt att jämföra olika ekologiska konsekvenser på olika platser med olika förutsättningar (Hedlund &
Kjellander 2007, s. 85.-87,125-131; Hedlund & Johansson 2008, s. 14,43,66,73-75).