3.1 Riskbegreppet
Transportsektorn innebär omfattande konsekvenser för miljötillstånd och mänsklig hälsa (Wright & Boorse 2010, s. 422-425,439-441; Miller & Spoolman 2011, s. 583-584).
Samtliga effekter bidrar till långsiktiga risker för individer, samhällen och ekosystem.
Risk är ett mått på skadliga konsekvenser av en händelse eller fenomen, i studiens fall transportintensiv verksamhetsetablering. Risken kan hanteras på olika nivåer i samhällsstrukturen som exempelvis individnivå, företagsnivå alternativt myndighets-, nations- eller global nivå, beroende på riskens omfattning (Ammenberg, 2004, s. 293-294, 298). Riskrelaterad forskning bedrivs inom samhällsvetenskapen med syfte att bland annat upplysa om risker och potentiella faror i samhället (Lidskog et al. 1997 s. 84-85).
Ulrich Becks teori om risksamhället är relevant att diskutera i samband med urban expansion då Beck menar att modernitet bidrar till risker och osäkerheter i samhällen, vilket aktivt måste hanteras. Risksamhället beskrivs som ett resultat av ett industrisamhälle där moderniteten och komplexiteten slår tillbaka mot sig själv med risker som politik, vetenskap och ekonomi inte kan hantera (Hannigan 2006, s. 23-33,112). Enligt Beck kan det ibland vara komplicerat att urskilja konkreta orsaksband mellan källan till riskens och den faktiska skadan, då komplicerade orsakssamband ofta spelar in (Hannigan 2006, s. 112). Vidare menar Beck att det existerar olika uppfattningar kring begreppet risk och att det finns tydliga skillnader i tidsliga aspekter om hur begreppet tolkas (Hannigan 2006, s. 23-33).
En riskaspekt rörande transportverksamhet kopplas samman med Hornborgs resonemang om miljöbelastningsförskjutning i syfte att beskriva hur länder och samhällen avlastar sina egna ekosystem genom att förskjuta den ekologiska belastningen till andra delar av systemet (Hornborg 2010, s. 137-147). Ökad transportverksamhet innebär inte enbart
lokala problem utan således även regionala och globala då föroreningar sprids via luft, mark och vatten. Den globala påverkan kan betraktas som ett nollsummespel då ingen direkt vinst är gjord i det globala perspektivet, då kapital och spelrum endast har omfördelats mellan territorium (Hornborg 2010, s. 113-114).
3.1.1 Lokal resiliens och indikatorer
Ekologisk resiliens innebär ett ekosystems långsiktiga förmåga att hantera förändringar och dess förmåga att under förändring och kritiska läge möjliggöra anpassning och förnyelse (Stockholm Resilience Center 2008). Ekologisk resiliens beskriver ekosystems kapacitet att klara störningar som exempelvis föroreningar utan att övergå till ett annat tillstånd (Wright & Boorse 2010, s. 120-122; Miller & Spoolman 2011, s. 120). I studien kopplas störningar ihop med ökade lastbilstransporter som eventuellt kan äventyra Landskrona stads lokala resiliens genom tillskott av buller och luftföroreningar.
Omgivningsbuller
Omgivningsbuller är ett utbrett miljö- och folkhälsoproblem i Sverige (Naturvårdsverket 2013a). Buller är oönskat ljud som stör och bidrar till mänsklig psykisk och fysisk ohälsa som hörselproblem, sömnsvårigheter, stress och blodtryckshöjningar (Kim et al. 2012, s.
353-360). Buller som alstras från hårt belastade vägnät är den miljöstörning som människor drabbas hårdast av dagligen (Naturvårdsverket 2013a). Bullernivåer från vägtrafik bör inte överskrida 55 dBA ekvivalent nivå vid närliggande bostadsområde.
Luftkvalitet
Luftburna föroreningar är gaser och partiklar i luften som kan leda till hälsoproblem samt globala miljö- och klimatproblem (Wright & Boorse 2010, s. 482-517; Miller &
Spoolman 2011, s. 458-474). Stor del av luftföroreningar uppkommer från vägtrafik, industri och uppvärmningsfaciliteter (Landkrona stad 2013c). Luften i tätbebyggda områden är särskilt viktig eftersom många människor påverkas. Oftast är det i städer som luftkvaliteten är sämst då många människor och verksamheter enas på begränsade ytor.
3.2 Verktyg för värdering av miljöeffekter
För att minimera risker för den lokala miljön i samband med verksamhetsetablering bör rimligtvis Landkrona stad och verksamheterna kartlägga driftens miljöeffekter samt sträva efter uppfyllelse av rådande miljökrav. Genom kartläggning och uppföljning kan framtida risker som resultat av etableringen reduceras och kontrolleras.
3.2.1 Miljökonsekvensbeskrivning
Enligt kap 6 i miljöbalken och EG-direktivet 85/337 om miljökonsekvensbeskrivning (MKB) ska verksamheter och åtgärder som anses medföra betydande miljöpåverkan utveckla en MKB som utformas i samband med tillståndsprövningen (Miljöbalken;
Hedlund & Kjellander 2007, s. 9-19). MKB syftar till att belysa och identifiera direkta eller indirekta miljö- och hälsokonsekvenser och risker som kan tänkas uppstå vid genomförande av ett planalternativ, samt beskriva eventuella minimeringsåtgärder (Hedlund & Kjellander 2007, s. 9-14; Michanek & Zetterberg 2008, s. 188-196). MKB syftar till att bistå med en samlad bedömning av ett projekt och tillgodose information till berörda parter som myndigheter, allmänheten och enskilda individer (Johansson 2001, s.
188). MKB omfattning grundar sig på typen av verksamhet, omgivningens förutsättningar alternativt känslighet och kommunens inställning till planförslaget (Hedlund & Kjellander 2007, s. 29). Den svenska miljölagstiftningen påvisar att verksamhetsutövaren har huvudansvaret för utredning i samband med tillståndsprövning, vilket inkluderar utformning av MKB (Hedlund & Kjellander 2007, s. 34) Enligt 6 kap.
1§ miljöbalken SFS 1998:808 ska miljökonsekvensbeskrivningar upprättas i samband med tillståndsprövning och enligt 9 kap. i miljöbalken av industrier och annan miljöfarlig verksamhet som avfalls- och energianläggningar samt väg och järnvägsbygge (Miljöbalken; Michanek & Zetterberg 2008, s. 192; Hedlund & Kjellander 2007, s. 26).
3.2.2 Miljökvalitetsnormer
Miljökvalitetsnormer är ett juridiskt bindande styrmedel som behandlas i miljöbalkens femte kapitel (Miljöbalken). I vissa fall kan miljökvalitetsnormer även fungera som riktlinjer, vilket innebär skyldigheter att sträva efter gränsuppfyllelse (Michanek &
Zetterberg 2008, s. 56). Miljökvalitetsnormerna syftar till att kartlägga och bearbeta miljöpåverkan från diffusa utsläppskällor som exempelvis trafik och transportsektorn (Naturvårdsverket 2013b). Normerna anger ett gränsvärde, vilket fastställer den högsta eller lägsta tillåtna nivå av utsatthet från exempelvis luftföroreningar och omgivningsbuller. Riktvärdena utgår ofta ifrån målformuleringar som fastställts i nationella miljökvalitetsmål som syftar till att beskriva önskvärda miljötillstånd. Vidare syftar kvalitetsnormerna till uppehållande av mänsklig hälsa (Prop. 1997/98:45;
Michanek & Zetterberg 2008, s. 55, 56, 170-187).
De miljökvalitetsnormer som studien undersöker i relation till verksamhetsetablering är omgivningsbuller samt utomhusluftkvalitet som behandlas i miljöbalken kap 5 i förordning 2010:477 och 2004:675 (SFS 2010:477; SFS 2004:675). Vägledning kring miljökvalitetsnormer rörande bullernivåer och luftkvalitet ligger hos Naturvårdsverket och berör hela landets utomhusmiljöer (Naturvårdsverket 2013b). För Energiknutens del behandlas miljökvalitetsnormer från Naturvårdsverket enligt föreskrift NFS 2002:28 om avfalls- och samförbränning (Svensson 2013, personlig kommunikation). Kommuner i landet är självständigt ansvariga för kontroll av luftkvalitet och ska dokumentera samt tillhandahålla information om föroreningsnivåer i området (Naturvårdsverket 2013b).
Luftkvalitetsövervakning i Landskrona stad
Miljöförvaltning i Landskrona bedriver luftkvalitetsövervakning med hjälp av tre mätsträckor motsvarande 150-620 meter i centrala Landskrona (Miljöförvaltningen Landskrona 2011, s. 1-3). Övervakningen sker med DOAS-teknik, Differentiell Optisk Absorptions-spektroskop som syftar till att identifiera och mäta aktuella halter av gaser i luften (OPSIS 2013). Tekniken grundar sig på att luftföroreningars molekyler absorberar ljus av olika våglängder och då varje molekyl och gas innehar unika egenskaper i absorptionsspektrumet är det möjligt att identifiera och bestämma koncentrationen av flera olika gaser i en mätsträcka samtidigt (Halmstad kommun 2013). DOAS utrustningen är placerad på tak och övervakar svaveldioxid, kvävemonoxid, kvävedioxid, ozon, bensen, toluen, p-xylen, formaldehyd och ammoniakhalter. Förutom DOAS mätningar utförs partikelmätningar på två platser i centrala Landskrona (Miljöförvaltningen
3.3 Nyetablering vs. effektivisering
DSV Road och Energiknuten är nyetablerade verksamheter i Landskrona stad men inte helt nya strukturer. Energiknuten byggdes som utökning av kapaciteten och komplement till det närliggande värmeverket medan DSV Road bygget är en sammanslagning av tidigare verksamheter i Malmö och Helsingborg. Landskronaetableringarna förutsågs enligt verksamhetsutövarna medföra en del miljöbesparingar och långsikt bidra till regionala miljövinster.
Hornborg (2010) diskuterar miljövinster i Myten om maskinen då han beskriver att besparingar och vinst av tid och rum i en del av systemet inte är en direkt vinst, då den förutsätter förlust av tid och rum i andra delar av systemet (Hornborg 2010, s. 147).
Enligt Hornborg bygger maskinteknikens grundläggande logik på att lokalt spara och frigöra tid och rum på bekostnaden av tid och rumsförbrukning i andra delar av systemet.
Teorin syftar till att förklara ett nollsummespel där ingen direkt vinst i systemet som helhet är gjord, då vinster i tid och rum endast har omfördelats.
Industrialiseringen under 1700-1800 tal bidrog till teknikutveckling och möjliggjorde effektiv bemästring och erövring av naturen. Trots att utveckling ofta innebär framsteg och effektivisering måste hänsyn tas till det faktum att maskiner kräver enorma mängder inputs för att drivas (Hornborg 2010, s. 108-113,117). Ulrich Beck resonerade kring teknisk optimering och dess oförmåga att lösa miljöproblem (Huxham & Sumner 2000, s.
78; Hannigan 2006, s. 23-25). Beck resonerade kring ett risksamhälle där osäkerheter i samhället är ett resultat av en utopisk tro på att teknologi och modernitet kan skydda oss från miljöproblemen. Hornborg (2010) utvecklar resonemanget ytterligare då han speglar en sorts maskinfetischism där människor tillskriver maskiner och teknologi värde och förskönade egenskaper. Hornborg menar att samhällen ständigt förlitar sig på tekniska lösningar för att hantera problem som människan själv har konstruerat (Hornborg 2010, s.
23-24, 30; Hornborg 2009, s. 237,239-245). Hornborg (2010) diskuterar komplexiteten kring teknisk utveckling då vidare utveckling anses vara en direkt lösning på teknikens tidigare miljökonsekvenser (Hornborg 2010, s. 20-24). Som resultat av teorierna bildas en ond och svårpåverkad cirkel.