Det frivilliga arbetet och den frivilliga oavlönade tiden är således av stor betydelse i Annebäckskolans projekt. Arbetet utförs till stor del av personer som vanligtvis inte arbetar i grundskolan. Bland dessa förekommer två personer som lägger ned ett stort mått av oavlönat arbete. Det är fritidsledaren Adam och den pensionerade förskolläraren Arvid. Adam skriver år efter år ett skolmusikallibretto före terminsstart.
Det är ett sommarjobb som han inte arvoderas för och en frivillig insats han genomfört varje år sedan 1985.
Eldsjälar
Adam kallas genom sina insatser för en ”eldsjäl”, det vill säga en person som lägger ned oavlönad tid, och som har en förmåga att skapa energi omkring sig och förmåga att engagera andra människor (Philips, 1988).
En annan person som kallas för eldsjäl är den pensionerade förskolläraren Arvid, som ekonomiskt ersätts enbart för de kostnader han har.
En bidragande orsak till Arvids ideella engagemang tycks vara att kunna stödja en form av undervisning han sympatiserar med, eftersom Arvid är kritisk till alltför mycket katederundervisning och betyg (Intervju, Arvid, 2011-02-04). Arvids strategi är att inkludera en grupp elever som har en låg närvaro i grundskolan, som frekvent besöker fritidsgården och tycker om att arbeta praktiskt. Arvids engagemang ger då möjlighet för en grupp elever i årskurs nio som nog kan beskrivas som ”skoltrötta” att få plats i Annebäckskolans musikalprojekt.
Förutom frånvaron av betyg och katederundervisning nämner Arvid lusten och den sociala träningen som något betydelsefullt i ett skolmusikalprojekt. Det är en träning som enligt honom innefattar att lära sig ta ansvar tillsammans med andra. Arvid säger också att när man tar till vara på elevens intresse ökar möjligheterna till att eleven ska vilja lära sig något (Intervju, 2011-02-04).
Att Adam och Arvid, som ofta kallas eldsjälar, lägger ned mycket tid i skolmusikalprojekten är allmänt känt, inte bara på skolan och bland elevernas vårdnadshavare utan också i lokalsamhället. De har båda bidragit till att under åren bygga upp verksamheten. Adam är dessutom
känd som musikalernas skapare och Arvid anses av föräldrar som oumbärlig för projektet. De identifieras med rollerna och genom dem har de kunnat bygga upp ett socialt och kulturellt kapital knutet till deras roller i skolmusikalprojektet i Annebäck.
Många av eleverna passar genom sitt engagemang in på definitionen av en eldsjäl. Jag hör dock inte epitetet används i samband med elevernas arbetsinsatser. Eleverna ”visar framfötterna”, är ”engagerade”, ”duktiga”
eller ”ambitiösa”. Kanske beror det på att ordet eldsjäl tillhör ett ”vuxet”
språkbruk, eller att omgivningen inte fullt ut noterar omfattningen av elevernas arbete.
Eldsjälar i negativ dager
Ordet eldsjäl ger ofta positiva associationer, men de personer som av kollegor kallas eldsjälar framstår inte alltid i positiv dager hos alla.
Uggelberg (2004) menar till exempel att en eldsjäl, som ofta förknippas med entusiasm och ideellt arbete, också kan upplevas som besvärlig av sin omgivning i sin strävan efter utrymme för sin prioriterade aktivitet.
Jag ska översätta ett sådant resonemang på verksamheten i Annebäckskolans projekt.
När Adam och Arvid försvarar ett större utrymme i skolkontexten för musikalpraktiken, främst i projektens slutskede, föder det irritation bland icke medverkande lärare. Matematikläraren Axel menar tillexempel att skolmusikalprojektet kan vara en bra idé för eleverna, men tycker också att projektledarna bör respektera den övriga skolundervisningen och andra lärares verksamhet (Samtal, Axel, 2012-03-19). Anledningen till Axels och andra lärares irritation tycks vara att aktiviteten går ut över deras verksamhet då de till exempel behöver flytta
prov som krockar med, eller ligger för nära sent inplanerade musikalföreställningar. Irritationen tycks då även bero på att elever är frånvarande, eller har svårt att följa med på lektioner på grund av för stor samlad arbetsbörda. En förklaring till lärarnas irritation över projektverksamheten kan vara att de fått begränsad information om projektets verkliga omfattning, medvetet eller omedvetet från projektledarna.
I Bäråskolans musikalprojekt är inte det frivilliga arbetet av lika stor betydelse eftersom den största delen av verksamheten bedrivs på schemalagd skoltid. Projektet är en del av undervisningen i musikklass, eller av tillvalet i teater och dans. Det finns därmed tillräckligt med schemalagd skoltid avsatt, ändå benämns också projektledare här som eldsjälar. Mot bakgrund av detta tycks det krävas någonting mer än att lägga ner ett oavlönat arbete för att kallas eldsjäl, kanske ett starkt engagemang i en icke kommersiell verksamhet i betraktares ögon.
Sammanfattningsvis ska jag nu jämföra och analysera genomförande-fasen i de två projekten med utgångspunkt från Bernsteins begrepp klassifikation och inramning, grad av frivilligt oavlönat arbete och projektens karaktär.
Tabell 10: Klassifikation, inramning, graden av oavlönat arbete och karaktär i genomförandefasen
Annebäckskolan Bäråskolan
Klassifikation Svag Stark
Inramning Svag Stark
Oavlönat arbete Arbete på fritiden
Stor utsträckning Liten utsträckning Projektkaraktär Ämnesövergripande Ämnesinriktad
Annebäckskolans socialt inriktade projekt
I Annebäckskolans skolmusikalprojekt råder en svag klassifikation mellan de olika ämnena. I den svagt inramade pedagogiska musikdiskursen reproduceras inlärningsmetoder från fritidsgårdens och grundskolans pop- och rockmusikaliska ensemblespel. De musikinstrument som används förekommer också i musikalprojektet.
I en jämförelse med den inledande fasen försvagas inramningen i genomförandefasen. Det kan ske därför att lärare anger ramar för verksamheten i inledningsfasen som möjliggör ett stort elevinflytande bland annat i form av att undervisa i genomförandefasen.
Genomförandefasen bygger på att det libretto som skrivs innan projektet startar överensstämmer med elevernas upplevda kunskapsnivåer, mer än på de kunskapsnivåer de kan tänkas utveckla i projektet. Det finns ett större fokus på sociala grupprocesser i Annebäckskolans projekt än på elevernas enskilda kunskapsutveckling i ett ämne.
På detta sätt framträder ett socialt inriktat skolmusikalprojekt i vilken en svag inramning av undervisningsprocesser överväger. I projektet är det frivilliga arbetet betydelsefullt för projektets genomförande därför att endast en del av lärarnas arbete arvoderas, och projektet förväntas utföras av eleverna även vid sidan av schemalagd skoltid.
Bäråskolans ämnesinriktade skolmusikalprojekt
I Bäråskolans skolmusikalprojekt finns en stark isolering mellan de olika ämnena i genomförandefasen. I den starkt inramade pedagogiska musikdiskursen utmanas traditionella inlärningsmetoder för pop- och rockmusik. Traditionella uppfattningar om vilka musikinstrument som ska användas utmanas. I en jämförelse med den inledande fasen
förstärks inramningen i genomförandefasen, vilket ger lärare makt att påverka att den ämneskunskap eleverna har innan projektstart kan utvecklas.
På så sätt produceras ett ämnesinriktat skolmusikalprojekt på Bäråskolan med kunskapsfokus och en stark inramning av undervisningsprocesserna. I projektet är det frivilliga arbetet mindre betydelsefullt därför att majoriteten av lärarnas arbete arvoderas och likt elevernas arbete förväntas utföras på schemalagd skoltid.