De valda låtarna fördelas till musikklasselever, både i årskurs åtta och nio. Vissa låtar kommer att framföras i en musikensemble där både elever i årskurs åtta och nio ingår. Musikläraren Barbro berättar.
Det är tre kategorier. Några låtar har åttorna, musikklassåttorna. Några låtar har niorna ansvar för och våra ensemblegrupper som vi håller på med hela terminen, som är åttor och nior som spelar tillsammans, som är liksom klassöverskridande. (Intervju, Barbro, 2012-05-23)
Även om skolmusikalarbetet är koncentrerat till årskurs nio ges alltså musikklasseleverna i klass åtta möjligheter att delta. De socialiseras in i projektet ett år före de själva får ett huvudansvar för musiken.
Musikklasselevernas arbetsuppgifter i skolmusikalprojektet utgår först och främst ifrån vilka musikinstrument de behärskar, eller om de är mer inriktade mot att sjunga.
Librettoproduktion som undervisningsmoment
När skolmusikalprojektet på Bäråskolan inleds föreligger inte något skolmusikallibretto som i Annebäckskolans musikaldiskurs. Skapandet av ett skolmusikallibretto utgör ett undervisningsmoment. De valda låtarna och det valda temat distribueras till teaterklassen och dansklassen. Teaterläraren Bea får som uppgift att i sin teaterundervisning utveckla handlingen utifrån de valda låtarna och temat.
Forskning visar att om man väljer en traditionell musikal till skolans musikalprojekt kan det innebära att handlingen upplevs som främmande av eleverna. Det sker därför att den utspelas för långt från deras vardag och därför riskerar att uppfattas som irrelevant (Cousins, 2000; Cleaver
& Riddle, 2011). Genom att teaterläraren Bea ger eleverna möjlighet att själva utveckla handlingen ger hon eleverna möjlighet att skapa en skolmusikal de kan känna igen sig själva i.
Hur framträder då förutsättningarna för dansundervisningen?
Dansläraren Bianca får av musiklärarna som uppgift att utveckla koreografier i sin dansundervisning med utgångspunkt från de låtar som musiklärarna och musikklasseleverna valt. I uppgiften ingår också att välja hur många av låtarna som ska koreograferas och ingå. Eleverna som valt dans har alla erfarenhet av att dansa på scen, och är aktiva i urvalsprocessen av vilka låtar och hur många av dem som ska koreograferas. Det är möjligt att hävda att deras tidigare erfarenhet av dans underlättar för dem att ta en aktiv roll i denna urvalsprocess då bedömningen kan vila på dessa erfarenheter.
Gustafsson (2000) framhåller att det sätt på vilket urval sker av elever till musikklassen gör att hela skolan kan präglas av en känsla av utvaldhet. Det är något som i så fall stärker alla elever i skolan. Ett skolmusikalprojekt i sig kan också stärka samhörigheten hos alla som är verksamma i skolan (Bobetsky, 2009). Musikläraren Barbro på Bäråskolan menar också att ”Musikklassen och skolmusikalen betyder mycket för hela skolan”, och musikläraren Anna på Annebäckskolan att
”Musikalen är viktig för människors bild av skolan” (Samtal, Barbro, 2012-05-22, Anna, 2012-03-19).
Med utgångspunkt från vad de två musiklärarna hävdar kan såväl ett skolmusikalprojekt som utgår från ett mer elitistiskt tänkande (Bäråskolans), som ett skolmusikalprojekt vilket vill välkomna alla (Annebäcksskolans), få betydelse för hela skolan.
Vem äger projektet?
Vem äger då inledningsfasen av Bäråskolans projekt, lärare eller elever?
Nilsson (2011) uppmärksammar, som tidigare redovisats, att musiklärare kan äga ett skolmusikalprojekt där befintliga pop-och rocklåtar låtar ingår, och där man inte skriver ny musik. Det sker genom att läraren formulerar ramarna för vilken typ av låtar som ska ingå, och använder sin makt som lärare för att påverka låtvalet.
På Bäråskolan väljer eleverna temat som ligger till grund för musiken, och elever och lärare tillsammans vilka låtar, som med utgångspunkt från det elevvalda temat, ska ingå. På Bäråskolan sker förhandlingar mellan lärare och elever och utfallet av förhandlingarna tillkommer i en process med elevinflytande. Inledningsfasen i Bäråskolans projekt präglas således av en svagare inramning än Annebäckskolans projekt, eftersom eleverna har ett större övergripande inflytande.
Sammanfattningsvis ska jag nu jämföra och analysera den inledande fasen i de två projekten. Vad skolmusikalen ska handla om och vilka låtar som ska ingå, och att helst alla elever i årskurs nio ska delta är alltså klart redan innan skolmusikalprojektet startar i Annebäckskolans projekt. Elevernas roller och arbetsuppgifter bestäms med utgångspunkt från detta, och från en förförståelse hos lärarna om elevernas kunskaper.
Isoleringen mellan ämnena är svag och elever förväntas både spela teater, dansa och sjunga. Inramningen av inledningsfasen är stark och makten över undervisningen i inledningsfasen finns i stor utsträckning hos en lärare, skaparen av librettot, fritidsledaren Adam.
Vad skolmusikalen ska handla om och vilka låtar som ska ingå är inte klart innan skolmusikalprojektet startar på Bäråskolan. Vad som är klart är att projektundervisningen utgår från musikklassen, och att tillvalsundervisning i teater och dans ska ingå. Elevernas roller och arbetsuppgifter i projektet bestäms inte av lärare i den inledande fasen, däremot bestämmer eleverna ett tema för musikalen, medan låtarna utses i samråd mellan elever och musiklärare. Klassifikationen mellan ämnena är stark och elever fokuserar på ett av de tre ämnena musik, teater eller dans. Inramningen av undervisningen är svag och makten över innehållet i inledningsfasen finns i stor utsträckning hos elever. Den inledande fasen i skolmusikalprojekten kan skildras så här i tabellform.
Tabell 3: Den inledande fasen i skolmusikalprojekten Annebäckskolan Bäråskolan Vad sker först i
projektet? En fritidsledare
skriver librettot Val av tema och låtar Vem eller vilka utser
musikalens tema och låtar?
En fritidsledare Elever utser tema.
Lärare och elever utser låtar
Vilken omfattning av elevdeltagande planeras det för?
Alla elever i årskurs
nio Musikklassens
elever och de som valt teater och dans som tillval
Stark inramning Stark klassifikation Svag inramning