Den psykosociala verksamheten

Huvudansvaret för det psykosociala arbetet svarar kurator och psykolog för, med stöd av psykiatrikonsult, samt läkare som är specialist inom allmänmedicin. Det är viktig att uppmärksamma barnmorskornas och sjuksköterskor viktiga funktion i det psykosociala

arbetet, då det ofta är dessa yrkeskategorier de unga först besöker på UM. På så sätt gör barnmorskor och sjuksköterskor ett viktigt psykosocialt stödarbete.

De flesta ungdomar som önskar ett stöd söker sig till ungdomsmottagningen på egen hand.

I de fall då exempelvis föräldrar, skola, primärvård tar kontakt eller hänvisar ungdomar till mottagningen utförs alltid arbetet på den unges uppdrag.

Ungdomar som önskar samtalskontakt på mottagningen får ett mottagningssamtal för att berätta vad man vill ha hjälp med och för att kunna avgöra vårdnivå. Målet är att detta sker inom 14 dagar.

De yngsta – eller de med viss problematik såsom oplanerade graviditeter, aborter, akuta kriser, sexuella övergrepp, hedersrelaterad problematik och våld prioriteras och erbjuds samtal skyndsamt.

På de olika ungdomsmottagningarna i Göteborg bedrivs olika slags gruppverksamhet så som;

Fit For Life, Mindfulness, Basal kroppskännedom, ACT-grupp (Acceptance and Commitment Therapy).

Den psykosociala verksamheten på Ungdomsmottagningen Väst

Under året har antal besök ökat något sedan 2017. Alla ungdomar som sökt psykosocial hjälp under våren 2018 erbjöds ett första samtal inom två-tre veckor. Under hösten 2018 blev det ett högre tryck vilket gjorde att väntetiden ökade till 4-5 veckor innan ett första samtal kunde erbjudas, samt en längre väntetid innan fortsatt samtalskontakt. Antalet förfrågningar om att gå i samtal på mottagningen ökade med 12 % under 2018.

De ungdomar som fått psykosocialt stöd/behandling under 2018 har i genomsnitt gjort 5,9 besök, vilket är en minskning från 2017 (6.5 besök). Vi ser fortsatt att våra närmaste vårdgrannar har svårt att ta emot de ungdomar som vi remitterar inom rimliga väntetider.

De ungdomar vi remitterar är de ungdomar som har en så omfattande problematik att de inte ryms inom ungdomsmottagningens uppdrag. Följden blir att ungdomarna blir kvar på ungdomsmottagningen en längre tid i väntan på att någon vårdgranne har möjlighet att ta emot dem. Vi ser att vi 2018 fortfarande har ett stort antal remisser till andra vårdgivare.

UMV har en rutin att alla ungdomar under 15 år, som kommer för testning, dagen-efter-piller, graviditet eller preventivmedel hänvisas till kurator för bedömning av den unges sociala situation, vilket för några leder till vidare kontakt med föräldrar och/eller socialtjänst.

Ungdomar som önskar samtala med kurator eller psykolog, söker i de flesta fall själva kontakt men även föräldrar, skolpersonal, socialtjänst, primärvård och specialistpsykiatrin hjälper/hänvisar dem till UMV. Vissa hänvisas internt eller söker själva i direkt anslutning till att de får medicinsk hjälp på mottagningen.

På drop-in varje vecka finns fem tider till kurator/psykolog för att ta emot samtalsanmälan, ge stöd/ rådgivning alternativt lotsa vidare till rätt instans. Dessa tider är mycket välbesökta och uppskattade av ungdomarna.

Ungdomarna söker vanligen hjälp för att reda ut och förstå en svår livssituation. Under 2018 genomfördes 2597 samtal hos den psykosociala personalen. Detta är en liten ökning jämfört med 2017. Andelen ungdomar som söker mottagningen pga. psykisk ohälsa är fortsatt mycket stor.

För cirka hälften av de unga som har gått i samtal är de huvudsakliga orsakerna oro/ångest eller nedstämdhet/depression, vilket är en liten ökning sedan 2017.

Det kan finnas många skäl till oron/ångesten men man upplever, att utifrån de

förutsättningar man har, ofta känner sig otillräcklig. Ungdomarna befinner sig på många arenor där de upplever krav på att de skall prestera och jämför sig med andra. Kraven på prestation känns ofta övermäktiga och leder ofta till oro, ångest men inte heller så sällan till uppgivenhet och hopplöshet.

Av de ungdomar som sökt hjälp till psykosocial personal under 2018 har 15 % uppgett att de varit utsatta för sexuella övergrepp. En av anledningarna till att denna grupp fortsatt är stor tänker vi hör ihop med att vi sedan 2014 bedriver ett projekt kring sexuella övergrepp, där ungdomar får hjälp i grupp samt i individuella samtal. Läs mer under rubriken Sexuella övergrepp.

Många ungdomar som söker en samtalskontakt har varit utsatta för mobbing och kränkningar under sin skoltid. Det är inte så ofta den primära sökorsaken men i deras berättelse framkommer mycket ofta att de har en erfarenhet av att de under hela sin skolgång, eller i perioder, varit utsatta fysiskt och/eller psykiskt.

Vi vet, genom forskning och studier, att i samverkan med jämnåriga kamrater och vänner utvecklas de ungas självbild och självkänsla. Det vi ser hos de unga som varit utsatta är att de ofta upplever ensamhet och är mer ensamma. De löper även en större risk att bli utsatta för kränkningar på de olika sociala medierna. De har en större oförmåga att skapa och fördjupa relationer och upplever ofta en bristande tillit till att någon kan tycka om dem. Vi ser en mera negativ självbild och en svagare självkänsla hos gruppen vilket ofta leder till psykisk ohälsa som riskerar att prägla den unges fortsatta mående in i vuxenlivet.

Under 2018 har antal sökande kring ätstörningsproblematik ökat. En ökad andel har behövts remitteras till AB-kliniken för psykiatrisk vård.

En svårighet som de flesta ungdomar som söker en samtalskontakt upplever och som döljer sig bakom de flesta kontaktorsakerna är stress. Mottagningen har under året erbjudit ungdomar att gå i grupp i Mindfulness. Läs mer under rubriken Mindfulness. 

2.3.2.1 Projekt Sexuella övergrepp

På ungdomsmottagningen Väst bedrivs ett projekt gemensamt över alla Göteborgs stads ungdomsmottagningar sedan hösten 2014 med grupper för unga utsatta för sexuella övergrepp. Alla mottagningar kan hänvisa unga till dessa grupper. Parallellt med

gruppbehandlingen sker individuella samtal hos kurator/psykolog på respektive mottagning eller hos annan vårdgivare. Projektet har erbjudit samtalsgrupper kring sexuella övergrepp, individuella samtal samt diskussion och utbildningsinsatser om sexuella övergrepp till professionella.

Under 2018 har två grupper genomförts, en på våren och en på hösten. Under året har en representant från varje ungdomsmottagning utbildad sina kollegor på respektive mottagning en gång per månad (9 gånger under året) kring sexuella övergrepp. All personal har även fått en föreläsning kring den nya sexualbrottslagen av en jurist och delar av personalen har fått en utbildning kring sexuella övergrepp och behandling utförd av Wonsa.

Ungdomsmottagningens viktiga roll i detta projekt har blivit tydlig under projekttiden; att arbeta uppsökande, identifiera tidigt samt behandla och på så sätt minska framtida eventuellt lidande och omfattande sjukvårdande resurser. Dock innebär utsatthet ofta ett stort lidande och kräver fler resurser än var ungdomsmottagningen i många fall har möjlighet att ge.

Under projekttiden har 9 grupper hållits, en per termin och 62 ungdomar har gått i grupp sedan start. 700 individuella samtal har hållits med ca 100 individer. Medelåldern för unga som deltagit i projektet har varit 20 år och medianålder har varit 22 år. Åldersspridningen på deltagarna har varit unga mellan 15 och 26 år. Under projekttiden har cirka 50 olika

mottagningar och nätverk informerats om verksamheten.

2.3.2.2 Mindfulness

Många av dem vi möter upplever en stress som är svår att påverka eller förhålla sig till.

Det finns en mängd olika saker som stressar. Som tidigare nämnts befinner sig ungdomarna på många ”arenor”. De skall prestera i skolan eller på arbetet. De skall vara en bra partner, ha många vänner. Leva upp till olika ideal vad gäller kropp, träning utseende. De befinner sig ofta på olika sociala medier som kräver, eller som de upplever, kräver ständig närvaro. Tiden för återhämtning blir knapp. Som ett led i samtalskontakten eller som ett avslutande

moment i samtalskontakten har mottagningen under 2018, liksom tidigare år, erbjudit ungdomar att gå i grupp i Mindfulness.

Mindfulness är ett förhållningssätt till livet som gör att vi kan ta vara på ögonblicket och utveckla våra fulla resurser. Med enkla övningar får ungdomen hjälp att klara av pressen i privat- och yrkesliv. Ungdomen blir mer uppmärksam och medveten och lär sig att minska stress och att fokusera på det som är väsentligt. Mindfulness hjälper också den som tränar att sova bättre. Att bättre hantera förändringar är en annan positiv effekt.

Under 2018 gick 25 unga vuxna i mindfulnesskurs, fördelat på två grupper. Uppslutningen var mycket god och där de flesta var med vid varje tillfälle. Utvärderingen som

kursdeltagarna gjorde vid avslutningen var mycket positiv. Planeringen är att mottagningen i mars 2019 erbjuder en ny kurs med 12-15 deltagare.