Årsrapport 2018
Ungdomsmottagningen Väst
Innehåll
1. Medborgarperspektiv ... 3
2. Ungdomsmottagning ... 3
2.1 Uppdrag – mål, riktlinjer och verksamhetsform ... 3
2.2 Förebyggande och utåtriktat arbete ... 5
2.2.1 HälsUM ... 6
2.2.2 Övriga gemensamma utåtriktade aktiviteter ... 6
2.3 Mottagningsverksamheten ... 7
2.3.1 Den medicinska verksamheten ... 8
2.3.2 Den psykosociala verksamheten ... 10
3. Verksamhets- och kvalitetsutveckling ... 14
3.2 Metod- och kunskapsutveckling ... 14
3.3 Resultat av senaste kundenkäten ... 16
3.4 Patientsäkerhet och klagomålshantering ... 16
4. Medarbetarperspektiv ... 17
5. Ekonomiperspektiv ... 19
Bilagor ... 20
Statistik Ungdomsmottagningen Väst 2018 ... 20
Årsrapport HälsUM ... 24
1. Medborgarperspektiv
Ungdomsmottagning Göteborg är en verksamhet för ungdomar i åldern 13 - 24 år. Det finns sex lokala ungdomsmottagningar i Göteborg; Angered, Centrum, Gamlestaden, Hisingen, Olskroken och Väster. Ungdomsmottagningarna möter ungdomar utifrån fysisk, psykisk, social och sexuell hälsa.
Totala antalet unga i målgruppen i Göteborg är ca 80 000 st.
Alla ungdomar är välkomna till ungdomsmottagningarna och ungdomen kan själv välja vilken mottagning hen önskar besöka oavsett hens bostadsadress. Ungdomarna ska uppleva att de bemöts och behandlas på ett likvärdigt sätt och får likvärdig tillgång till mottagningarna oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsförmåga, sexuell läggning och ålder. Det hälsofrämjande arbetet på ungdomsmottagningen syftar till att påverka de faktorer som bidrar till en positiv och jämlik hälsoutveckling. Detta innebär dels att man erbjuder generella insatser till samtliga ungdomar i Göteborg, men också att man anpassar insatserna lokalt, så att de motsvarar olika ungdomars behov och förutsättningar.
Ungdomsmottagningen ska ses som ett komplement till övrig hälso- och sjukvård och till kommunens hälsofrämjande och förebyggande arbete. Ungdomsmottagningen ska därför tillsammans med verksamheter som arbetar med ungdomar stärka samverkan och bidra med sin särskilda kompetens.
Ungdomsmottagningarna i Göteborg samordnar och samarbetar kring tillgänglighet, metodutveckling och patientsäkerhetsarbete.
2. Ungdomsmottagning
2.1 Uppdrag – mål, riktlinjer och verksamhetsform
Ungdomsmottagningarna arbetar enligt avtal mellan Göteborgs stad genom respektive stadsdelsnämnder (SDN) och Västra Götalandsregionen (VGR) genom Göteborgs Hälso- och sjukvårdsnämnd (HSNG). HSNG är huvudfinansiär (85 %) och SDN är delfinansiär (15 %). SDN är på uppdrag av HSNG utförare av verksamhet på ungdomsmottagningen och tillika
vårdgivare. Nuvarande avtal gäller till och med 31 december 2019.
Under avtalsperioden 2016 - 2019 finns följande 3 gemensamma mål/utvecklingsfrågor:
• HälsUM
HälsUM är en del av Ungdomsmottagningarnas gemensamma, förebyggande och
uppsökande arbete med fokus att främja psykisk, fysisk, sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.
Parterna är överens om att under avtalsperioden fortsätta utvecklingen av HälsUM samt att arbeta för en implementering av verksamheten med finansiering i ordinarie budget.
Måluppfyllelse
HälsUM finansierades 2015 och 2016 utav statliga PRIO medel. Göteborgs hälso- och sjukvårdsnämnd har sedan årsskiftet 2017 ett samverkansavtal om HälsUM vid ungdomsmottagningarna i Göteborg. Avtalet tecknas med stadsdelsnämnden Östra Göteborg. I samband med avtalsskrivning för 2020 och framåt kommer en dialog föras om implementering av arbetssätt och finansiering i ungdomsmottagningens ordinarie
verksamhet.
• Utveckling av tillgängligheten
Under avtalsperioden ska parterna se över och komma med förslag på utveckling av tillgängligheten med fokus på öppettider på kvällar och helger. I arbetet ska bemötande av ungdomarna, samverkan mellan ungdomsmottagningarna och det staden gemensamma perspektivet beaktas. Det ska vara välkänt för ungdomarna när ungdomsmottagningen är öppen.
Måluppfyllelse
Under hösten 2017 startade lördagsöppet som en pilot under ett år. Besöksstatistik och synpunkter från medarbetare rörande första halvåret av försöket med lördagsöppet sammanställdes. Tillsammans med resultatet från en enkätundersökning riktad till målgruppen som gjordes i början av 2018 och en enkätundersökning som de fackliga representanterna gjort bland personalen på ungdomsmottagningarna utgjorde denna sammanställning underlag till en skrivelse om lördagsöppet som riktades till
områdescheferna.
I skrivelsen föreslogs att försöket med lördagsöppet ska avslutas och att
ungdomsmottagningarna ska få i uppdrag att fördjupa sig i vilka insatser som har bäst effekt för att öka tillgängligheten. Detta ledde till att områdescheferna tog beslut om att avsluta projektet med lördagsöppet samt att ungdomsmottagningarna fick i uppdrag att göra en tillgänglighetsanalys som ska vara färdig maj/juni 2019.
• Gemensam hemsida
Under avtalsperioden ska parterna också undersöka möjligheten för
ungdomsmottagningarna i Göteborg att skapa en gemensam hemsida i syfte att öka tillgängligheten för ungdomarna.
Måluppfyllelse
Under 2018 fortsatte utvecklingen av den gemensamma hemsidan. Huvudansvar för arbetet med hemsidan har legat på HälsUM. En del av arbetet har bestått i att ta fram en grafisk profil som igenkänningsmarkör för ungdomsmottagningarna i Göteborg.
www.goteborg.se/um. Under året var hemsidan välbesökt med ca 20 000 unika besök per månad, vilket är den tredje mest besökta hemsidan inom Göteborg Stad. En kommunikatör har anställts på deltid i HälsUM för att möjliggöra fortsatt utveckling av kommunikation både externt och internt.
• 1177
Under året har mottagningarna börjat att använda 1177. Hit kan de unga vända sig kring frågeställningar gällande psykisk hälsa, för att förnya läkemedel och förnya
preventivmedelsrecept. Den unge kan också på 1177 via länk till Ungdomsmottagningen Göteborgs hemsida boka tid till barnmorska och sjuksköterska.
2.2 Förebyggande och utåtriktat arbete
Syftet med det utåtriktade arbetet är att ungdomar ska få ökad kunskap om grundläggande hälsofrågor som hör till ungdomstiden, känna till var ungdomsmottagningen finns och ha vetskap om vad de kan få hjälp med på mottagningen. Alla ungdomar ska känna sig välkomna, oavsett vilka frågor eller funderingar de har.
Ungdomsmottagningen ska arbeta utåtriktat med skolorna i respektive upptagningsområde där även särskolorna omfattas. Målsättningen är att alla åttonde- eller niondeklasser i närområdet ska ha besökt ungdomsmottagningen. Även gymnasieskolornas
språkintroduktionsklasser är en prioriterad grupp för klassbesök på ungdomsmottagningen.
Uppsökande verksamhet på andra arenor ingår i det utåtriktade arbetet, såsom skolor, föreningar och fritidsgårdar m.m.
Det utåtriktade och uppsökande arbetet ska utgöra ca 20 % av verksamheten.
Förebyggande och utåtriktat arbete på Ungdomsmottagningen Väst
Ungdomsmottagningen deltog på demokratidagen i Västra Göteborg som är en dag för elever, tjänstemän och beslutsfattare i syfte att främja en bättre stadsdel och skapa möten.
Personal på Frölundaskolan har utbildats i MHFA av medarbetare från mottagningen. MHFA är en första hjälpen till psykisk hälsa. Andra verksamma som möter unga utbildas för att dessa ska kunna se tecken/symtom på psykisk ohälsa och ge information om vilken hjälp som finns att få.
Vi har besökt HVB-hem för att samtala kring psykisk,- sexuell, - och reproduktiv hälsa med unga nyanlända.
Medarbetare har deltagit på Tynneredsdagen för att nå ut med vår verksamhet till unga och vuxna.
Vi har besökt Styrsö fritidsgård för att prata med unga kring frågeställningar som unga kan ha kring sexuell- och reproduktiv hälsa och psykisk hälsa.
Medarbetare från mottagningen har vid fyra tillfällen deltagit vid skolbesök på
gymnasieskolor inom ramen för HälsUMs gymnasiesatsning. Under skolbesöket berörs psykisk hälsa, samtyckte och sexuell och reproduktiv hälsa. Tiden mellan skolbesöken har personalen arbetat förebyggande och uppsökande genom att uppehålla sig i korridorerna med eleverna för att ge möjlighet till enskilda rådgivande möten, frågor samt kortare samtal.
Vi har även deltagit på Euro Pride och gymnasiemässan i syfte att skapa kännedom om vår verksamhet, samt för att främja hälsa och förebygga ohälsa.
2.2.1 HälsUM
De senaste åren har ungdomsmottagningarna upplevt en stor ökning av ungdomar/unga vuxna som söker samtalskontakt p.g.a. psykisk ohälsa. I varierande grad har samtliga UM haft otillfredsställande långa väntetider för att få börja en samtalsbehandling.
HälsUM är Göteborgs Ungdomsmottagningars satsning på förebyggande utåtriktat och uppsökande arbete. HälsUM började som ett projekt med fokus psykisk ohälsa.
Från 2017 utökade HälsUMs fokus till att även gälla sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.
2.2.2 Övriga gemensamma utåtriktade aktiviteter
Precis som under de senaste åren har ungdomsmottagningarna i Göteborg genomfört två större gemensamma aktiviteter. Under sommaren Euro-Pride och under hösten
Gymnasiemässan. Även mottagandet av studiebesök för Språkintroduktionsklasserna är en gemensam angelägenhet för alla mottagningarna.
Euro-Pride organiseras av HälsUM och är under ett antal dagar bemannade av mottagningarnas medarbetare i UM:s eget tält. Syftet var att presentera
ungdomsmottagningarna för unga HBTQ personer och andra intresserade. I tältet kunde besökare få information, göra ”tatueringar” och pins med UM:s grafiska profil.
Gymnasiemässan som organiseras av HälsUM är ett annat viktigt arrangemang för ungdomsmottagningarna att delta i för att presentera verksamheten för en stor mängd ungdomar i målgruppen. UM:s monter var som alltid välbesökt av ungdomarna på Gymnasiemässan.
Språkintroduktionsklasserna. Under senare år har antalet nyanlända ungdomar i Göteborg ökat. Det är viktigt att även dessa får kunskap av ungdomsmottagningarnas verksamhet så att de kan ta del av det stöd som erbjuds. I slutet av våren 2018 gjordes en kartläggning av hur många sprint-klasser ungdomsmottagningarna i Göteborg hade mött under läsåret. Det visade sig att de flesta mottagningar hade haft svårt att få kontakt med skolorna och därför bara träffat en liten del av alla elever.
För att vi ska träffa fler unga i denna prioriterade målgrupp, testar vi under våren 2019 att möta klasserna på deras skola. Intresset har varit stort hos berörda skolor och flera grupper är inbokade. Klassbesöken ska kombineras med ”skolhäng” för att bl. a göra det möjligt för de unga att ställa frågor.
2.3 Mottagningsverksamheten
Ungdomsmottagningarna är en basverksamhet dit ungdomar söker sig på eget initiativ och är ingen remissinstans.
Ungdomsmottagningarna i Göteborg har hög tillgänglighet med öppettider under vardagarna med drop-in tider utspridda under 5 dagar. Både dagtid och sen
eftermiddag/kväll. Ungdomarna har också möjlighet att göra spontanbesök och då får de hjälp så snart som möjligt eller hjälp att boka tid.
Ungdomsmottagningarna i Göteborg samverkar kring öppettiderna vid ledigheter.
För öppettider, drop-in tider, telefontider och väntetider för bokade besök se tabell i statistikbilaga.
Mottagningsverksamhet på Ungdomsmottagningen Väst
Tabell 1: Sammanfattning av UMV:s olika typer av besök under 2018 Sammanfattning i siffror Summa
Individuella bokade besök Drop-in besök
7194 1550
Spontana besök 960
Antal besök gruppverks. 1915
Summa kontakter 11 619
Antalet ungdomar i de två västra stadsdelarna i åldern 13 till 24 uppgår till 15 500 st.
Det totala antalet besök har ökat något sedan 2017. Totalt har 2913 individer genomfört journalförda besök på mottagningen 2018, vilket är samma nivå som året tidigare. Som tidigare år dominerar åldersgrupperna mellan 18 och 24 år.
Betydligt fler skolgrupper i skolår 8/9 har besökt mottagningen under 2018 jmf med 2017.
Under 2017 var 57 skolgrupper på besök. Under 2018 är motsvarande siffra 107, vilket är en ökning med 88 %.
En förklaring till den stora ökningen är att antalet skolgrupper var lägre 2017 än tidigare. Ett aktivt arbete för att skapa förståelse och syfte med skolklassbesöken och främja god
samverkan görs bl. a genom att bjuda in elevhälsan till ungdomsmottagningen på
frukostmöte en gång per termin. Mötena har varit välbesökta, vilket kan vara en orsak till att antalet skolgrupper har ökat. Vi har också under året skickat ut information vid flera tillfällen till skolorna om erbjudandet om att besöka vår verksamhet för eleverna. Bland annat har Drakbergsskolan, Önneredskolan och Styrsöskolan tillkommit som besökare 2018.
Vi har haft färre besök av språkintroduktionsklasser, 3 stycken jämfört med 23 grupper för 2017. För att kunna möta språkintroduktionsklasser görs upplägget om för 2019, där vi kommer åka ut till skolorna, flertalet grupper är redan bokade för 2019.
Unga kvinnor har gjort 85 % av besöken, unga män 14 %. Personer med transidentiteter har besökt mottagningen, de som framkommer i statistiken är 1 %. Det finns ett mörkertal kring transpersoner, då identitetsfrågor inte alltid framkommer när ungdomar söker av en annan orsak, samt att den statistik vi tar ut baseras på det juridiska kön hen tilldelats vid födsel i form av personnummer.
Tillgängligheten till mottagningen är lika stor för både unga kvinnor och unga män, men de unga männen söker i mindre utsträckning, bl. a då det inte är aktuellt för dem med t ex mensrelaterade problem, receptbelagda preventivmedel eller egna graviditeter. Ca 40 % av besöken handlar om unga kvinnors specifika behov, vilket uppenbart påverkar
könsfördelningen på UMV.
Mottagningen har under året börjat att använda Sexit. Sexit är ett frågeformulär som ska vara till hjälp att fånga upp personer som är sexuellt risktagande eller riskutsatta när det kommer till STI, oplanerade graviditeter och sexuellt våld. Metoden har tagits fram av Närhälsan Kunskapscentrum för sexuell hälsa i samarbete med flera ungdomsmottagningar och professionella. Frågeformulären delas ut då det finns utrymme i tid att ta hand om det som framkommer, vilket innebär att det kan vara svårt på drop-in. Statistik över ungdomars svar i frågeformulären kommer att samlas ihop och redovisas under 2019.
I slutet av 2018 beslutade SDN i Västra Göteborg och Askim-Frölunda-Högsbo, samt Göteborgs Hälso-sjukvårdsnämnd att mottagningen under 2019 kan ta över Mini-Marias lokaler som ligger i anslutning med befintlig lokal. Detta kommer leda till positiva effekter för både målgrupp och medarbetare. Det kommer bl a innebära fler gynrum, fler grupprum och fler samtalsrum. Lokalen blir mer tillgänglighetsanpassad och en “hemlig” ingång kommer finnas vid behov. Finansiering och fortsatt nyttjande av lokalen från 2020 kommer att påverkas av hur den ekonomiska fördelningen kommer se ut mellan stadsdelar och VGR i kommande avtalsskrivning.
2.3.1 Den medicinska verksamheten
Ungdomsmottagningen ska tillhandahålla vård i enlighet med hälso- och sjukvårdslagen samt i enlighet med vad som gäller inom specialiteten vad avser bl a kvalitetskrav och medicinsk praxis.
För det medicinska mottagandet svarar personalkategorierna barnmorska, sjuksköterska, undersköterska samt läkare som är specialist inom allmänmedicin. Mottagningarna har också tillgång till gynekolog. En stor del av barnmorskornas arbete består av
preventivmedelsrådgivning och förskrivning. Sjuksköterskans arbetsuppgifter är till stor del att i samband med STI-mottagning att ha preventions- och risksamtal, samt att ta emot unga män med sina frågeställningar i högre utsträckning än barnmorskorna.
Den medicinska verksamheten på Ungdomsmottagningen Väst
4285 journalförda besök genomfördes hos barnmorskorna och sjuksköterska 2018, vilket är i linje jämfört med 2017. 12 % av besöken gjordes av unga män. Av de som besöker drop-in är 22 % unga män.
Drop-in innebär många korta besök (ca 15-20 min/besök) jämfört med de bokande besöken (ca 30-45 min). Det finns med andra ord inget större utrymme för samtal om livsstil och identitet under dessa korta besök. Drop-in-besöken utgör 36 % av besöken hos den medicinska personalen under 2018. Detta betyder att en stor del av den medicinska
verksamheten består av besök av denna korta målinriktade karaktär. Antalet drop-in besök är liknande som 2017.
Av de sexuellt överförbara sjukdomar som omfattas av rapporteringsplikt är
klamydiainfektion den vanligaste. Klamydiafallen utgör dessutom ungefär hälften av alla fall av infektionssjukdomar som årligen rapporteras enligt smittskyddslagen. Flertalet av alla klamydiafall är, till skillnad från HIV och andra sexuellt överförbara infektioner, smittade i Sverige och huvudsakligen genom heterosexuell smittväg. Klamydiafallen är också, till skillnad från andra sexuellt överförbara infektioner, framförallt koncentrerade till ungdomar och unga vuxna yngre än 30 år.
Antal provtagningar av klamydia ökade med 4 % jämfört med 2017. De flesta som testar sig för STI, kommer på drop-in. Av de testade för klamydia på mottagningen var 74 % unga kvinnor och 26 % var unga män. Positiva svar hittades hos 9 % av ungdomarna (115 st), vilket är en minskning med 4 % jmf med 2017. 13 % hos de unga männen och 8 % hos de unga kvinnorna var positiva svar. Klamydia har även minskat på nationell nivå, med ca 5 % och regional nivå med 1,5%.
UMV har en kondominformation på skolbesöken för skolår 8/9. Ungdomar kan kostnadsfritt få ett paket kondomer vid ett personligt besök på mottagningen. Under 2018 fördelades ca 30 000 kondomer vilket är en liten minskning jämfört med 2018.
Unga kvinnor under 20 år, som riskerar att bli gravida, kan få ett dagen-efter-piller på barnmorskas och sjuksköterskas ordination. Under 2018 har 128 unga fått 136 dagen-efter- piller, en minskning med 16 % färre unga jämfört med 2017. En trolig orsak till att dagen- efter-piller har minskat är att allt fler unga kvinnor väljer långverkande preventivmedel, såsom spiral och p-stav. Vilket är i linje med Läkemedelsverket rekommendationer om långtidsverkande preventivmedel.
Under 2018 är antalet spiralinsättningar fortsatt många, vilket följer Läkemedelsverkets rekommendationer. Totalt gjordes 183 spiralinsättningar under året, vilket är linje med 2017. Spiralinsättningar innebär en ökad arbetsprestation för barnmorskorna då två barnmorskor krävs vid insättning. Ibland kan den unga kvinnan behöva ligga kvar på mottagningen en stund efteråt för observation. Spiralinsättningarna kommer troligtvis att öka då studier visar att långverkande preventivmedelsmetoder är de mest effektiva bland unga kvinnor. Spiraler ger ett ökat skydd mot graviditeter samt skyddar mot uppåtstigande infektioner.
Under 2018 har 463 graviditetstester gjorts vilket är 9 % fler test än 2017. Ökningen kan bero på att fler spiralinsättningar görs, och att graviditetstest utförs inför det. Flera
långtidsverkande preventivmedel kan innebära att den unge är blödningsfri, vilket kan skapa en oro att vara gravid hos denne. Därav är vi generösa med att erbjuda graviditetstest om ungdomarna efterfrågar det. Andelen som faktiskt är gravida av dem som gör graviditetstest är 6 %. Antalet gravida var 26 unga kvinnor.
Medicinsk personal ägnar mycket av sin tid till rådgivning. Vid oro kontaktar många föräldrar och unga medicinsk personal både i telefon och via 1177. Frågorna handlar främst om kroppsliga frågor, såsom blödningar, svamp och flytningar m.m. Det är av stor vikt att denna oro tas på allvar och att besökarna upplever ett gott bemötande och omhändertagande. De
ska bli lyssnade på och erbjudas återbesök om oro finns kvar. Detta kräver en del tid, men genererar i en god och effektiv vård. Stadens brukarenkät visar på att majoriteten upplever sig väl bemötta (97 %), vilket är något vi arbetar hårt för att de unga ska uppleva.
Vid varje besök hos barnmorska/sjuksköterska (drop-in-besök undantagna) ägnas stor uppmärksamhet på de ungas hälsa, alkohol/drogvanor, våld i nära relationer, sexuell utsatthet, viktutveckling etc. Hälsosamtal har förts av barnmorskorna och sjuksköterskan kring betydelsen av kost och motion. Få ungdomar söker på UMV för sin övervikt/undervikt men de som uppmärksammas har genom samverkan med FaR i Väst (Fysisk aktivitet på Recept) fått en möjlighet att få stöd i sina frågeställningar.
Ungdomsmottagningen Väst har sedan april 2018 haft möjlighet att boka in patienter som kräver specialist inom gynekologi 1 timme/v hos den gynekolog som bemannar
Ungdomsmottagningarna i Göteborg. Då behovet av gynekologisk specialistkompetens är stort har vi från 2019 fått utökad möjlighet till ytterligare konsultationstimmar. Denna ökning täcker dock inte det behov som finns. Genom att det finns gynekolog att tillgå kan vi öka både tillgängligheten och kompetensen (genom konsultation) samt säkerställa en mer effektiv vård för de unga.
2.3.1.1 Sexuella svårigheter
Många frågeställningar på UM handlar om sexuell problematik. Det kan t.ex. beröra
lust/olust, sexuell smärta, tidig/sen utlösning, erektionsbekymmer, orgasm m.m. Under 2018 har 11 unga män och 49 unga kvinnor sökt enskilda samtal specifikt för dessa dilemman. Vi vet sen tidigare erfarenheter att ungdomar som söker för en sexuell problematik är hjälpta av att få gå i grupp med andra ungdomar med liknande problematik. Under 2018 startades en grupp med 8 ungdomar med syfte att tillsammans med andra gruppdeltagare och
gruppledare få kunskap och förståelse kring sexuella svårigheter och därmed kunna processa sitt problem.
Grupptillfällena innehåller psykoedukation med problemgradering, bl.a. lyfts sexualpolitisk historia, anatomi/fysiologi/psykologi (detta i varierande metoder med film, bilder, böcker, samtal, bäckenbottenövningar m.m.). Tillfällena innehåller även mindfulness, reflekterande team och rådgivning. Nytt för i år är samarbete med fysioterapeut som vid två tillfällen introducerar basal kroppskännedom.
2.3.2 Den psykosociala verksamheten
Huvudansvaret för det psykosociala arbetet svarar kurator och psykolog för, med stöd av psykiatrikonsult, samt läkare som är specialist inom allmänmedicin. Det är viktig att uppmärksamma barnmorskornas och sjuksköterskor viktiga funktion i det psykosociala
arbetet, då det ofta är dessa yrkeskategorier de unga först besöker på UM. På så sätt gör barnmorskor och sjuksköterskor ett viktigt psykosocialt stödarbete.
De flesta ungdomar som önskar ett stöd söker sig till ungdomsmottagningen på egen hand.
I de fall då exempelvis föräldrar, skola, primärvård tar kontakt eller hänvisar ungdomar till mottagningen utförs alltid arbetet på den unges uppdrag.
Ungdomar som önskar samtalskontakt på mottagningen får ett mottagningssamtal för att berätta vad man vill ha hjälp med och för att kunna avgöra vårdnivå. Målet är att detta sker inom 14 dagar.
De yngsta – eller de med viss problematik såsom oplanerade graviditeter, aborter, akuta kriser, sexuella övergrepp, hedersrelaterad problematik och våld prioriteras och erbjuds samtal skyndsamt.
På de olika ungdomsmottagningarna i Göteborg bedrivs olika slags gruppverksamhet så som;
Fit For Life, Mindfulness, Basal kroppskännedom, ACT-grupp (Acceptance and Commitment Therapy).
Den psykosociala verksamheten på Ungdomsmottagningen Väst
Under året har antal besök ökat något sedan 2017. Alla ungdomar som sökt psykosocial hjälp under våren 2018 erbjöds ett första samtal inom två-tre veckor. Under hösten 2018 blev det ett högre tryck vilket gjorde att väntetiden ökade till 4-5 veckor innan ett första samtal kunde erbjudas, samt en längre väntetid innan fortsatt samtalskontakt. Antalet förfrågningar om att gå i samtal på mottagningen ökade med 12 % under 2018.
De ungdomar som fått psykosocialt stöd/behandling under 2018 har i genomsnitt gjort 5,9 besök, vilket är en minskning från 2017 (6.5 besök). Vi ser fortsatt att våra närmaste vårdgrannar har svårt att ta emot de ungdomar som vi remitterar inom rimliga väntetider.
De ungdomar vi remitterar är de ungdomar som har en så omfattande problematik att de inte ryms inom ungdomsmottagningens uppdrag. Följden blir att ungdomarna blir kvar på ungdomsmottagningen en längre tid i väntan på att någon vårdgranne har möjlighet att ta emot dem. Vi ser att vi 2018 fortfarande har ett stort antal remisser till andra vårdgivare.
UMV har en rutin att alla ungdomar under 15 år, som kommer för testning, dagen-efter- piller, graviditet eller preventivmedel hänvisas till kurator för bedömning av den unges sociala situation, vilket för några leder till vidare kontakt med föräldrar och/eller socialtjänst.
Ungdomar som önskar samtala med kurator eller psykolog, söker i de flesta fall själva kontakt men även föräldrar, skolpersonal, socialtjänst, primärvård och specialistpsykiatrin hjälper/hänvisar dem till UMV. Vissa hänvisas internt eller söker själva i direkt anslutning till att de får medicinsk hjälp på mottagningen.
På drop-in varje vecka finns fem tider till kurator/psykolog för att ta emot samtalsanmälan, ge stöd/ rådgivning alternativt lotsa vidare till rätt instans. Dessa tider är mycket välbesökta och uppskattade av ungdomarna.
Ungdomarna söker vanligen hjälp för att reda ut och förstå en svår livssituation. Under 2018 genomfördes 2597 samtal hos den psykosociala personalen. Detta är en liten ökning jämfört med 2017. Andelen ungdomar som söker mottagningen pga. psykisk ohälsa är fortsatt mycket stor.
För cirka hälften av de unga som har gått i samtal är de huvudsakliga orsakerna oro/ångest eller nedstämdhet/depression, vilket är en liten ökning sedan 2017.
Det kan finnas många skäl till oron/ångesten men man upplever, att utifrån de
förutsättningar man har, ofta känner sig otillräcklig. Ungdomarna befinner sig på många arenor där de upplever krav på att de skall prestera och jämför sig med andra. Kraven på prestation känns ofta övermäktiga och leder ofta till oro, ångest men inte heller så sällan till uppgivenhet och hopplöshet.
Av de ungdomar som sökt hjälp till psykosocial personal under 2018 har 15 % uppgett att de varit utsatta för sexuella övergrepp. En av anledningarna till att denna grupp fortsatt är stor tänker vi hör ihop med att vi sedan 2014 bedriver ett projekt kring sexuella övergrepp, där ungdomar får hjälp i grupp samt i individuella samtal. Läs mer under rubriken Sexuella övergrepp.
Många ungdomar som söker en samtalskontakt har varit utsatta för mobbing och kränkningar under sin skoltid. Det är inte så ofta den primära sökorsaken men i deras berättelse framkommer mycket ofta att de har en erfarenhet av att de under hela sin skolgång, eller i perioder, varit utsatta fysiskt och/eller psykiskt.
Vi vet, genom forskning och studier, att i samverkan med jämnåriga kamrater och vänner utvecklas de ungas självbild och självkänsla. Det vi ser hos de unga som varit utsatta är att de ofta upplever ensamhet och är mer ensamma. De löper även en större risk att bli utsatta för kränkningar på de olika sociala medierna. De har en större oförmåga att skapa och fördjupa relationer och upplever ofta en bristande tillit till att någon kan tycka om dem. Vi ser en mera negativ självbild och en svagare självkänsla hos gruppen vilket ofta leder till psykisk ohälsa som riskerar att prägla den unges fortsatta mående in i vuxenlivet.
Under 2018 har antal sökande kring ätstörningsproblematik ökat. En ökad andel har behövts remitteras till AB-kliniken för psykiatrisk vård.
En svårighet som de flesta ungdomar som söker en samtalskontakt upplever och som döljer sig bakom de flesta kontaktorsakerna är stress. Mottagningen har under året erbjudit ungdomar att gå i grupp i Mindfulness. Läs mer under rubriken Mindfulness.
2.3.2.1 Projekt Sexuella övergrepp
På ungdomsmottagningen Väst bedrivs ett projekt gemensamt över alla Göteborgs stads ungdomsmottagningar sedan hösten 2014 med grupper för unga utsatta för sexuella övergrepp. Alla mottagningar kan hänvisa unga till dessa grupper. Parallellt med
gruppbehandlingen sker individuella samtal hos kurator/psykolog på respektive mottagning eller hos annan vårdgivare. Projektet har erbjudit samtalsgrupper kring sexuella övergrepp, individuella samtal samt diskussion och utbildningsinsatser om sexuella övergrepp till professionella.
Under 2018 har två grupper genomförts, en på våren och en på hösten. Under året har en representant från varje ungdomsmottagning utbildad sina kollegor på respektive mottagning en gång per månad (9 gånger under året) kring sexuella övergrepp. All personal har även fått en föreläsning kring den nya sexualbrottslagen av en jurist och delar av personalen har fått en utbildning kring sexuella övergrepp och behandling utförd av Wonsa.
Ungdomsmottagningens viktiga roll i detta projekt har blivit tydlig under projekttiden; att arbeta uppsökande, identifiera tidigt samt behandla och på så sätt minska framtida eventuellt lidande och omfattande sjukvårdande resurser. Dock innebär utsatthet ofta ett stort lidande och kräver fler resurser än var ungdomsmottagningen i många fall har möjlighet att ge.
Under projekttiden har 9 grupper hållits, en per termin och 62 ungdomar har gått i grupp sedan start. 700 individuella samtal har hållits med ca 100 individer. Medelåldern för unga som deltagit i projektet har varit 20 år och medianålder har varit 22 år. Åldersspridningen på deltagarna har varit unga mellan 15 och 26 år. Under projekttiden har cirka 50 olika
mottagningar och nätverk informerats om verksamheten.
2.3.2.2 Mindfulness
Många av dem vi möter upplever en stress som är svår att påverka eller förhålla sig till.
Det finns en mängd olika saker som stressar. Som tidigare nämnts befinner sig ungdomarna på många ”arenor”. De skall prestera i skolan eller på arbetet. De skall vara en bra partner, ha många vänner. Leva upp till olika ideal vad gäller kropp, träning utseende. De befinner sig ofta på olika sociala medier som kräver, eller som de upplever, kräver ständig närvaro. Tiden för återhämtning blir knapp. Som ett led i samtalskontakten eller som ett avslutande
moment i samtalskontakten har mottagningen under 2018, liksom tidigare år, erbjudit ungdomar att gå i grupp i Mindfulness.
Mindfulness är ett förhållningssätt till livet som gör att vi kan ta vara på ögonblicket och utveckla våra fulla resurser. Med enkla övningar får ungdomen hjälp att klara av pressen i privat- och yrkesliv. Ungdomen blir mer uppmärksam och medveten och lär sig att minska stress och att fokusera på det som är väsentligt. Mindfulness hjälper också den som tränar att sova bättre. Att bättre hantera förändringar är en annan positiv effekt.
Under 2018 gick 25 unga vuxna i mindfulnesskurs, fördelat på två grupper. Uppslutningen var mycket god och där de flesta var med vid varje tillfälle. Utvärderingen som
kursdeltagarna gjorde vid avslutningen var mycket positiv. Planeringen är att mottagningen i mars 2019 erbjuder en ny kurs med 12-15 deltagare.
3. Verksamhets- och kvalitetsutveckling
3.2 Metod- och kunskapsutveckling
På ungdomsmottagningen bedrivs ett kunskapsutvecklande arbete om ungdomars sexualitet, samlevnad, fysisk och psykisk hälsa.
Under senare år har strävan varit att metod- och kunskapsutveckling ska ske gemensamt på de olika ungdomsmottagningarna i Göteborg, med fokus på att nå en mer jämlik vård.
Verksamhetsutvecklare
Sedan september 2017 har en verksamhetsutvecklare varit anställd på heltid
(projektanställning). Tjänsten innebär att samordna mottagningsarbetet på Göteborgs sex ungdomsmottagningar med syfte att erbjuda likvärdig vård oavsett vilken mottagning den unge besöker.
Verksamhetsutvecklaren har under 2018 bland annat arbetat med införandet av 1177, formandet av en webbaserad introduktionsutbildning för personal, införandet av en intern temasida där viktig information och material finns samlat för medarbetarna på
ungdomsmottagningen, samt uppdaterat och skapat nya gemensamma rutiner och ansvarat för träffar för de olika personalkategorierna.
Metod- och kunskapsutveckling på Ungdomsmottagningen Väst
Det bedrivs ett ständigt kunskapsutvecklande arbete om ungdomars sexualitet, samlevnad och psykosocial hälsa på mottagningen. Följande har medarbetarna deltagit på:
• Medarbetarna har under året haft både gemensam handledning och handledning uppdelad utifrån profession.
• Heldags fortbildning i antikonception för medicinsk personal.
• Utbildning kring sexuella övergrepp och trauma av Wonsa för ett antal medarbetare.
• Kuratorer deltog på Psykologpartners utbildning kring självkänsla hos barn.
• Ett antal medarbetare har utbildats kring våld i unga parrelationer som anordnats av Dialoga.
• NACS konferens i Åbo (The Nordic Association for Clinical Sexolog) har två barnmorskor deltagit på.
• Två barnmorskor har deltagit på KBT-konferens kring sexologiska frågeställningar.
• Ett antal medarbetare har deltagit på föredrag av Dag Nordanger om traumareaktioner.
• Hela personalgruppen har utbildats i HLR.
• Tre medarbetare var på FSUM-konferens i Sundsvall (nationell konferens för ungdomsmottagningar). Temat var ”rätten att få vara sig själv”.
• All personal har deltagit på stadens gemensamma utvecklingsdagar för Ungdomsmottagning Göteborg, fokus var normkritik, gruppverksamhet och samtyckeslagen.
• Två kuratorer har utbildats i Lifespan Integration. Det är en metod som ska möjliggöra läkning för människor som upplevt någon form av traumatiserande händelse, såsom sexuella övergrepp.
• Det psykosociala teamet har utbildats i Compassion, som handlar om att ha
självmedkänsla och inre trygghet, som är av stort värde i samtalet med de unga som söker hjälp på ungdomsmottagningen. De har även fått handledning i metoden.
• Ny personal har genom Kunskapscentrum för sexuell hälsa utbildats i Sexit.
• Ny personal har gått grundläggande miljöutbildning, då vi är en miljödiplomerad verksamhet.
• Majoriteten av medarbetarna har gått en heldagsföreläsning kring “att hantera grupp” med Sandra Dahlén.
• Mottagningen har under året HBTQ-diplomerat ny personal genom och i samverkan med Kunskapscentrum för sexuell hälsa. All personal har uppnått målen med att ta del av dem grundlägga begreppen, analysera heteronormativitet och dess
konsekvenser samt få en inblick i HBTQ-personers livsvillkor och hälsosituation.
• Sjuksköterska har deltagit på föreläsning kring könsdysfori som anordnats av SU.
• Sjuksköterska har deltagit på en utbildning om att prata med unga nyanlända om hälsa, sexualitet och jämställdhet, som anordnats av Länsstyrelsen Västra Götaland och MUCF.
• Samverkan med Sahlgrenska akademin i syfte att ta emot barnmorskestudenter. 9 blivande barnmorskor har under året praktiserat på mottagningen.
3.3 Resultat av senaste kundenkäten
Under 2018 genomfördes en kundenkät. Det framgår att ungdomarna är mycket nöjda med verksamheten. Generellt ligger värdena på alla parametrar på ungefär samma resultat från tidigare år. Se resultat i statistikbilagan.
3.4 Patientsäkerhet och klagomålshantering
Den 1 januari 2011 började patientsäkerhetslagen (2010:659), PSL, att gälla. Enligt den nya lagen ska vårdgivare dokumentera sitt patientsäkerhetsarbete i en
patientsäkerhetsberättelse. Vårdgivaren ska också beskriva vad man gjort för att identifiera, analysera och så långt som möjligt reducera risker i vården, och för att minska antalet tillbud och negativa händelser.
Övergripande mål och strategier
Alla medarbetare ska ha formell/reell kompetens för sitt uppdrag och ska få erforderlig kompetensutveckling.
En verksamhetshandbok är tillgänglig för all personal och finns på intranätet. Denna verksamhetshandbok är till för all personal som arbetar på ungdomsmottagningarna i Göteborg. Den skall vara en praktisk handbok samt ge en samlad bild av ledningen av kvalitet inom ungdomsmottagningarnas verksamhetsområde. Handbokens innehåll ansvarar verksamhetscheferna enligt HSL för ungdomsmottagningarna för. Som stöd för dessa finns en Medicinsk rådgivare vilken ansvarar för att de medicinska rutiner, riktlinjer etc. som finns i verksamhetshandboken bygger på vetenskap och beprövad erfarenhet.
Verksamhetschef för ungdomsmottagningen
I vissa stadsdelar har stadsdelsnämnderna delegerat verksamhetschefsansvaret till enhetschefsnivå medan för övriga har ansvaret legat på områdeschefsnivå.
Enskilda ledningsuppdrag/medicinsk rådgivare:
Verksamhetscheferna har uppdragit åt Olga Lundberg, Leg. Läkare, Specialist inom Allmänmedicin, verksamhetsansvarig Västerledens Vårdcentral, att fullgöra uppdrag som ansvarig för att handlägga ärenden enligt Lex Maria inom Ungdomsmottagningarna Göteborg.
Verksamhetscheferna har uppdragit åt de allmänspecialistläkare som tjänstgör på respektive mottagning att, att fullgöra ledningsuppdrag som medicinsk rådgivare och ansvarig för avvikelsehantering.
Avvikelser:
All personal rapporterar risker och inträffade händelser skriftligt på avvikelseblanketten i verksamhetshandboken eller den blankett som finns för kommunal hälso- och sjukvård.
Berörd personal och chef gör erforderliga åtgärder. Händelser som lett till hälso- och sjukvårdsinsatser rapporteras vidare till medicinskt ansvarig. Återkoppling sker till berörda på arbetsplatsträffar.
Klagomål och synpunkter:
Enhetschef tar emot och utreder klagomål och synpunkter. Svar på inkommit klagomål eller synpunkt lämnas skriftligt eller via en personlig kontakt med den enskilde. Återkoppling på klagomålet eller synpunkter sker också till alla medarbetare inom enheten som ett led i vårt ständiga förbättringsarbete. I frågor som berör patientsäkerhet är medicinskt ansvarig en stödjande funktion.
Sammanställning och analys:
Inkomna rapporter, klagomål och synpunkter hanteras och analyseras per mottagning.
Sammanställning av inkomna klagomål sker en gång per år.
Resultat Ungdomsmottagningen Väst
Följande avvikelserapport har inkommit:
Risk för utebliven eller fördröjd vård. Provsvar för Ungdomsmottagningen Väst laddades inte ner digitalt, papperskopior skickades till mottagningen, men dröjde flertalet dagar innan dessa mottogs. Detta innebar en fördröjd vård och risk för utebliven behandling av STI- infektioner.
Åtgärd/svar: Kontakt togs med Intraservice för att problemet med att provsvaren inte laddades ned skulle åtgärdas. Det dröjde från 14/8–28/8 innan problemet med provsvaren var åtgärdat. Ingen behandling uteblev pga. det tekniska problemet.
4. Medarbetarperspektiv
Ungdomsmottagningens verksamhet bygger på en helhetssyn på människan och ett salutogent synsätt. Frågor och symtom förstås utifrån ett föränderligt sammanhang.
Medarbetarna arbetar tvärprofessionellt och har en specifik medicinsk och psykosocial ungdomskompetens. För att kunna motsvara ungdomarnas behov och handskas med de komplexa svårigheter och frågeställningar de kommer med, är det viktigt att medarbetarna har tillgång till handledning. Det är också av stor vikt att medarbetarna erbjuds olika
kompetenshöjande vidareutbildningar för att kunna bemöta och tillgodose ungdomars aktuella frågeställningar. T.ex. har ungdomars ökade fokus kring sexuell identitet och HBTQ frågor inneburit att ungdomsmottagningarna har HBTQ diplomerats, kontinuerligt har kontinuerlig uppföljning/utbildning.
Ungdomsmottagningarna bedriver även systematiskt arbetsmiljöarbete för att se till att medarbetarna får förutsättningar att bedriva ett kvalitativt arbete i mötet med ungdomarna.
Även målarbete där medarbetarna är delaktiga i att formulera utvecklingsmål för
ungdomsmottagningarna gemensamt i Göteborg och lokalt på respektive mottagning är en viktig framgångsfaktor för att få och behålla en engagerad och kompetent medarbetarkår.
Bemanning
De sex mottagningarna i Göteborg har olika stor bemanning, medan fördelningen mellan de olika professionerna är i stort sett samma över staden.
Medarbetarperspektiv på Ungdomsmottagningen Väst
Personalgruppen bestod under 2018 av 6,25 tjänster sjuksköterska och barnmorska, 0,3 allmänspecialist, 1,5 psykolog, 4,75 kurator, 0,05 psykiater och 1 enhetschef - sammanlagt 13 tjänster fördelade på ca 20 personer.
Dessutom köps IT, städ och overheadfunktioner av kommunen samt laboratorie-, post/transport- och tvättjänster av regionen.
Mottagningen blev 2009 miljödiplomerad och har blivit omdiplomerad under året.
5. Ekonomiperspektiv
Ungdomsmottagningarna i Göteborg finansieras genom ett avtal mellan Hälso- och sjukvårdsnämnden i Göteborg och ansvariga stadsdelar. HSNG bidrar med 85% och stadsdelarna med 15%.
Sedan 2015 bidrar kommunen med motsvarande 6 kuratorstjänster fördelat procentuellt på mottagningarnas storlek.
Under 2018 har ungdomsmottagningarna i Göteborg fått statsbidrag /SKL-medel för att förstärka mottagningarnas arbete.
Göteborgs ungdomsmottagningar har valt att använda dessa medel till:
• Förstärkning av HälsUM
• Fortsatt gruppverksamhet för unga utsatta för sexuella övergrepp
• Projektanställt verksamhetsutvecklare
• Ökad bemanning på mottagningarna
Bilagor
Statistik Ungdomsmottagningen Väst 2018
Öppettider
måndag tisdag onsdag torsdag fredag
Ordinarie öppettider
8.00-16.30 8.00-19.30 8.00-16.30 8.00-16.30 8.00-14.30
Drop-In 15.00-18.00 13:00-15.00
P-info (p-medels- rådgivning i grupp)
16:30-17:30
Väntetid barnmorska sjuksköterska kurator psykolog Allmän specialist
Psykiatriker
2018-12- 31
1-2 v 1 v 3-4v 3-4v 2 v 4 v
Journalförda besök per yrkeskategori
Yrkeskategori Unga
kvinnor
Unga män
Annat* Totalt
Barnmorska/sjuksköterska 3750 535 - 4285
Kurator/psykolog 2065 435 97 2597
Allmänspecialist/psykiatriker 279 33 - 312
Totalt: 6094 1003 97 7194
*Personer med transidentitet
Ungdomars hemvist enligt folkbokföringsadress (alla besök)
Väster Centrum Hisingen Öster Gamlestan Angered Annan kommun
Procent 68 % 16 % 3 % 2 % 1 % 1 % 9%
Drop-in besök
Unga män 340
Unga kvinnor 1210
Totalt antal drop-in besök 1580
Förebyggande och utåtriktat arbete
Antal individer Antal grupper Undervisning till grupper och
individer (P-info)
147 32
Skolklassbesök (antal klasser/andel av klasserna i
upptagningsområdet)
1391 107
Övriga insatser för nyanlända, såsom introduktionsklass, besök från och på boenden
39 3
Utåtriktat arbete riktat till ungdomar (skola, fritidsgårdar, HVB-hem)
290 7
Gruppverksamhet för ungdomar med stressymptom i form av kurs i mindfulness
25 2
Gruppverksamhet för ungdomar som blivit utsatta för sexuella övergrepp
15
2 Gruppverksamhet för unga med
sexuella svårigheter
8 1
Summa 1915 154
Skolor som kommit på klassbesök Grundskolor
Nygårdsskolan, Påvelundsskolan, Hovåsskolan, Frölundaskolan, Fiskebäcksskolan, Lindåsskolan, Kannebäcksskolan, Engelska skolan, Fenestra Nya Hovås, Önneredsskolan, Styrsöskolan, Ebba Pettersonskolan, Drakbergsskolan, Frejaskolan
Generella insatser
Antal
generella informationsinsatser Westpride årlig aktivitet
Gymnasiemässan årlig aktivitet
telefonsamtal (rådgivning och tidsbeställning) 5172
Medicinska verksamheten
antal Akut-p-piller (antal utdelade/antal individer) 136/128 graviditetstester (totalt antal/antal positiva) 463/26
Antal spiralinsättningar 183
STI och provtagning
provtagning flickor provtagning pojkar summa antal prov antal
positiva prov
antal prov antal positiva
prov
totalt antal prov
totalt antal positiva
prov
Klamydia 901 72 331 43 1232 115
mykoplasma 18 4 7 4 25 8
HIV 171 - 115 - 286 -
Smittspårning
Antal indexpatienter som smittspårats 143
Antal partnerspårningar 201
Psykosociala verksamheten
Antal
Antal ungdomar på journalfört besök
442
samtal genomsnitt 5,9 antal anmälningar till
socialtjänsten
5 antal remisser till annan vårdgivare
94 Sexuella övergrepp 68
Orsaker till samtalskontakt
Nedstämdhet / depression
Ilska Ångest/oro Identitet Beroende Matproblematik Självskada Sexuell problematik
% 21 1 31 4 1 3 1 1
Kris/
sorg
Trauma/
övergrepp
Heder Relations- problem
Social problematik Oplanerad graviditet
Övrigt
% 5 18 1 10 1 1 1
BRUKARENKÄT 2018 – antal svaranden: 195
Ekonomi
Ekonomiskt utfall 2018 16 000 Kostnader receptläkemedel 56 614
värde NKI 2018 Personalens tillgänglighet 90 Trygg i verksamheten 95
Förstå informationen 97
Få tag på information 93
Möjlighet till påverkan 89
Nöjd av stödet och hjälpen 92
Personalens bemötande 97
Vet var man lämnar synpunkter 75
Påverkan av stöd 86
Årsrapport HälsUM
Å rsrapport Ha lsUM 2018
Organisation, uppdrag och bemanning
HälsUM är en gemensam verksamhet för Göteborgs sex ungdomsmottagningar (UM).
HälsUM har funnits sedan 2015 och är numera finansierad genom avtal mellan Göteborgs Hälso- och Sjukvårdsnämnd och Stadsdelsnämnden Östra Göteborg. HälsUMs uppdrag är att leda UMs gemensamma utåtriktade, förebyggande arbete kopplat till såväl SRHR (Sexuell och Reproduktiv Hälsa och Rättigheter) som psykisk hälsa. Det innebär bland annat ansvar för struktur, prioritering av insatser, koordinering av insatser samt
verksamhetsutveckling. I uppdraget ingår även att utföra delar av det utåtriktade, förebyggande arbetet.
HälsUM har under 2018 bemannats med sjuksköterska, barnmorskor och kuratorer från samtliga sex UM, motsvarande 3-3,5 heltidstjänster. Arbetet har letts av en samordnare/
verksamhetsutvecklare på heltid, med stöd från en styrgrupp bestående av tre enhetschefer för UM. Nytt för i år är att HälsUM förstärkts med en kommunikatör på deltid (20% under våren, 40% under hösten).
HälsUM 2018
Insatser för ungaUM ska vara en mottagning för alla unga och ska verka för att de unga erbjuds jämlik vård. För att lyckas med detta, har UM/HälsUM dels insatser som erbjuds hela ungdoms- gruppen, dels insatser som är riktade till prioriterade målgrupper, det vill säga grupper som utgör riskgrupper när det kommer till SRHR och psykisk hälsa eller som i mindre
utsträckning nyttjar UM. De riktade insatserna består bland annat i specifika samarbeten och anpassat informationsmaterial. Det handlar också om att ge förtur till vissa skolor eller insatser där fler ur de prioriterade målgrupper kan nås.
Det övergripande syftet med UMs förebyggande arbete är att öka ungas kunskap om SRHR och psykisk (o)hälsa, minska tabu kopplat till dessa ämnen, motverka destruktiva maskulinitetsnormer samt öka kunskapen om var de unga kan få hjälp. Under 2018 har HälsUM tillsammans med medarbetare från UM genomfört flera omfattande insatser:
• Klassbesök och korridorshäng på följande gymnasieskolor: Magelungen gymnasium, JENSEN gymnasium, Motorbranschens tekniska gymnasium,
Bräckegymnasiet, Ingrid Segerstedts gymnasium, Drottning Blankas gymnasieskola, Gymnasieakademin, Hermods gymnasium och Lindholmens tekniska gymnasium.
• Suicidpreventionskurs (YAM) på följande grundskolor: International school of Gothenburg (ISGR), Gårdstensskolan och Santosskolan.
• POP IN, Nordstan. Under ledning av Skyddsvärnet och i samarbete med flera andra verksamheter, bemannade UM under våren en lokal i Nordstan på kvällstid. Syftet var att nå utsatta unga som befinner sig i Nordstan.
HälsUM har även genomfört flera mindre punktinsatser såsom lunchföreläsningar på Chalmers samt deltagit i Västra Göteborgs Demokratidag och Fryshusets aktivitetsdag i Nordstan.
Stora evenemang
HälsUM ansvarar för koordinering och planering av UMs tält på Pride samt UMs montrar på gymnasiedagarna och gymnasiesärmässan. Målsättningen är att bedriva ett
förebyggande arbete även i dessa sammanhang. Särskilda metoder och material har tagits fram, vilket lett till att unga stannar längre i tältet/montern, vilket i sin tur möjliggjort främjande samtal. Till montern på gymnasiedagarna kommer nästan bara UMs primära målgrupp och med hänsyn till mängden besök, skulle den insatsen sannolikt kunna utökas i form av större monter och mer personal på plats.
Insatser för vuxna
Sedan HälsUM inrättades har UMs insatser riktade mot vuxna som möter unga, utökats.
Det är alltjämt ett område där verksamhetsutveckling pågår. Under 2018 har HälsUM:
• Koordinerat UMs deltagande i Integrationscentrums utbildning för nyanlända föräldrar. Medarbetare i HälsUM har även deltagit i det praktiska arbetet samt formulerat innehåll.
• Ansvarat för koordinering och vidareutveckling av MHFA-kurser (Första hjälpen till psykisk hälsa) och tillsammans med medarbetare på UM hållit i totalt fem kurser (á två dagar), främst för hvb-personal och skolpersonal i Göteborg.
• Ansvarat för koordinering och vidareutveckling av metoden SRHR på HVB och tillsammans med medarbetare på UM hållit totalt nio kurser under året, för personalgrupper på olika boenden för unga (HVB, LSS, stödboenden).
• Hållit enstaka föreläsningar för bland annat föräldrar och fritidspersonal.
Kommunikation
HälsUM har ägnat mycket tid och energi åt de delar som ryms inom information och kommunikation. Därför är det väldigt positivt för verksamheten att UM/HälsUM fått en kommunikatör på deltid. Positivt är också arbetet med kommunikation har gett resultat.
UM Göteborg har numera ett gemensamt grafiskt manér som går igen i allt från
profilkläder till flaggor och give-aways. Ett flertal broschyrer har producerats för att ge information om UM, psykisk ohälsa och kvinnlig könsstympning. Översättning av dessa pågår. Vidare har UM numera en välbesökt webbsida – 20 000 unika besök per månad, vilket gör den till Göteborgs stads tredje mest välbesökta sida! Den trafiken möjliggör stor informationsspridning och ger utrymme för ytterligare verksamhetsutveckling.
Under 2018 har kommunikatören tillsammans med verksamhetsutvecklarna byggt en temasida på intranätet för UM Göteborg, där såväl medarbetare i staden som medarbetare på UM i övriga landet kan ta del av allt från styrdokument till metodbank och olika mallar.
Verksamhetsutveckling
HälsUM ansvarar för verksamhetsutveckling avseende det förebyggande, utåtriktade arbetet. Under 2018 har HälsUM framför allt fokuserat på följande områden:
• UMs klassbesök och korridorshäng på gymnasieskolor. Stödmaterial (rutin, metodbank, bildspel, bokningssystem) har tagits fram för detta ändamål, såväl för klasser på ordinarie gymnasieprogram som för klasser inom språkintroduktion (sprint) och gymnasiesärskolans nationella program. Målsättningen är att UM/HälsUM under 2019 kommer träffa samtliga sprintklasser, alla klasser i årskurs 1 på gymnasiesär- skolan samt besökt cirka en tredjedel av Göteborgs (48) gymnasieskolor.
• VIP-utbildning. HälsUM ansvarar för att säkerställa att det finns bemanning till de gruppverksamheter som ingår i UM Göteborgs basverksamhet. Med anledning av detta anordnades under våren en utbildning för medarbetare i metoden VIP (kurs för unga med intellektuell funktionsnedsättning), vilket gör att VIP framöver kommer kunna genomföras 2-3 gånger/år i UMs regi.
• Utvärdering och ungas röster. HälsUM har en önskan om att i högre grad involvera de unga i verksamhetsutvecklingen. Målsättningen är att hitta en strukturerad form för utvärdering och för verksamhetsutveckling som utgår från de ungas behov. Under 2018 har HälsUM bland annat provat att låta unga utvärdera enskilda insatser samt anordnat en träff/referensgrupp där unga fick lämna synpunkter på UMs verksamhet.
En medarbetare i HälsUM har gått kurs i SKLs metod Tjänstedesign. Verksamhets- utveckling inom detta område kommer fortgå under 2019.
• Tillgänglighet. HälsUM har deltagit i arbetet med att utvärdera projektet lördagsöppet.
Vidare ingår HälsUM-medarbetare i arbetsgruppen som leder kartläggningen avseende tillgänglighet, på uppdrag av områdescheferna. Kartläggningen, som inbegriper såväl forskning som insamling av erfarenheter från UM-medarbetare, syftar till att ge underlag för beslut om insatser som kan leda till utökad tillgänglighet på UM
Göteborg. Inom ramen för arbetet med tillgänglighet, genomför UM/HälsUM även en omfattande studie tillsammans med Göteborgsregionen och Social resursförvaltning, som syftar till att ge svar på vilka unga som inte besöker UM och skälen till detta.
• Webbaserad UM-utbildning. Medarbetare i HälsUM deltar i den arbetsgrupp som tillsammans med Kunskapscentrum för sexuell hälsa, tar fram en introduktions- utbildning för personal. Målsättningen är att utbildningen ska bevara, förmedla och utveckla det specifika arbete som utförs på UM och förhoppningen är att utbildningen ska kunna användas nationellt.
Kompetensutveckling, samverkan och spridning
Med hänsyn till att HälsUM bedriver verksamhetsutveckling är det av stor vikt att medarbetare i HälsUM håller sig uppdaterade på området, vilket sker löpande. HälsUM ansvarar för att hålla det material som används i det förebyggande arbetet aktuellt och vid behov ta initiativ till utbildningsinsatser för medarbetare på UM. Under 2018 genomfördes en halv utbildningsdag med fokus på klassbesök. Och de två årliga UM-dagarna ägnades åt normmedvetenhet och den nya samtyckeslagstiftningen.
Intresset för HälsUMs arbete och erfarenheter är fortfarande stort och HälsUM har både besvarat frågor via mejl och tagit emot ett flertal studiebesök under året. Liksom tidigare år hade HälsUM en välbesökt monter på den nationella ungdomsmottagningskonferensen.
HälsUM ingår i ett flertal nätverk, där kunskapsutbyte ingår.
I maj 2019 ska den nationella ungdomsmottagningskonferensen gå av stapeln i Göteborg.
Arbetsgruppen som ansvarar för planeringen tillsammans med FSUM, utgörs av
medarbetare i HälsUM. Konferensen, rUM för alla, kommer att fokusera på hur UM kan bli/vara en mottagning för alla unga.
Ekonomi
HälsUM finansieras dels genom avtal med HSNG om 2 000 000 sek, dels med
förstärkningsmedel från SKL. Verksamheten har även haft förstärkning under hösten i form av riktade medel för våldsprevention från Länsstyrelsen, motsvarande en halvtidstjänst.
Avslutningsvis
Äntligen! Tiden då HälsUM ägnade sig mer åt kartläggning och utbildningsinsatser än åt konkreta insatser för de unga, är över och under 2018 träffade medarbetare i HälsUM/UM mängder med unga i det förebyggande, utåtriktade arbete. Det finns numera en tydlig struktur, inarbetade insatser och dessutom informationsmaterial för varje tillfälle.
HälsUM ser fram emot ett 2019 där fler ur UMs prioriterade målgrupper nås av UMs insatser, webbens potential nyttjas än mer, tillgänglighetsfrågan får några svar och den stora nationella UM-konferensen i maj blir en lyckad tillställning!
