Den skrupelfrie Alexander VI och den familjäre Luther

En stark kontrast framträder mellan beskrivningarna av påven Alexander VI och den som ges Martin Luther. I båda framställningar söker författarna att karaktärisera dessa båda gestalter. Alexander VI kommer att beskrivas som ”den mest skrupelfrie av renässansens påvar” och i sammanhanget är det intressant varför den mest skrupelfrie ägnas utrymme i en framställning av påvar.

Alexander beskrivs som en mycket vacker man med en enorm dragningskraft på kvinnor. Han hade många barn med olika älskarinnor, och även sedan han blivit påve levde han tillsammans med en av dessa kvinnor, en ung, gift adelsdam. Sönerna försåg han med höga kyrkliga ämbeten eller också ordnade han med inkomstbringande förläningar och äktenskap för dem. Döttrarna giftes in i rika furste- eller adelsfamiljer. Vatikanen fylldes av hans släktingar och deras tjänare.³⁶⁸

Här framträder påven Alexander VI som en djupt omoralisk man, som i likhet med beskrivningen ovan misslyckas med att efterleva sina egna bud. Han beskrivs ha haft en mängd älskarinnor, som han trots sitt celibatslöfte alltså uppges ha haft umgänge med. Han bryter mot äktenskapets helg dessutom när han väljer att bo tillsammans med en ung gift adelsdam. Han beskrivs för att ha varit en simonit i det att han mot kyrkans lagar fördelade ämbeten till sina barn och dessutom kom att fylla Vatikanen med sina släktingar. Påvarna kommer således att gestaltas med en beskrivning där en påve framträder som moraliskt fördärvad. I kontrast till detta beskrivs Luther på följande sätt:

Martin Luther älskade sin stora familj och lekte gärna med barnen,

”Barn är äktenskapets ljuvligaste frukter och band”, skriver han. I hans hem samlades många vänner som gärna delade hans middag, lyssnade på musik och dansade. Ja, han rådde den som liksom han själv ibland kände sig dyster och grubblande att glädja sig över ett glas vin eller öl och sjunga med i goda vänners lag.³⁶⁹

Till skillnad från påven i beskrivningen ovan kommer Luther att här framträda som en sympatisk kille, han älskar sin familj och ”lekte gärna med barnen”. Till skillnad från Alexander VI som bröt upp äktenskapliga förbindelser kommer Luther alltså att framträda som en exemplarisk make och familjefar. Han citeras ha prisat barnen som det dyrbaraste ett äktenskap har att erbjuda och han kommer att beskrivas som en jordnära människa med en försmak för gott sällskap, musik och dans. Kontrasten blir slående, en påve som är moraliskt fördärvad och Luther som gestaltar dygden själv. Denna beskrivning kommer således att utgöra en framställning som påminner väldigt mycket om de tidigare protestantiska framställningarna av Katolska kyrkan som moraliskt fördärvad.

8 Komparation av resultat

De allra viktigaste resultaten som denna uppsats har kommit att påvisa ur det undersökta källmaterialet är att framställningen av Katolska kyrkan har till största delen varit väldigt kritisk och

368 Skrutowska et al 2003, s. 110. 369 Skrutowska et al 2003, s. 112.

stundtals framställt Katolska kyrkan som en antagonist av värden som i framställningarna antas vara fundamentala. Den allra tidigaste litteraturen kom ofta att kritisera Katolska kyrkan som en motståndare av frihet i alla dess former vad gäller religionsutövning, styre, politik, samvete och moral. Som aktör kom hon att söka världsherravälde genom mångahanda omoraliska tilltag som komplotter, medvetna lögner, mord och förtryck. Påven framställdes ofta som ledande i dessa sammanhang, det var på dennes anstiftan som mycket av det onda som skedde inom Katolska kyrkan ytterst ansågs vila. Men även andra katoliker och under 1800-tal och tidigt 1900-tal katolska monarker kom att framställas som av påven och jesuiterna nästintill hjärntvättade regenter. I synnerhet de senare jesuiterna har varit ett återkommande tema även i senare skolbokslitteraturs framställningar. I de flesta av dessa kom jesuiterna fortfarande att framställas som villiga till att begå alla slags brott då principen ”ändamålet helgar medlen” tillskrevs dessa. Ändock var det en nyansskillnad i senare framställningar i det att dessa i mångt och mycket gick ifrån det aktörsperspektiv som kännetecknar tidigare historieskrivning till förmån för redogörelser av större strukturer. Även om det blev ovanligare med materialiseringar av påstådda katolska brott och principer i särskilda individer, kom mycket av kritiken att leva kvar. Till skillnad från reformationen och Luther kom det katolska endast att omtalas under den mörka medeltiden som för övrigt uppges har karaktäriserats av ignorans, fördomar, förtryck och inkvisitioner. En protestantisk tradition av reformationen som någonting positivt lever kvar i framställningarna och reformationen beskrivs ha varit en bidragande orsak till mycket av de friheter vi upplever idag. Katolska kyrkan kommer dock alltjämt att framträda som en motståndare av frihet, men här i ny skepnad. Denna gång är hon en samvetsförtryckare i olika moraliska frågor. Hon tillskrivs skuld i AIDS spridande, kritiseras för sitt ställningsstagande rörande abortfrågor och äktenskapliga dito. Hon framträder som en konservatismens väktare som står för allt det vårt samhälle har lämnat, men sällan kommer beskrivningarna att handla om hur hon ser på sig själv eller ens vad hon upplever som det centrala i sin lära. Kort sagt kommer en väldigt onyanserad och kritisk framställning av Katolska kyrkan genomsyra framställningarna av henne i skolbokslitteraturen mellan 1840-2011.

9 Avslutande reflektioner

Skolbokslitteraturen har genom den undersökta perioden 1840-2011 visat sig innehålla flerahanda föreställningar rörande Katolska kyrkan. De allra tidigaste är också de mest negativa. En kyrka framträder som är fullständigt moraliskt ambivalent och teologiskt korrupt. Hon söker att erövra världen med alla till buds stående medel. Det är inte orimligt att anta att många av de tidigaste framställningarna har tillkommit i en stark katolsk-fientlig protestantisk miljö. Likväl är det många senare bilder som bär likheter med de tidigaste. Det är fortfarande så att reformationen framställs som en respons mot en moraliskt korrupt kyrka och en dygdig Luther får stå i kontrast med sluga jesuiter som går efter principen ”ändamålet helgar medlen”. Många av de senare framställningarna kommer att bli språkrör för en bild av Katolska kyrkan som har varit normerande sedan reformationen och bortsett från senare års mer nyanserade bilder av Katolska kyrkan kommer hon alltjämt att framträda som en företrädelsevis negativ aktör med negativa karaktärsdrag. Kritiken har dock utvecklat sig från att vara mer teologiskt orienterad till att vila på en mer utpräglad moralisk grund och begrepp som motstånd mot preventivmedel, auktoriteter, skilsmässor och celibatet kommer att göra sig allt mer påtagliga i den senaste skolbokslitteraturen där Katolska kyrkan framträder som konservatismens kompromisslösa väktare. Studiens syfte har varit att inventera de bilder som skolbokslitteraturen förmedlar och har förmedlat av Katolska kyrkan. De bilder som skolan har förmedlat och förmedlar till eleverna, kommer åtminstone vad avser den litteratur som har undersökts här inte än så länge utgöra en alternativ framställning till den mediala, ett resultat som kan vara nog så viktigt att problematisera i kommande forskning.

Skolan kommer således genom dessa bilder att bidra till en framställning av den Katolska kyrkan som en antagonist för vissa värden som i sammanhanget framträder som moraliska normer. Det är vanskligt att utifrån denna undersökning säga någonting om alla möjliga bilder av Katolska kyrkan som kan förmedlas i skolans värld. Andra typer av undervisningsmaterial som videofilmer, olika typer av objekt eller t om undervisningsformer som studiebesök och gästföreläsare kan alla vara aspekter som nyanserar en mer stereotyp bild av Katolska kyrkan i skolböckerna. Dessa aspekter av skolans kunskapsförmedlande har dock inte legat till fokus för denna uppsats undersökning och därför är det omöjligt att uttala sig om ett spektrum av föreställningar som eleverna rimligen kan komma att möta i skolan. Undersökningen har dock visat att det åtminstone ur skolboksperspektiv finns en starkt negativ karaktärisering av den Katolska kyrkan och därför kan dessa oavsett om de är avvikande fenomen från andra former av läromedel eller inte, kritiseras för att vara allt för onyanserade och färgade i sina framställningar. Skolans roll är och bör inte i synnerhet inte i vår allt mer globala värld vara att antagonisera ett enskilt samfund. Detta kan i längden komma att innebära att katolska elever kan komma att känna sig distanserade, utpekade och kanske t om kränkta av en häftig kritik. Liknande företeelser i USA har kommit att leda till en segregering och varit en bidragande orsak till framkomsten av flerahanda katolska friskolor. Oavsett vad man tycker om friskolor, så torde det inte vara önskvärt att dessa framkommer till följd av en segregering. Om inte katolska elever skall distanseras i den svenska skolan och om inte en sådan framtvingad segregering skall komma att uppstå i Sverige i framtiden, bör en mer nyanserad framställning av Katolska kyrkan där även den katolske eleven känner igen sig själv vara en självklarhet även när det gäller skolbokslitteratur.

10 Käll- och litteraturförteckning

Källor

Religions- och historieböcker före 1900

Anjou, L.H (1843). Lärobok i Kyrkohistorien för Skolor och Gymnasier. Uppsala. Huldberg, D.A (1860). Handbok i Allmänna Werldshistorien, efter bibliska grundsatser,

bearbetad för Skolan och hemmet med afbildningar – andra genomsedda upplagan. Stockholm.

Lisco, G (1842). En handledning för Lärare wid Nattwards-underwisningen. Fahlun. Starbäck, C.G. & Kraemer, F.R. v. (1878). Läsebok i fäderneslandets häfder för skolan och

hemmet – andra delen. Från Gustaf Vasa intill Kristina. Stockholm. Religions- och historieböcker före 1945

Lövgren, Nils & Edman, August (1918). Kyrkohistoria till skolornas tjänst. Stockholm. Pallin, J.R (1917). Lärobok i Nya tidens historia för allmänna läroverkens högre klasser.

Stockholm.

Söderblom, Nathan (1912). Översikt av allmänna religionshistorien med bilder,

religionskarta och statistik. Stockholm.

klasser. Stockholm.

Religions- och historieböcker före 2000

Ander, Gunnar; Rodhe, Birgit; Bjällerstedt, Lars (1972). Historia för gymnasieskolans

sociala linje 1. Stockholm.

Brolin, Per-Erik; Dannert, Leif; Holmberg, Åke (1966). Historiens huvudlinjer del 1,

lärobok för gymnasiet årskurs 1. Uppsala.

Rodhe, Sten & Ronnås, John (1968). Religionskunskap. Stockholm.

Sundström, Erland & Zachrisson, Bertil (1968). Religionskunskap för gymnasiet. Stockholm.

Religions- och historieböcker före 2011

Eriksson, Leif; Mattsson, Malin; Hedengren, Uriel (2007). Söka svar – Religionkunskap kurs

A&B. Ungern.

Tidman, Nils-Åke; Arvidsson, Bengt; Axelsson, Hans; Hermansson, Magnus (2003). Relief

– Religionskunskap A plus. Örebro.

Ericsson, Niklas; Hansson, Magnus; Pettersson, Micael (2009). Samband Historia Plus. Kristianstad.

Skrutowska, Karin; Stattin, Jan; Westin, Gunnar T; Norman, Torbjörn (2003). Människan

genom tiderna – Historia för gymnasiet A-kursen. Örebro.

Litteratur

Apple, Michael W & Christian-Smith, Linda K (1991). The Politics of the textbook. London. Ammert, Niklas (2009). ”Finns då (och) nu (och) sedan? – Uttryck för historiemedvetande i

grundskolans historieböcker” i Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf. Historien

är nu – en introduktion till historiedidaktiken. Ungern.

Benjamin, Justice (2007). "The Blaine Game: Are Public Schools Inherently Anti-Catholic?" i Teachers College Record, volym 109 nummer 9, s. 2171-2206.

Bergström, Göran & Boréus. Kristina (2005). Textens mening och makt – metodbok i

samhällsvetenskaplig text- och diskursanalus. Lund.

Bitter, Albert (1921). Inlaga till kungl. Skolöverstyrelsen angående Oriktiga Påståenden om

katolsk lära och praxis i vid svenska statsskolor använda historiska läroböcker.

Stockholm.

Blückert, Kjell (2004). Moder, Syster eller Sköka – Bilden av katolska kyrkan i kristen press

år 1989. Skellefteå.

Burr, Vivien (1995). An Introduction to Social Constructionism. London.

Dahlgren, Stellan & Florén, Anders (2008). Fråga det förflutna – en introduktion till modern

Eliasson, Per (2009). ”Naturen i historien – historien i naturen” i Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf. Historien är nu – en introduktion till historiedidaktiken. 2009. Esaiasson, Peter; Gilljam, Mikael; Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena (2007).

Metodpraktikan – konsten att studera samhälle, individ och marknad.

Stockholm.

Fairclough, Norman (1992). Discourse and Social Change. Cambridge. Foucault, Michel (1972), Vetandets arkeologi. Staffanstorp.

Greeley, Andrew M (1977). "Anti-Catholicism in the Academy" i Change, volym 9 nummer 6, s. 40-43.

Haakonsen, Daniel (1951). Den katolske kirke i norske skolebøker. Oslo.

Harrie Johnsson, Anna. (2009). Staten och läromedlen. En studie av den svenska statliga

förhandsgranskningen av läromedel 1938-1991. Linköping.

Hyldgaard, Kirsten & Larson, Per (2008). Vetenskapsteori – en grundbok för pedagogiska

ämnen. Stockholm.

Härenstam, Kjell (1993). Skolboks-islam: analys av bilden av islam i läroböcker i

religionskunskap. Göteborg.

Jörgensen Winther, Marianne & Philips, Louise (2000). Diskursanalys – som teori och

metod. Lund.

Kirsch, Frank-Michael (1998). Stille aber ist Mangelware: Deutschland und die Deutschen

in schwedischen Schulbüchern für das Fach Deutsch 1970-1995. Diss.

Stockholm.

Kjeldstadli, Knut (2008). Det förflutna är inte vad det en gång var. Malmö.

Larsson, Kerstin (1968). Presentation av Afrikas folk i svenska läroböcker i geografi under

tiden 1842-1900 och några synpunkter på läroböckernas roll vid attitydbildningar. Uppsala.

Lessl, Thomas M (1999). ”The Galileo Legend as Scientific Folklore” i Quartely Journal of

Speech, volym 85 nummer 2, s. 146-168.

Liljefors, Max (2009). ”Förflutenhetens bilder – Att använda konst i historieundervisningen” i Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf. Historien är nu – en introduktion till

historiedidaktiken. Ungern.

Långström, Sture (1997). Författarröst & Lärobokstradition. En historiedidaktisk studie. Umeå.

Mattlar, Jörgen (2008). Skolbokspropaganda? – En ideologianalys av läroböcker i svenska

som andraspråk (1995-2005). Västerås.

Mausbach, J (1925). Jesuitmoralen i svenska skolböcker. Stockholm.

Nordenstreng, Rolf (1917). Europas människoraser och folkslag. Stockholm.

Palmberg, Mai (1987). Afrika i skolböckerna: gamla fördomar och nya. Stockholm: INFO-sekretariatet, Styrelsen för internationell utveckling (SIDA) i samarbete med Framtid för Afrika.

Palmberg, Mai (1999). ”Afrika och skolböckernas kultursyn.” i I andra länder: historiska

Paredes, Raymund (1977). "The Origins of Anti-Mexican Sentiment in the United States" i

New Scholar, volym 6, s. 139-165.

Paterson, Frances (2000). ”Anti-Catholic Bias in Voucher-Supported Schools” i Educational

Forum, volym 64 nummer 2, s. 139-149.

Queckfeldt, Eva (2009). ”Det var en gång…- Om historiska romaner och romaner som blivit historiska” i Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf. Historien är nu – en

introduktion till historiedidaktiken. Ungern.

Saussure, Ferdinand de (1970), Kurs i allmän lingvistik. Staffanstorp.

Selander, Staffan (2003). ”Pedagogiska texter och andra artefakter för kunskap och

kommunikation. En översikt över läromedel – perspektiv och forskning.” i SOU

2003:15.

Selander, Staffan (1988). Lärobokskunskap. Lund.

Skolverket (2006). Läromedlens roll i undervisningen. Grundskollärares val, användning

och bedömning av läromedel i bild, engelska och samhällskunskap. Stockholm.

Suk, Jaroslav (1993). Propaganda i skolböcker: jämförelse Sverige, Sovjetunionen,

Tjeckoslovakien : matematik och historia 1976-1987. Uppsala.

Zander, Ulf (2009). ”Läroböcker i sten – Historiedidaktiska aspekter på monument och minnesmärken” i Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf. Historien är nu – en

introduktion till historiedidaktiken. Ungern.

Internetreferenser

Aftonbladet 2001-03-21 http://www.aftonbladet.se/nyheter/article14663.ab?service=print (19/8 13:25).

Aftonbladet 2009-03-09 http://www.aftonbladet.se/nyheter/article11692327.ab (19/8 16:16). Aftonbladet 2009-11-11 http://www.aftonbladet.se/nyheter/article12108832.ab (19/8 13:20). Applåder i kungariket 2010-11-24 http://southeastblog.wordpress.com/2010/11/24/katolska-kyrkan-foredrar-fortfarande-aids/ (19/8 13:06).

Dagen 2010-04-14 http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=209108 (19/8 12:44).

Dagens nyheter 2010-04-13 http://www.dn.se/nyheter/sverige/katolska-praster-forgrep-sig-pa-svenskar (19/8 11:40).

Dagens nyheter 2010-04-23 http://www.dn.se/nyheter/varlden/hog-katolsk-prast-erkanner-pedofilovergrepp (19/8 12:16).

Expressen 2009-03-07 http://www.expressen.se/nyheter/1.1490370/vatikanen-forvarar-bannlysning-efter-abort (19/8 16:20).

Expressen 2006-05-20 http://www.expressen.se/debatt/1.358308/maria-hasselgren-om-da-vinci-koden-sluta-hetsa-mot-oss-katoliker (19/8 16:30).

LifeNews 2005-05-31 http://www.lifenews.com/2005/03/31/bio-879/ (19/12 15:53). Nyhetsmorgon Tv4 2011-02-26 http://www.tv4play.se/nyheter_och_debatt/nyhetsmorgon?title=begar_katolska_praster_sexuella_ov ergrepp_mot_barn&videoid=1277640 (19/8 12:30). RFSL 2002-04-19 http://www.rfsl.se/?p=3815&aid=7441 (19/8 12:58). Skolarbete.nu http://skolarbete.nu/skolarbeten/aids-i-afrika/ (19/8 13:12). Skolarbete.nu http://skolarbete.nu/skolarbeten/jamforelse-av-svenska-ortodoxa-och-katolska-kyrkan/ (19/8 16.13).

Svenska Dagbladet 2005-11-23 http://www.svd.se/nyheter/utrikes/homosexuella-ska-bannlysas_480783.svd (19/8 13:00).

Unbelievable, Premier Radio 2010-09-11

http://ondemand.premier.org.uk/unbelievable/AudioFeed.aspx (25/8 15:55). Utrikesrapportering från Sveriges radio 2010-03-22