Det breda lärandet - Det dubbla uppdraget

När vi ställde frågan om vad det kompletterande uppdraget och vad samverkan innebär för de intervjuade fritidslärarna identifierade vi från svaren ett huvudtema som svaren kretsar kring. Vi valde att namnge temat Det breda lärandet. Detta huvudtema delar vi sedan upp i två sub-teman. Det första är den röda tråden och samarbetet mellan verksamheterna och det andra är hur fritidslärarnas kompetenser utnyttjas. Dessa två teman bidrar tillsammans till att fritidslärarna kan ge eleverna möjlighet till ett brett och varierande lärande över hela skoldagen. Något som vi också kan se i L1s svar:

Sen tycker jag att det är för mig personligen är väldigt stimulerande att få jobba i 2 delar i samma del, alltså att dels är det klassrumsdelen med valen är där. Sedan hur de lär sig på fritids. Det kan ju vara helt olika och man får en helhetsbild av barnet. Så att den kompletterande delen är ju för mig väldigt betydande. För att få helheten så behöver jag ha den delen. För mig är det viktigt.

Den röda tråden

Många av fritidslärarna tycker att samarbetet mellan verksamheterna är viktigt. L3 berättar att denne tycker att det kompletterande uppdraget handlar om ett samarbete mellan verksamheterna under hela skoldagen. Med det menar L3 att uppdraget är att man ska arbeta tillsammans och att man har en samsyn på eleverna när det kommer till bland annat stöttning. Dock beskriver L3 att skolan sällan försöker att samarbeta med fritidshemmets undervisning på eftermiddagarna. Angående just

samarbetet mellan verksamheten så menar L1 att ”Vi ska ju jobba utifrån barnets bästa och genom de grundläggande färdigheterna för att de ska klara skolgången upp till årskurs 3 och framåt eller ännu längre egentligen” och för att kunna göra detta krävs det att man har en röd tråd igenom

verksamheterna menar L1 och att en bra samverkan mellan lärare, fritidslärare men även rektorn är viktig för att kunna skapa den röda tråden. L2 beskriver också att det handlar om att ha en röd tråd mellan verksamheterna när det kommer till undervisningen. L2 utvecklar:

Jag tänker att ett ämne som man berört under skoltid kan man vidareutveckla på fritids genom ett praktiskt / estetiskt tillvägagångssätt eller genom lekar. Jag har på min tidigare arbetsplats arbetat mycket med teman som överskrider gränsen mellan skolan och fritidshemmet. Och då har man arbetat mer teoretiskt under skoltid och mer praktiskt under fritidstid inom samma ämne.

Just den röda tråden är något som också L5 är inne på i sina svar:

gått in i skolan, sen är det mycket svårare för skolan att gå ned på fritids.

En annan del av den röda tråden tycker jag kan vara att man jobba i teman. Typ nu jobbar vi med rymden i skolan, fint då fortsätter vi att jobba med på fritids. Men då genom att mer lekfullt sätt kanske med lite skapande eller forskande,

Just att undervisa på ett annat sätt än vad som görs av klasslärarna är flera andra av de intervjuade fritidslärarna också inne på. L4 beskriver att det kompletterande uppdraget handlar mycket om att komplettera skolans undervisning genom ett mer praktiskt arbetssätt, vilket innebär att man arbetar med samma saker fast man har andra infallsvinklar. Just nu är L4 inne i förskoleklassen och då kompletteras undervisningen med lite lekar och uppdrag i skogen. L6 är inne på samma spår och menar att “det handlar inte om att göra samma saker, utan att man gör saker på lite olika sätt. Och man kompletterar eleven mer, man kompletterar inte läraren och dess brister och vad den missar i sin undervisning”. L5 fortsätter med liknande åsikter:

Att man kompletterar varandra. Jag kan ju känna så här att som fritidspedagog när jag börja de att jobba så hade man ju mer av det här med lek och skapa och lite sådana saker. Lärare tycker jag är mer inriktade med svenska matte och grundämnena som barnen ska kunna, och där kan jag då också komplettera med min kunskap. Ta som exempelvis bild där kan vi komplettera med våra särskilda kunskaper som fritidslärare men också i andra ämnen, genom att kanske göra lite lekfullare och mer praktiska saker i och med vår utbildning som gör att vi kanske inte behöver lägga vårt fokus på just matte eller svenska utan istället baka in det i det vi gör istället på något sätt. Sedan innebär också det kompletterande uppdraget att man har chansen till att se hela barnet där vi kan komplettera skolan mycket då vi följer barnen från morgon till kväll vilket ger en förståelse varför visa barn är på visa sätt i de olika verksamheterna.

Fritidslärarna tycker såldes att det kompletterande uppdraget handlar mångt och mycket om att komplettera skolans undervisning med ett mer praktiskt och lekfullt arbetssätt.

Kompetensnyttjande

Fritidsläranas syn på huruvida deras kompetenser kommer till användning under deras arbete under skoltid varierar. De kompetenser som fritidslärarna har identifierat och anser sig besitta i sitt arbete i skolan är arbetet med rastverksamheten, rörelseglädje, utomhuspedagogik, konflikthantering, att utmana eleverna med praktiska arbetssätt och att skapa viktiga relationer till eleverna.

L4 berättar att hens arbetsuppgifter har blivit förändrade efter att L4 fick en ny tjänst där

respondenten nu arbetar med elever i de yngre åldrarna. Detta har medfört att rastverksamheten som hen tidigare har varit väldigt involverad i har fått mindre utrymme i respondentens nuvarande arbetsuppgifter. Vidare berättar L4 att ämnet idrott och hälsa samt arbetet med elever som behöver extra stöd i skolan är fortfarande en stor del av hens vardag i arbetet under skoltid.

Idrotten och rastaktiviteterna är mina styrkor. Just rastaktiviteterna är någonting som kanske inte utnyttjas idag fullt ut i och med mitt arbete i förskoleklassen. Men det är ett val som jag har gjorde när jag tackade ja till den här tjänsten. Man kan ju inte göra allt. Men fortsättningsvis även nu så är det arbetet med elever som är i behov av extra stöd, det är min grej även nu.

Att vara en del av rasten är ett återkommande inslag hos samtliga respondenter när vi bad dem att beskriva hur en typisk arbetsdag kan se ut. L6 nämner elevernas vistelse på skolgården under rasten

som fritidslärarnas arena och att L6 känner att lärarna i skolan också känner samma sak. L6 beskriver samarbetet på rasten med lärarna som att precis när fritidslärarna kommer in i klassrummet och får anpassa sig till den verksamhet som bedrivs där inne så får klasslärarna anpassa sig till fritidslärarnas rastverksamhet ute på skolgården. Vidare berättar L3 att hen anser att en av hens styrkor är

konflikthanteringen. L3 identifierar att genom att vara tillgänglig för eleverna ute på rasten så bygger man en annan typ av relation till eleverna som kanske inte är möjlig att skapa på samma sätt inne i ett klassrum och att då eleverna ofta tyr sig till fritidsläraren när det har uppstått en konflikt.

Att skapa viktiga och bestående relationer till eleverna beskriver L1 på följande sätt

Jag har ju fått en väldigt bra relation till barn som har lite större behov. Om jag har 30 barn, så märker jag ganska fort vilka som behöver den extra tryggheten. Och dom har jag tagit till mig ganska mycket och lägger mycket tid på för det är dem jag vill forma och ge en trygghet för framtiden. Vilket har lett till att barnens vårdnadshavare har märkt att barnen tycker gott om mig och då har lärarna låtit mig gått in och hjälpa dom barnen lite mer. Så det känns väldigt bra att man har tagit vara på mig som person. En roll som jag också söker mig till, känner mig stolt över och trivs bra med.

Vidare berättar L1 att hen skulle vilja lägga ännu mer tid på elever som inte klarar av en hel skoldag.

Att kunna erbjuda dem en mer anpassad skolgång som är skräddarsydd efter deras behov och kunskapsnivå. L5 anser också att man bör anpassa elevernas skoldagar än mer än vad vi gör i skolan idag och att L5 i egenskap av fritidslärare skulle kunna vara en av de ledande och drivande

personerna i detta arbete på L5’s skola. L2 berättar om hur respondenten och dennes kollega har delat upp ansvaret och rollfördelningen efter deras specifika kompetenser under skoltid

Till exempel är min kollega bra på att engagera i samlingar och att få eleverna att samarbeta i lekar, hon är bra på mer praktiskt-estetiska uppgifter så som skapande och målning. Medan jag kanske är mer bra på att tydliggöra och visualisera när vi skall förklara begrepp i matematik eller... Ge instruktioner för uppgifter, så vi försöker fördela det lite så. Jag är också den som har hand om högläsningen. Vi har helt enkelt identifierat vad vi tycker vi är bra på och så ger varandra utrymme till de. Det kräver mycket tilltro till varandra, och det tycker jag att vi har.

Just denna rollfördelning utefter kompetenser är någonting som L3 också efterfrågar i arbetet under skoltid. L3 berättar att hen gärna skulle vilja dela klassen i tre delar så att de två klasslärarna har en varsin grupp samtidigt som L3 genomför alternativa lektioner med den tredje gruppen, lektioner som ska vara riktade mot hens specifika kompetenser, L3 nämner utomhuspedagogiken som ett exempel.

Just den här delningen av klasser är någonting som L4 också berättar om, när de genomför sina delningar är L4 oftast ansvarig över den grupp som har den “lättaste” uppgiften som inte kräver någon planering eller några direkta förkunskaper. L2 berättar om hur arbetet under skoltid kunde se ut på dennes förra arbetsplats där de enligt L2 hade kommit långt i hur fritidspersonalen skulle arbeta kompletterande gentemot skolan. L2 beskriver sina före detta arbetsuppgifter så här

Jag har också arbetat där jag under skoltid har fått ansvara för egna lektioner med utgång från fritids, fritidslektioner. Jag arbetade på detta sätt när vi arbetade tematiskt på min förra arbetsplats, tillexempel vid vårt arbete med vikingatiden. Detta tycker jag var väldigt roligt, att man kunde ha den typen av fritidsverksamhet även inom ramarna för skoltiden. Jag som i egenskap av fritidspedagog hade då i ansvar för att planera den här fritidslektionen och då kan

praktiska moment där vi hade roligt tillsammans. Detta var tre ledord som jag hade när jag planerade undervisningen, Praktiskt, roligt och tillsammans.

Så att istället för att vara hjälplärare så har jag med min kompetens och med min utgångspunkt i fritids planerat en egen lektion.

L2 tillägger också att det är krävande att arbeta på detta sätt, både tidsmässigt men också psykiskt och fysiskt. Att ha ett sådant stort ansvar i både skolans verksamhet och sedan på fritidshemmet är påfrestande.

Sammanfattningsvis är det några områden som sticker ut lite extra, alla respondenterna är på något vis involverade i skolans rastverksamhet och detta ses som ett viktigt uppdrag. Även

relationsskapandet till eleverna ses som en spetskompetens hos respondenterna. En del av

respondenterna är också villiga att ta på sig ett större ansvar i klassrummet då de efterfrågar en större möjlighet att göra delningar av klassen oftare och att respondenterna då ansvarar över en av

grupperna och arbetar mer med fritidspedagogiken, utomhuspedagogik eller praktiska moment som komplement till vad eleverna har arbetat med teoretiskt i skolan.

Att ge och ta

Vi valde att namnge temat Att ge och att ta samt sub-temana Ensidig samverkan, Förutsättningar och Rektor baserat på de svar som framkom i det insamlade datamaterialet. Respondenterna beskrev sina upplevelser kring arbetet tillsammans med skolan som viktigt men ofta olikvärdigt. Skolans

tolkningsföreträde och högre status gör att fritidslärarnas kompletterande uppdrag inte uppnår sin fulla kapacitet. På frågan Hur definierar du din yrkesroll under skoltid gav respondenten L3 följande svar: “Jag tror att det är olika beroende på vart man arbetar. Hur man arbetar tillsammans i

klassrummet och vilket samarbete man har med de lärare man jobbar med för hur man skall uppleva sin egen roll”.

Ensidig samverkan

Respondenternas upplevelser kring hur samverkan mellan fritidshemmet och skolan ser ut i deras vardag har en återkommande nämnare, ensidigheten. L2 redogör sina erfarenheter kring samverkan med skolan genom att berätta att hen har haft både positiva erfarenheter där hen har varit en aktör i egenskap av fritidslärare i klassrummet med egna fritidslektioner, men att hen på senare år har gått ifrån detta till att vara en resurs eller lärarassistent, vilket respondenten uttrycker är ett resursslöseri.

Detta är något som respondent L3 också berör, hen berättar att det vore önskvärt att det var mer samverkan från skolans sida mot fritidshemmet, men att många fortfarande lever kvar i att

fritidshemmets uppdrag inte är kunskapsorienterat utan att det fortfarande är barnpassning som är fritidshemslärarnas huvuduppdrag. Vidare berättar L3 att hens styrkor och kompetenser inte tas tillvara på av skolan i den utsträckning som L3 skulle vilja, det blir mer att respondenten anpassar sig efter vad skolan gör. Respondenten L1 beskriver vikten av samverkan på följande sätt

Skulle man inte ha en samverkan mellan lärare och fritids utan jobba i typ två Öar så tror jag att det tillslut skulle bli väldigt trög jobbat. Detta då vi kanske inte ger den information som lärarna behöver för att kunna komplettera så att de kan se barnet på rätt sätt och likaså åt andra hållet.

Respondenten L5 uttrycker hur viktigt det är att man är tydlig med vilka intressen och styrkor man har så att man får utöva det man känner sig bra på i klassrummet. För att öka förståelsen av

fritidslärarnas kompetenser anser L5 att det är viktigt att även fritidslärarna får kompetensutveckling gällande skolans ämnen. L5 beskriver det så här

Vi har gått något som heter läs och skriv lyftet. Mattelyftet passade inte in i planeringen. Men läs och skriv har vi gått och då gick vi tillsammans med skolan och det är viktigt så att man får känna sig delaktig och att man räknas med i gruppen, så att det inte blir så att man tänker att vi fritidslärare har ju inget med det att göra.

L5 anser alltså att fortbildning, kompetensutveckling och kommunikation kan vara en bra ingång till att öka jämställdheten samt arbetsfördelningen i klassrummet.

Att inte ha en tydlig arbetsbeskrivning i klassrummet kan enligt L1 leda till viss oro inför framtiden.

L1 berättar att

Jag är lite orolig över hösten då vi blir mindre personal men samma antal elever. Vi går upp en klass till 2an, det blir mera krav på barnen och på lärarna. Risken finns att vi kommer märka i arbetslagen att vi inte hinner och mäktar inte med, lärarna börjar skrika efter stöd samtidigt som vi inte räcker till då vi är mindre personal. Och då kan det bli huggsexa om resurserna. Det gäller att i arbetslagen skilja på person och roll då vi är styrda av kommunens röda tråd i frågan och då är det svårt att räcka till om kravbilden är större än vad man har resurser till.

L1 har alltså här identifierat vissa moment som kan utvecklas till problem i framtiden om de inte åtgärdas. Hen uttrycker också att det är viktigt att skilja på person och roll. Detta tas också upp av L3 som uttrycker att “Jag tror att det är olika beroende på vart man arbetar. Hur man arbetar tillsammans i klassrummet och vilket samarbete man har med de lärare man jobbar med för hur man skall uppleva sin egen roll”. Vidare berättar L3 om hens uppfattningar kring skollärarnas förståelse för

fritidslärarnas uppdrag och kompetenser

Jag tror däremot inte att lärarna har någon koll på fritidshemmets uppdrag eller varför det behövs ett fritids på skolan utöver barnpassningen. Lärarna jag jobbar med har bra koll. Men jag tror att många inte har någon koll alls, utan ser oss som att vi skall komma in och vara resurser under skolan och passa barnen till dess att föräldrarna kommer och hämtar dem efter jobbet.

Tyvärr finns det alldeles för många sådana. Jag hoppas dock att den nya fritidslärarutbildningen kommer att främja detta, att man kan samarbeta mer över gränserna.

L2 och L4 var också inne på ett liknande spår där de tyckte att skollärarna har en viss kännedom om fritidslärarnas uppdrag och kompetenser, samt att de tar upp att det är en skillnad på lärarnas kunskaper kring fritidslärarna beroende på vart de arbetar. L4 anser att förskoleklasslärarna har i regel större kunskap och bättre samarbete med fritidspersonalen under skoltid.

L6 beskriver delar av sitt uppdrag och hur samverkan med skollärarna fungerar under dessa delar på följande sätt

Nu är jag ju bara inne och resursar 4st 40minuters pass i veckan. Ska jag komma in där och köra min fritidslärarstill i lärarnas struktur så kan det bli några krockar. Utan där får man väl anpassa sig litegrann precis som lärarna måste anpassa sig när de kommer in på vår arena som är skolgården, då kan man inte vara den här fyrkanten heller utan då måste de vara lite mer flexibel och kunna se andra saker. Jag hade en tjej i förskoleklassen som sa “du är ju helt normal nu, ute på rasten är du helt galen” så visst eleverna känner ju också en viss skillnad på hur man är i de olika arenorna.

Vidare berättar L6 om att det dubbla uppdraget kan vara ganska tungt, att prestera både i skolans

resurstiden i klass har minskat det här läsåret och att det under tidigare läsår har varit mer intensiva dagar där hen vissa dagar har varit med olika elevgrupper hela arbetsdagen bortsett från under lunchen. Vidare berättar L6 att under dessa perioder saknade lärarna förståelse för arbetsbördan det faktiskt kan vara att spendera så många timmar i elevgrupp. Men att det nu har blivit bättre just på grund av att antalet timmar L6 gör i klassrummet har minskat, vilket möjliggör att skapa ett schema med lite större marginaler och chanser till andrum.

Sammanfattningsvis anser respondenterna att en ökad samverkan gentemot skolan skulle gynna båda verksamheterna. En ökad samverkan skulle innebära att det kompletterande uppdraget skulle vara mer omfattande och lättare att precisera mot specifika moment, respondenterna är eniga om att detta skulle behövas. Hur fritidslärarna uppfattas inom ramarna för skolans undervisning varierar också.

En del av respondenterna menar att de blir begränsade i deras kompensatoriska uppdrag, och att klasslärarna inte är medvetna om deras faktiska uppdrag och heller inte är särskilt intresserade av att lära sig mer om fritidslärarnas yrke. Detta gör att fritidslärarna känner att den samverkan som bedrivs idag är ensidig och att fritidlärarna inte ges utrymme att påverka elevernas undervisning i den

utsträckning som de skulle vilja genom att vara resurser istället för fritidslärare även under skoltid.

Förutsättningar

Fritidslärarnas förutsättningar ser förstås olika ut då de arbetar på olika skolor. Men under den här rubriken sammanställs fritidslärarnas tankar och uppfattningar kring de olika förutsättningarna på dessa skolor. L1 menar att tiden de gör i klassrummet är viktig för att få ihop antalet timmar som de förväntas göra. L1 berättar att

Jag ska ju jobba 8 timmar per dag och då tänker man ju så här att om jag inte hade jobbat 8 timmar utan bara jobbat på fritidshemmet, om det hade varit så då hade ju min dag inte varit 8 timmar utan då hade jag säkert fått jobba senare på dagen för att bara jobba på fritids eller kanske bara haft öppningen och sedan behövt börja jobba igen på eftermiddagen.

Vidare berättar L1 att det är viktigt att man gör någonting bra av tiden fritidslärarna spenderar i klassrummet också. Men att det är viktigt att man inte tar på sig ett för stort uppdrag i klassrummet då det är viktigt att hitta en balans mellan de olika verksamheterna, har man ett för stort uppdrag under skoltid kanske man inte orkar med uppgifterna på eftermiddagen på fritidshemmet.

Men för att kunna göra någonting bra av tiden som spenderas i klassrummet uttrycker L5 att den gemensamma planeringstiden med klasslärare kan göra en stor skillnad på undervisningens kvalité.

Men att det är svårt att hitta tid till den gemensamma planeringen då de olika yrkesgrupperna har sitt

In document Det dubbla uppdraget (Page 21-30)