Yrkeskategorin fritidslärare är ett yrke som genom historien har fått utstå stora förändringar inom ramarna för deras uppdrag. De förändringar som har skett har ofta varit otydligt formulerade i diverse olika skolreformer och läroplaner vilket i förlängningen har lett till ett yrke vars status är kraftigt decimerat i jämförelse med skolans övriga lärarkategorier. Just den här statusskillnaden mellan yrkeskategorierna är någonting som delvis har identifieras i empirin samt även i den tidigare forskningen. Som vi redan varit inne på så beskriver Perselli och Hörnell (2019) i sin studie att deras respondenter känner sig motarbetade av klasslärarna i deras arbetsuppgifter under skoltid, då klasslärarna främst har fokus på deras egen undervisning och saknar förståelse för fritidslärarnas uppdrag. Från våra intervjusvar tolkade vi att en del av våra respondenter också hade liknande tankar. De kände att de inte gavs utrymme att bedriva den typ av undervisning som de skulle vilja.
Detta ser vi är ett direkt resultat av att fritidslärarnas professionella kompetenser inte är tillräckligt uppmärksammade av den övriga lärarkåren. Detta menar Andersson (2013) också när han beskriver att fritidslärarna ofta omedvetet underordnar sig skolan som då får styra över bland annat personella resurser. Heggen (2008) menar att organisationens maktutövande och ideologi, i det här fallet lärarna och ledningen i skolan kan tvinga yrkesutövaren (fritidsläraren) att kompromissa kring deras mål och principer. Vi spekulerar i att en av anledningarna till varför det kan se ut så här är för att det inte har ställts högre krav från ledningens sida. Utan att de har accepterat att fritidslärare används som resurser i klassrummet istället för att ges möjlighet att bedriva en egen undervisning som bygger på fritidslärarens egna kompetenser. En anledning som vi ser till varför det inte har ställts högre krav från ledningen är just det att fritidslärarens arbetsbeskrivning under skoltid är otydligt formulerat i styrdokumenten. Detta är någonting som Närvänen och Elvstrand (2014) också påpekar i deras studie som menar att den vägledning som styrdokumenten tillhandahåller gällande hur målen skall kunna uppnås i praktiken är många gånger bristfällig och det som står går ofta att tolkas på många olika sätt, vilket bidrar till ett otydligt uppdrag för fritidslärarna.
Ett otydligt formulerat uppdrag ställer höga krav på rektorernas kunskaper då ansvaret läggs över på dem. Det är ett uppdrag som en del av våra respondenter känner att rektorerna brister i, vissa påpekar att rektorernas inblandning är obefintlig medan andra är nöjda över just deras rektors involvering. Att det kan vara sådana skillnader ser vi som ett stort problem då det i förlängningen bidrar till en
olikvärd skola, både för eleverna och för arbetstagarna. I resultatet framgår det att respondenterna dock känner att de har förtroende från deras rektor gällande rektorns syn på respondenternas kompetenser inom yrket, Perselli och Hörnell (2019) beskriver i sin studie att vissa ramfaktorer som kan försvåra fritidslärarnas arbetsuppgifter under skoltid är bland annat brist på tid och ointresserade klasslärare och rektorer. Vi tror att rektorns inblandning eller bristande inblandning och dennes kunskaper gällande arbetstagarnas kompetenser hänger ihop. Dock ser vi att respondenternas
rektorer inte alltid är närvarande trots att respondenterna uppger att de anser att rektorerna visar god kännedom om deras yrkesmässiga kompetenser. Detta ställer vi oss frågande till. Vi anser att det är lätt att blanda ihop rektorns benägenhet att överlåta ansvaret över en verksamhet på de verksamma lärarna med att rektorn faktiskt har kännedom om den specifika lärarens kompetenser. Vi menar snarare att rektorn väljer att delegera mycket ansvaret till lärarna på grund av tidsbrist och eller okunskap.
fritidshemmets gränser. Fem av sex respondenter berättar att planeringen gentemot skolans verksamhet är obefintlig. De berättar att de inte har någon form av samplanering eller tid för utvärdering tillsammans med sina kollegor under skoltid. Detta bidrar till att det blir precis som Andersson (2013) skriver, svårt för fritidslärarna att hävda sin kompetens under skoltid.
Närvänen och Elvstrand (2014) beskriver konsekvenserna av att fritidslärarna har uppdrag i skolan under förmiddagarna, för att sedan återgå till fritidshemmet när skoldagen är slut på följande sätt:
Denna dubbla yrkesroll leder till att tid för planering av både fritidshemmets verksamhet och deras uppdrag under skoltid blir lidande. Vidare menar Andersson (2013) att fritidslärarna omedvetet bidrar till att de underordnar sig skolan, ett exempel på detta kan vara att fritidslärarna använder sin fritidshemsplanering till att planera sina uppdrag under skoltid. Vi anser att det är väldigt utmanande att genomföra det kompletterande uppdraget där vi skall samverka tillsammans med skolans lärare och verksamheten som helhet utan att få någon tid tillsammans. Heggen (2008) menar att den professionella identiteten kan förstås som en mer eller mindre medveten uppfattning om individen som yrkesutövare. När det handlar om specifika egenskaper, handlingar och värderingar handlar det om hur individen bemästrar att omsätta dessa delar i praktiken på ett lämpligt sätt inom ramarna för individens yrkesroll. Att förväntas bedriva en seriös verksamhet som skall hjälpa eleverna att nå målen i de olika ämnena, utan några direkta förutsättningar till att genomföra detta gör att vi känner att det finns en enorm mängd outnyttjad potential i den svenska skolan gällande hur fritidslärarna nyttjas. Respondent L2 beskriver istället att det i dennes fall är omvänt, att respondenten har gemensam planeringstid tillsammans med sin kollega under skoltid, men att det istället är
fritidshemmets planering som blir lidande för hen. Oavsett om det är planeringen gentemot skolan eller fritidshemmets planering som blir lidande menar vi att det är fritidslärarna som kollektiv som blir lidande.
En av orsakerna till varför det kan se ut så här i den svenska skolan tror vi är det låga antalet utbildad personal på fritidshemmet. Det är extra utmanande för en yrkesgrupp att höja sin status och visa sitt värde när en sådan stor del av personalen som arbetar inom den berörda verksamheten saknar korrekt eller relevant utbildning. Detta problematiseras ytterligare i Ackesjö et al. (2016). Detta bidrar till en professionsidentitet som är tudelad. Heggen (2008) beskriver att professionsidentitet är
detsamma som Kollektiv identitet, vilket betyder att yrkesutövaren är en del av professionen och att man kan förvänta sig att denne står upp för professionens mål och principer. Den tudelade
professionsidentiteten som vi menar finns är ett direkt resultat av att andelen högskoleutbildade på fritidshemmet är så låg som den faktiskt är. Brante (2009) beskriver också att en del av orsaken till att lärare anses vara en semi-profession är just på grund av den höga andelen outbildad personal i lärarkåren, trots att lärarutbildningarna genomförs på högskole- eller universitetsnivå och vilar på vetenskaplig grund.
Slutsatser
När vi påbörjade denna studie hade vi genom utbildningen fått en uppfattning om att fritidslärarnas roller och förutsättningar i skolan kan variera väldigt mycket från skola till skola och att
fritidslärarnas roller i skolan saknar styrning. Detta har under studiens gång också bekräftats av både den tidigare forskningen vilket lade grunden för det som blev vår forskningslucka. Denna
forskningslucka och våra egna uppfattningar har under studiens gång också bekräftats av de resultat och analyser som våra intervjuer har gett oss. Vi har sett att fritidslärarnas uppdrag under skoltiden varierar mellan respondenterna där uppdrag som resursperson eller hjälplärare är vanliga uppdrag men att fritidslärarna också har andra uppgifter i att leda egna lektioner eller att vara ansvariga för rastaktiviteterna. Det är också tydligt att respondenterna värdesätter en bra samverkan och
komplettering av och med skolan men att den allt som oftast är ensidig och sker allt för mycket på skolans villkor. Trots detta menar ändå de flesta av respondenterna att de anser att deras kunskaper tas tillvara på ett bra sätt ut av skolan, vilket skiljer sig mot vad den tidigare forskningen har antytt på.
När det kommer till samverkan och komplettering har vi tydligt sett att den röda tråden genom verksamheterna är avgörande för att fritidslärarna ska kunna genomföra sitt kompletterande
uppdrag. Den röda tråden är också en viktig aspekt för verksamheterna för att kunna få en helhetsbild av eleverna och på så sätt kunna förstå och utvärdera hela barnets skoldag.
De största svårigheterna och utmaningar som vi har kommit fram till är att eftersom fritidslärarnas uppdrag i skolan inte är tydligt definierat i styrdokumenten leder detta till oklarheter och stora variationer i fritidslärarnas arbetsuppgifter i skolan. Detta leder bland annat till att fritidslärarnas möjligheter för samplanering och enskild planering blir lidande vilket i sin tur skapar problematik för deras kompletterande uppdrag, det blir som en ond cirkel. När detta sker blir det svårare för
fritidslärarna att visa sina kunskaper och färdigheter samt att synliggöra fritidshemmets värde och lärande uppdrag. Det är just dessa svårigheter som leder till att professionsidentiteten och den
professionella identiteten och dess värde utsätts för påfrestningar som dessa inte alltid klarar av att stå emot för, detta menar både vi, Heggen (2008) och den tidigare forskningen. Det är därför viktigt att mer forskning på detta område görs för att synliggöra denna problematik och hjälpa till att bryta den onda cirkeln.
Pedagogiska betydelser för fritidshem
Våra förhoppningar är att vår studie skall kunna bidra till att upplysa det diffusa uppdrag som fritidslärare har inom skolans verksamhet. Vi vill genom att ha tagit del av yrkesverksamma fritidslärares tankar, åsikter och erfarenheter från två olika kommuner i Sverige kring det
kompletterande uppdraget och den samverkan som bedrivs mellan klasslärare och fritidslärare samt skolan som verksamhet och fritidshemmet kunna uppmärksamma våra respondenters olikvärdiga arbetsförhållanden. Att vi i vår relativt begränsade studie har kunnat identifiera skillnader i förutsättningar mellan skolor inom samma kommun och skolor mellan de två kommuner som är aktuella för vår undersökning lämnar vissa farhågor för hur det kan se ut om man jämför med resterande skolor i Sverige. Vi försöker inte inbilla oss själva att vår studie på något vis är ett facit för hur fritidslärarens roll i skolan borde vara framskriven, men vi har identifierat ett problem och hoppas på att vårt bidrag kan hjälpa till att uppmärksamma och i slutändan vara med och bidra till en förändring och en förbättring för fritidslärare i framtiden.