Det mångsidiga integreringsbegreppet

Samtliga av undersökningens informanter har fritt fått resonera kring begreppet integrering eftersom vi anser detta begrepp vara av relevans vad det gäller informanternas inställning till huruvida elever med läs- och skrivsvårigheter fullt ut bör ingå i den ordinarie undervisningen. Huruvida elever med läs- och skrivsvårigheter integreras eller ej menar vi vidare är av relevans då det kommer till att se till vilka didaktiska val pedagogerna gör då de möter elever med läs- och skrivsvårigheter i sin undervisning, oavsett om eleven återfinns i en klass eller i enskild undervisning.

4.2.1 Det mångsidiga integreringsbegreppet enligt informanterna

Läraren Alice lyfter fram skolans specialundervisning som en positiv tillgång för de elever som befinner sig i behov av särskilt stöd, samtidigt som hon ser faran med att specialundervisningen inte i tillräcklig utsträckning blir en del av skolan.

30

Specundervisningen ska finnas och det ska finnas de här små grupperna och lugnet och ro, men det får inte bli en vi och de, utan ska vara en naturlig del av skolan... Det är väldigt lätt att säga att jamen nu får ni gå till specen, men vi har ju ansvar allihop här och nu (Alice, 20091023). Trots de speciella undervisningsgruppernas positiva verkan menar Alice att det inte får vara den enda lösningen när det gäller att uppfylla det behov av stöd som elever kan befinna sig i.

Specialpedagogen Cecilias syn på integrering liknar till viss del den Alice presenterar då hon säger sig förespråka och tro på integrering i de fall då det finns resurser att tillgodose elevernas behov. Cecilia menar dock att de resurser vilka hon ser som en förutsättning för integrering idag saknas var på hon ej anser integrering vara ett möjligt alternativ. De resurser hon syftar till i sammanhanget och ser som en förutsättning för en genomförbar och tillfredsställande integrering av alla elever i skolan är specialpedagogiska insatser, lärarassistenter och elevassistenter. Hon vill inte ha integrering för integreringens skull utan endast i de fall då det gynnar eleverna.

Inte som det ser ut idag... har vi resurser så låt oss integrera alla elever, har vi lärarassistenter, elevassistenter och specialpedagoger då kan vi integrera, men inte annars, inte för integreringens egen skull (Cecilia, 20091123).

Skillnaden i läraren Alices och specialpedagogen Cecilias resonemang ligger främst i att Alice antar en mer ifrågasättande position vad det gäller att inte integrera elever i behov av särskilt stöd i den ordinarie undervisningen. Alice lyfter också fram de risker hon ser med att segregera elever från den ordinarie undervisningen.

För specialläraren Desirée är resonemanget om integrering en i många avseenden praktisk fråga. Hon menar att samtidigt som gemenskapen och känslan av att passa in är av stor relevans finns det moment som kräver att eleven lämnar klassrummet, som till exempel då eleven ska läsa högt eller när Desirée och eleven behöver prata om något.

Alltså när ungarna ska läsa högt så kan de tyvärr inte sitta i klassrummet, det är ett stort dilemma att vi måste ta ut dem, men det görs naturligtvis genom att prata med föräldrar och eleven själv, om de är beredda på att vilja ha hjälp och vill de inte så tvingar vi ju aldrig (Desirée, 20091123).

Läraren Beatrice finner vidare begreppet integrering problematiskt och är den av våra informanter som tycks ha svårast att relatera till begreppet i den egna undervisningen eftersom hon menar att begreppet berör mer betydande avvikelser än vad hon anser elever med läs- och

31

skrivsvårigheter kan sägas utgöra. Begreppet menar hon bör användas vid problemsituationer, vilket en undervisning där elever med läs- och skrivsvårigheter ingår inte innebär för henne. Till skillnad från övriga informanter ser Beatrice på elever med läs- och skrivsvårigheter och deras behov som en naturlig del av sin undervisning och den föregående planeringen. Hon anser inte att en individs läs- och skrivsvårigheter berättigar segregering från den ordinarie undervisningen. Elever med läs- och skrivsvårigheter har precis som många andra elever specifika behov, behov vilka Beatrice menar är av naturlig art och inte mer avvikande än andra.

Trots att Beatrice inledningvis inte kan se en direkt koppling mellan integreringsbegreppet och sin egen undervisning för hon vidare ett positivt resonemang kring integreringsbegreppet. Genom att göra sina didaktiska val utifrån samtliga elevers förutsättningar och behov menar Beatrice att också de elever som inte har någon form av läs- och skrivsvårighet gynnas.

Varje gång man har en elev med som man måste tänka till lite extra så brukar det faktiskt gynna resten av klassen, alltså planeringarna blir tydligare skrivna och eller man skapar av någon form ett checksystem så det brukar man ju bära med sig (Beatrice, 20091105).

Integrering av elever med till exempel läs- och skrivsvårigheter menar alltså Beatrice främjar hela gruppens undervisningssituation eftersom hon som lärare tvingas till en ökad medvetenhet och tydlighet i planeringen av sin undervisning. En medvetenhet om elevernas individuella och särskilda förutsättningar som Skolverket (2008) fastställer att pedagogen har skyldighet att förmedla och implementera i sin undervisning.

4.2.2 _{Analys av det mångsidiga integreringsbegreppet}

Emanuelsson (2004) förespråkar integreringsbegreppet och menar att integrering innebär ett tillvaratagande av individers olika egenskaper, vidare framför han en kritik gentemot hur integrering implementeras i dagens skola. Att integrera individer med skilda egenskaper och förutsättningar gynnar enligt Emanuelsson (2004) gruppen som helhet. Dagens skola tenderar dock att i sin strävan gentemot homogena elevgrupper segregera sina elever till särskilda undervisningsgrupper och väljer genom detta att se på skillnaden i elevers förutsättningar som hinder snarare än tillgångar.

Samtliga av vår undersöknings informanter tenderar att i någon utsträckning se till integreringsbegreppets positiva verkningar. Trots de – vad det tycks – i grunden positiva

32

inställningarna framkommer enbart ett konkret exempel på hur integrering kan verka till fördel för undervisning. Enligt läraren Beatrice bidrar närvaron av elever i behov av någon form till en ökad medvetenhet och tydlighet kring undervisningens planering. De två av undersökningens informanter som verkar med ett uttalat specialpedagogiskt perspektiv, specialpedagogen och specialläraren, märks tendenser på kopplingar mellan utebliven integrering och bristande resurser. De båda är överens om att en lyckad integrering förutsätter en ansenlig ökning av resurser i förhållande till hur det ser ut idag. Gemensamt för specialpedagogen och specialläraren är att de, till skillnad från undersökningens två lärare i svenska, främst arbetar med de elever som segregerats från den ordinarie undervisningen. Trots att viss segregering av elever i behov av särskilt stöd förordas både av specialläraren och specialpedagogen samt en av lärarna i svenska är det bara en av de tre, läraren i svenska, som lyfter befintliga risker med segregering i undervisningen och därmed också uppvisar tendenser på Emanuelsson (2004) problematisering av det faktum att det ingår i skolans uppdrag att erbjuda en undervisning för varje individs behov.

Genom resonemanget kring integreringens komplexitet ser Alice till två sidor av begreppet, både den syn som förespråkas av Emanuelsson (2004) och den bild han ger av hur begreppet implementeras i skolans verksamhet. Läraren Alice delar vidare Emanuelssons (2004) syn på integreringsbegreppet så till vida att hon ser risken med att specialundervisningen inte blir en del av skolan samt att varje pedagog har ett ansvar att skapa goda lärandesituationer och ej bör betrakta specialundervisningen som en primär och lättillgänglig lösning.

I sitt resonemang kring integreringsbegreppets förutsättningar tycks specialpedagogen Cecilia dock vara medveten om de positiva verkningar som Emanuelsson (2004) lyfter fram gällande att individers olikheter kan utgöra en tillgång för gruppen, men ser på bristande resurser som ett hinder för integreringens positiva aspekter.

Emanuelssons (2007) påpekande gällande skolans alltmer frekventa strävan gentemot homogena elevgrupper synliggörs genom speciallärarens Desirées resonemang kring att vissa moment för elever med läs- och skrivsvårigheter, till exempel då eleven ska läsa högt, kräver enskild undervisning. Därmed görs valet att inte anpassa den ordinarie undervisningen efter elevernas skilda behov utan de måste, för att få sina behov uppfyllda, segregeras från gruppen. Att skapa en undervisning som svarar till samtliga elevers behov menar Emanuelsson (2007) är en för pedagogen komplex och – för integreringens skull – avgörande uppgift. Att

33

pedagogen har ett ansvar för att skapa en undervisning som svarar till individers skiftande behov fastställer Skolverket (2008) och är en aspekt som lyfts fram av de både läraren Alice och Beatrice, men som specialläraren Desirée och specialpedagogen Cecilia inte berör.

Genom sitt resonemang om att undervisningen ska svara till elevernas skilda behov svarar läraren Beatrice väl till det Skolverket (2008) förordar gällande att skolans elever ska erbjudas en likvärdig undervisning som svarar till individernas skilda behov.

Elever där det är stor skillnad mellan elever som då ska föras ihop och då integrering för mig används ofta i sammanhang med handikapp som är... integrering är för mig något större som politiker gör... Det är ju ingen skillnad på dem [elever med läs- och skrivsvårigheter] och andra elever så, alltså alla elever har ju sitt (Beatrice, 20091105).

Det är av undersökningens informanter enbart Beatrice som för ett resonemang kring integrering som kan sägas svara till Skolverkets förordningar gällande en undervisning som ska svara till skiftande behov. Även om Beatrice berör kopplingen mellan integrering och det pedagogiska uppdraget gör hon i likhet med övriga tre inga paralleller till aktuella förordningar i skolans styrdokument.