Det svenska språket

Resultatet visar att majoriteten av respondenterna tyckte att det var viktigt att lära sig det svenska språket för att kunna vidareutbilda sig och skaffa arbete i Sverige oavsett om det handlade om att skaffa sig ett jobb för att kunna försörja sig eller göra en karriär. De menade också att det var viktigt att lära sig det svenska språket inte bara för att komma in på arbetsmarknaden utan även för att komma in i det svenska samhället fullt ut. Att bra språkkunskaper i svenska sågs som en avgörande faktor för att komma in i samhället och för att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden visade sig i samtliga intervjuer. Respondent 3 berättade om sina upplevelser när hon först kom till Sverige:

”När jag kom till Sverige blev jag mycket rädd. Jag förstod ingenting och jag kände ingen person här, men nu det är bättre. Nu när jag lär mig svenska kan jag förstå, jag kan prata och jag kan göra vad jag vill.”

Respondenterna med lägre eller ingen utbildningsbakgrund menade att om de skulle ha möjlighet att arbeta i Sverige så behövde deras svenska förbättras. Respondent 8 tvivlade på sin förmåga att klara av en utbildning på grund av språksvårigheter och hade därför tvivel på att någon skulle vilja anställa henne, hon svarade följande på frågan om hur hon ser på sina karriärutvecklingsmöjligheter i Sverige i dagsläget: ”Jag tror inte att det finns jobb för mig, för jag förstår inte mycket svenska och pratar bara lite! Jag har ingen utbildning och då finns det inga jobb för mig, bara städjobb och jag vill inte det”. Även respondenterna med högre utbildningsbakgrund ansåg att språket hade stor betydelse för att skapa förutsättningar att nå sina karriärsmål. Respondent 7 upplevde att hon hade ett språkligt försprång då hon hanterade det engelska språket och menade att detta underlättade för henne i svenskundervisningen. Hon ville tro att när hon lärde sig svenska så skulle hon ha goda förutsättningar att hitta ett lika bra arbete i Sverige som hon haft i sitt hemland.

5.2.1 Analys av språkets betydelse

Respondenterna i vår studie såg språket som en stor och viktig del för att kunna komma in i samhället som helhet och för att kunna skaffa ett arbete eller studera vidare efter SFI. Bourdieu talar om kapital och att vi människor kan uppnå olika fördelar i det sociala livet i och med vilket kapital vi innehar. Det finns olika typer av kapital som kulturellt, ekonomiskt och socialt kapital enligt Bourdieu (Aakvaag, 2011, s.164-165). Att respondenterna ser det svenska språket som något de behöver för att kunna bli en del av det svenska samhället fullt ut och för att kunna skaffa ett arbete eller utbildning kan innebära att deras sociala kapital har ökat i och med att deras språkkunskaper har ökat. Det sociala kapitalet som Bourdieu nämner innebär den sociala tillhörighet som en individ har och kan ses som vilken grupptillhörighet individen befinner sig i (Aakvaag, 2011, s.164-166). I och med att respondenternas språkkunskaper ökar så ökar även deras grupptillhörighet eftersom de kan komma in i ett sammanhang där de lättare kan kommunicera med andra.

Vi tror att de genom språket kan bygga ett socialt nätverk som kan höja deras sociala kapital ytterligare, och som i sin tur kan leda till karriärutveckling i form av arbete eller vidare studier vilket kan öka både deras ekonomiska och kulturella kapital.

Lent, Brown och Hackett (2002) talar om individens self-efficacy (upplevd självförmåga) som innebär individens subjektiva tro på vad dennes förmågor är och vad denne är kapabel till (s.262). Eftersom majoriteten av respondenterna i vår studie tyckte att språket hade bidragit till att de kände sig mer säkra på sig själva och deras förmågor kan vi anta att även deras upplevda självförmåga har ökat i och med att deras språkkunskaper har breddats. Respondent 8 upplevde att hennes möjligheter att komma in på arbetsmarknaden var låga eftersom hon kände att hon varken behärskade det svenska språket särskilt bra eller hade någon högre utbildning.

Hennes upplevda självförmåga kan därför ha minskat efter att hon började på SFI eftersom det verkar som att hon ser det som ett misslyckande att hon inte har avancerat mer vad gäller hennes språkkunskaper, vilket kan bidra till att hon inte ser större möjligheter att komma in på den svenska arbetsmarknaden.

Hodkinson och Sparkes (1997) förklarar individens handlingshorisont med vad individen ser som möjligt utifrån kontexten som denne befinner sig i. De menar att individen kan bredda eller minska sin handlingshorisont beroende på var i livet denne befinner sig vilket kan bero på inre och yttre omständigheter (s.34-35).

Eftersom respondent 8 ser det som ett misslyckande att hennes språkkunskaper inte är tillräckligt goda för att hon ska kunna skaffa sig ett arbete i Sverige antar vi att hennes handlingshorisont har minskat under tiden som hon har gått på SFI jämfört med respondenterna som anser att deras språkkunskaper har ökat. Vi antar dock att hennes handlingshorisont antagligen är bredare än innan hon kom till Sverige eftersom hon nu ser möjligheter att studera och arbete, något som hon inte såg som en möjlighet i hennes hemland.

Gemensamt för alla respondenter är att de ser språket som en nyckel för att komma in i samhället och för att komma ut på den svenska arbetsmarknaden eller till vidare studier. Vi kan därför anta att språket är en avgörande faktor för majoriteten av respondenternas karriärutvecklingsmöjligheter eftersom det kan innebära att deras sociala kapital och upplevda självförmåga ökar samt att deras handlingshorisont breddas.