Resultatdiskussion och förslag på vidare forskning

om att få ett bättre liv med fler karriärutvecklingsmöjligheter, men att de istället stöter på stora svårigheter att etablera sig på den nya arbetsmarknaden (Yakushko m.fl, 2008, s.362-364). Om detta faktum stämmer för respondenterna i vår studie vet vi inte och vi har heller inte undersökt varför respondenterna emigrerade till Sverige. Om det beror på att de såg fler karriärutvecklingsmöjligheter i Sverige eller om de flyttade på grund av krig och oroligheter vet vi därför inte. Vi fick däremot intrycket under intervjuerna med de nyanlända kvinnorna att de inte enbart flyttade till Sverige för att de såg fler karriärutvecklingsmöjligheter, utan att grundtanken med flytten var att de ville få ett bättre liv överlag, för sig själva och sina familjer. Det hade varit intressant och hade kanske kunnat ge ett nytt perspektiv på vår studie om vi hade lagt till den aspekten, samt att resultatet antagligen hade sett annorlunda ut vilket vi är medvetna om.

förväntade utfall i relation till individens utbildnings- och karriärsträvan (Yakushko m.fl, 2008, s.368). Vi nämner i vår studie att respondenternas upplevda självförmåga i relation till deras förväntade utfall på vidare studier och arbete förändrades beroende av deras bakgrund och tidigare erfarenheter, och detta speglade även de karriärsmål som de hade satt upp för sig själva. Forskning visar att nyanlända kvinnor har större problem än nyanlända män att etablera sig på arbetsmarknaden men även att de stöter på större svårigheter när det väl har etablerat sig på arbetsmarknaden i form av diskriminering vad gäller deras etnicitet, kön och ålder (Eggerth m.fl, 2012, s.24).

Skachkova (2007) tar även upp dessa problem i sin artikel där utbildade kvinnor med annan etnisk bakgrund stöter på fler hinder i sin karriärsutveckling, inte enbart för att de har utländskt påbrå utan även för att de är kvinnor (s.705). Willott och Stevenson (2006) nämner även att kvinnor har en annan syn på arbetslöshet än män och att kvinnorna i deras studie ofta skyllde på inre faktorer till varför de var arbetslösa medan männen skyllde på yttre omständigheter (s.441). Mirdal (1984) nämner i sin studie att turkiska kvinnor i Danmark stöter på svårigheter i form av olika stressfaktorer som påverkar deras liv efter migration. En av stressfaktorerna som författaren tar upp är att de turkiska kvinnorna har svårt att finna arbete eftersom de kommer från en annan kultur och talar ett annat språk. Författaren menar att när de väl har etablerat sig på arbetsmarknaden så blir det ofta ett dubbelt arbete för kvinnorna i form av att de samtidigt förväntas sköta om barnen och hushållet vilket påverkar dem negativt (Mirdal, 1984, s.994-995).

Resultatet av vår studie i relation till tidigare forskning visar att respondenterna ser samma eller fler karriärutvecklingsmöjligheter sedan de kom till Sverige. Eftersom de inte har etablerat sig på den svenska arbetsmarknaden ännu vet vi inte om deras förväntningar stämmer överens med hur de kommer att känna när de väl kommer in på den svenska arbetsmarknaden. Vi har inte undersökt hur våra respondenter tänker kring deras karriärmöjligheter i Sverige jämfört med hur nyanlända män tänker kring sina karriärutvecklingsmöjligheter, men det framkom inte under intervjuerna med respondenterna att de såg det som ett hinder att komma in på arbetsmarknaden just för att de är kvinnor. Majoriteten av respondenterna var snarare positiva till att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden eftersom de såg Sverige som ett jämställt land där män och kvinnor har samma förutsättningar till arbete och studier.

Respondenterna menade att den främsta anledningen till hinder gällande deras karriärutveckling i Sverige var att de inte skulle lära sig det svenska språket fullt ut. Kesler (2006) tar i sin artikel upp sambandet mellan att nyanlända kvinnorna arbetar i större utsträckning i Sverige än i Storbritannien och Tyskland och menar att det antagligen kan bero på att svenska kvinnor i Sverige arbetar i större utsträckning än i de andra länderna (s.759). Vi antar att detta kan bidra till att respondenterna i vår studie ser större karriärutvecklingsmöjligheter i Sverige som kvinnor mot vad de gjorde i sina hemländer där vissa nämner i intervjuerna att kvinnor varken arbetar eller studerar. Vi är dock medvetna om att bara för att respondenterna i denna undersökning tänker positivt kring sin karriärutveckling i Sverige så innebär det inte att det inte är ett problem för nyanlända kvinnor som grupp att komma in på den svenska arbetsmarknaden.

Som åtgärdsprogram i Sverige visar är det ett problem i dagsläget att nyanlända män har lättare att etablera sig på arbetsmarknaden än nyanlända kvinnor (SOU 2012:69, s.295-300). En bidragande faktor till varför problemet ser ut som det gör kan vara att nyanlända kvinnor även i Sverige förväntas ta större ansvar i hemmet med barnuppfostran och hushållsarbete. Vi antar att det inte alltid ses som en självklarhet ur ett kulturellt perspektiv att kvinnorna kan eller ska arbeta och studera, eftersom det inte var en självklarhet innan de kom till Sverige, som resultatet i vår studie också visar. Vi är dock medvetna om att det inte går att dra alla nyanlända kvinnor över en kam eftersom vi har genomfört intervjuer med att fåtal nyanlända kvinnor som läser på SFI. Däremot visar tidigare forskning att nyanlända kvinnor ändå ansvarar för hushållet och barnens uppfostran i större utsträckning än vad männen gör (Mirdal, 1984, s.994- 995). Vi drar därför de parallellerna vilket skulle kunna resultera i att de nyanlända kvinnornas arbetsbörda blir dubbelt så stor, vilket kan påverka deras förmåga att studera och arbeta på ett negativt sätt (Eggerth m.fl, 2012, s.19).

Att nyanlända kvinnor har en längre och svårare väg ut till arbetsmarknaden och i vissa fall arbetar under svåra omständigheter samtidigt som de förväntas ta hand om barnen och sköta hushållet är ett problem enligt tidigare forskning. Det faktum att fler kvinnor är på flykt i Europa i dagsläget än tidigare tyder på att problemområdet vi har identifierat behöver ses över. Att arbetsförmedlingen tagit fram åtgärdsprogram för att hantera fenomenet att nyanlända kvinnor har en mer komplicerad väg ut till

självförsörjning, är en indikator på att detta kan komma att bli ett stort problem i framtiden. Statliga utredningar menar att fler nyanlända kvinnor behöver välja utbildningsvägar under och efter etableringsprocessen för att säkerställa att samhällets behov av arbetskraft matchar kompetensen bland arbetssökanden.

Även om vår studies resultat pekar på att majoriteten av respondenterna hade vidareutbildning som huvudmål så kan vi identifiera ett behov av ytterligare forskning kring detta område som t.ex. - Hur kommer det sig att nyanlända kvinnor väljer de utbildningsvägar som de gör?

Ur ett studie- och yrkesvägledarperspektiv kunde vi urskilja ett stort behov av vägledning framförallt bland de respondenter som aldrig tidigare hade studerat eller arbetat. Deras tro på sig själva var svagare är hos de kvinnor med studie- och arbetslivserfarenhet och deras syn på vilka yrken som var tillgängliga för dem var ytterst begränsade. Deras handlingshorisont kan i dagsläget jämföras med handlingshorisonten hos ett barn fött i Sverige och avsaknaden på tidigare karriärsöverväganden var i vissa fall mycket tydlig. Här menar vi att en vägledares roll blir viktig för att individen ska fatta ett rationellt och hållbart karriärsbeslut och sätta upp realistiska karriärsmål för sig själva, både ur ett individ fokuserat perspektiv och utifrån ett bredare samhällsperspektiv.

Referenslista

Aakvaag, Gunnar (2011). Modern sociologisk teori. 1:a uppl. Lund, Studentlitteratur AB.

Arbetsförmedlingen (2015). Etablering av vissa nyanlända – statistik kring

etableringsuppdraget. Dnr: Af-2015/200480.

Arbetsförmedlingens återrapportering 2015: Etablering av vissa nyanlända – statistik kring etableringsuppdraget

Arbetsförmedlingens återrapportering. Diarienummer: Af 2017/0005 7087.

Bryman, Alen (2008). Social research methods. 3. uppl. New York: Oxford University press.

Berfring, Edvard (1994). Forskningsmetodik och statistik. Lund: Studentlitteratur. Bell, Judith (2006). Introduktion till forskningsmetodik. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur. Borrman, Therese., Cheung, Maria., Larsson, Jennie K (2017). Handlingsplan för att

fler utrikes födda kvinnor ska vara sysselsatta i arbete eller studier, 2017-2018.

Eggerth, D.E., DeLaney, S.C., Flynn, M.A. & Jacobson, C.J (2012). "Work experiences of Latina immigrants: A qualitative study", Journal of Career Development, vol. 39, no. 1, pp. 13-30.

Hodkinson, Phil & Sparkes Andrew C (1997). A Sociological Theory of Career

Decision Making. British Journal of Sociology of Education 18 (1): 29-44

Kesler, C (2006). "Social Policy and Immigrant Joblessness in Britain, Germany and Sweden", Social Forces, vol. 85, no. 2, pp. 743-770.

Kvale, Steinar., Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig

metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup

Lent, Robert W., Brown, Steven D & Hackett, Gail (2002). Social Cognitive Career

Theory. I Brown, Duane m. fl, (red). Career Choice and Development. 4: 255-311.

Länsstyrelsen (2017). Svenska för invandrare (sfi). Integration.

http://extra.lansstyrelsen.se/integration/Sv/svenska-for-invandrare/Pages/default.aspx

Mirdal, G.M (1984). "Stress and Distress in Migration: Problems and Resources of Turkish Women in Denmark", International Migration Review, vol. 18, no. 4, pp. 984- 1003.

Migrationsverket (2016). Etableringsreformen. Migrationsinfo.

https://www.migrationsinfo.se/arbetsmarknad/etableringsreformen/ (Hämtad 2017-04-

24)

Patel, Runa & Bo, Davidson (2003). Forskningsmetodikens grunder. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Skachkova, P (2007). "Academic careers of immigrant women professors in the U.S", Higher education, vol. 53, no. 6, pp. 697-738.

SOU 2012:69. Statens offentliga utredningar. Med rätt att delta: Nyanlända kvinnor

och anhöriginvandrare på arbetsmarknaden. Stockholm.

Sundelin, Åsa (2015). Att Skapa Framtid- En analys av interaktionen i studie- och

yrkesvägledande samtal med unga i migration. 3. uppl. Malmö: Holmbergs. Diss.,

Stockholms universitet.

Thurén, Torsten (2007). Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber. (184 s.) Vetenskapsrådet. Forskningsetiska Principer- Inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (2002). 1-17.

Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. (Hämtad 2017-04-24)

http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf Willott, J. & Stevenson, J (2006). "An Analysis of Gendered Attitudes and Responses to Employability Training", Journal of Vocational Education and Training, vol. 58, no. 4, pp. 441-453.

Yakushko, Oksana., Backhaus, Autumn., Watson, Megan., Ngaruiya, Katherine & Gonzales, Jaime (2008). Career Development Concerns of Recent Immigrants and Refugee. Journal of Career Development 34 (4): 362-396.

Bilagor

Bilaga 1.

Intervjuguide

1. Hur länge har du bott i Sverige? 2. Berätta om din utbildningsbakgrund? 3. Berätta om din yrkesbakgrund?

4. När du kom till Sverige vad hade du för tankar om framtiden?

5. Hur har de tankarna förändrats sen du började på SFI, om de har förändrats? 6. Hur länge har du gått på SFI?

7. Vad tycker du har varit bra/mindre bra med SFI?

8. Hur upplever du att SFI har förberett dig inför arbete eller studier? 9. Vad vill du göra efter att du är klar med SFI?

10. Hur upplever du dina möjligheter att studera eller arbeta i Sverige?

11. Hur upplever du att dina tidigare erfarenheter kan bidra till att du kan arbeta eller studera i Sverige?

12. Hur såg du på dina karriärmöjligheter innan du flyttade till Sverige? 13. Hur ser du på dina karriärmöjligheter i dagsläget?

Bilaga 2.

Informationsbrev

Vi är två studenter som läser sista terminen på Studie- och yrkesvägledarprogrammet på Malmö högskola. Vi skriver nu vårt examensarbete och undrar om vi kan få möjlighet att genomföra sex intervjuer med nyanlända kvinnor i er verksamhet. Syftet med studien är att undersöka hur nyanlända kvinnor ser på sina karriärutvecklingsmöjligheter i Sverige. Vi som intervjuare har fullständig tystnadsplikt och all information som kommer fram i intervjuerna kommer enbart att användas till examensarbetet. Vi kommer inte att lägga ut namn på varken de vi intervjuar eller verksamheten och all medverkan i intervjuerna är frivillig och respondenterna har rätt att avbryta intervjun när som helst. Vi utgår från de forskningsetiska ställningstaganden som står i Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (se länk nedan): 1 Informationskravet: Forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte. 2 Samtyckeskravet: Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan. 3 Konfidentialitetskravet: Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem. 4 Nyttjandekravet: Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål.

http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf Vi skulle behöva intervjua sex nyanlända kvinnor som läser SFI C-D som kan genomföra en intervju utan tolk dvs. kan prata och förstå bra svenska och som helst har olika utbildningsbakgrund. Vi kommer att spela in intervjuerna med ljud och sedan transkribera innehållet. Vi räknar med att intervjuerna kommer att ta ca en timme var och vi kommer intervjua tre respondenter var. Vill ni ha ytterligare information gällande arbetet eller om ni har andra frågor så får ni gärna kontakta oss på antingen mobil: xxx- xxxxxxx eller mail: xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx.

Vi är ytterst tacksamma för er hjälp och medverkan till vårt examensarbete.