The way ahead - How newly arrived immigrant women perceive their career opportunities in Sweden

(1)

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Vägen fram

Hur nyanlända kvinnor ser på sina

karriärutvecklingsmöjligheter i Sverige.

The way ahead - How newly arrived immigrant women perceive

their career opportunities in Sweden.

Matilda Hellgren

Stephanie Malmros

Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp Datum för slutseminarium: 2017-05-31 Examinator: Jonas Olofsson Handledare: Therese Vincenti Malmgren 1

Fakulteten för lärande och samhälle 2

(2)

(3)

Sammanfattning

Studien fokuserar på nyanlända kvinnor och hur de ser på sina möjligheter till arbete och vidare studier i Sverige. I dagsläget har nyanlända kvinnor i Sverige en längre väg ut i arbetslivet och till vidare studier än nyanlända män, samtidigt som nyanlända som grupp har större svårigheter att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden är inrikes födda. Syftet med studien är att undersöka hur nyanlända kvinnor ser på sina karriärutvecklingsmöjligheter i Sverige. Utifrån syftet har vi valt att formulera följande frågeställningar:

• Vilken roll spelar de nyanlända kvinnornas bakgrund i relation till hur de ser på sina karriärutvecklingsmöjligheter i Sverige?

• Kan mönster utskiljas mellan de nyanlända kvinnornas upplevda självförmåga, deras bakgrund och hur de ser på sina karriärutvecklingsmöjligheter i Sverige? • Hur upplever de nyanlända kvinnorna sina karriärutvecklingsmöjligheter på den

svenska arbetsmarknaden utifrån etableringsprocessen på SFI?

Val av teoretisk förankring i studien är begrepp från sociologen Pierre Bourdieu vilka innefattar habitus och kapital. Studien bygger även på teoretiska begrepp från Phil Hodkinson och Andrew C. Sparkes (1997) teori The Careership Theory och Robert W. Lent, Steven D. Brown och Gail Hacketts (2002) teori Social Cognitive Career Theory. Studien har en kvalitativ ansats där djupgående intervjuer har genomförts med åtta nyanlända kvinnor som läser svenska för invandrare (SFI).

Studiens huvudresultat visar att de nyanlända kvinnorna som läser på SFI ser liknande och i vissa fall större karriärutvecklingsmöjligheter i Sverige jämfört med i deras hemländer. De menar även att för att de ska kunna skaffa ett arbete och eller vidare studier behöver de lära sig det svenska språket och att det är det största hindret. Ett mönster har kunnat urskiljas mellan de nyanlända kvinnornas bakgrund, tidigare erfarenheter och deras upplevda självförmåga, samt att kvinnorna med kort eller ingen arbetslivserfarenhet och studiebakgrund hade läst längre tid på SFI än kvinnorna med högre utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet.

(4)

Förord

Vi vill tacka respondenterna som har medverkat i studien och SFI, våra föräldrar, vänner, respektive och vår handledare för stöd och uppmuntran under skrivprocessen.

Inläsning av teori, kunskapsbakgrund och tidigare forskning gjorde vi separat för att sedan komma överens om vilket innehåll som var aktuellt för vår studie. Intervjuerna skedde samtidigt men var för sig och transkriberingen utfördes separat men diskuterades efteråt. Genom att diskutera den insamlade empirin, den teoretiska förankringen och kunskapsbakgrunden kontinuerligt har vi hjälpt varandra att förstå olika resonemang för att tillsammans kunna skriva ett gemensamt resultat, analys och diskussion. Under arbetet med dessa kapitel har vi suttit tillsammans och turats om att skriva i den löpande texten. På så vis har vi fått en gemensam lärprocess där båda har varit lika delaktiga i arbetet.

(5)

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 7

1.1 Syfte och frågeställningar ... 9

1.2 Avgränsningar och begreppsdefinitioner ... 9

2. Kunskapsbakgrund ... 10

2.1 Etableringsprocessen ... 10

2.1.1 Etableringsreformen och etableringsplanen ... 10

2.1.2 Svenska För Invandrare (SFI) som en del av etableringsplanen ... 11

2.2 Tidigare forskning ... 12

2.2.1 Att börja om från början ... 12

2.2.2 Skillnader mellan olika länder ... 13

2.2.3 Skillnader mellan män och kvinnor ... 13

2.3 Sammanfattning ... 16

3. Teoretisk förankring ... 17

3.1 Ett sociologiskt perspektiv ... 17

3.2 The Careership Theory ... 19

3.3 Social Cognitive Career Theory ... 20

4. Metod ... 22

4.1 Metodöverväganden och metodval ... 22

4.2 Urval av undersökningsenheter ... 23

4.3 Datainsamlingsöverväganden ... 23

4.4 Genomförande ... 24

4.5 Bearbetning av data och analys ... 25

4.6 Forskningsetiska överväganden ... 26

5. Resultat och analys ... 28

5.1 Utbildningsbakgrund, tidigare arbetslivserfarenhet och synen på karriärutveckling i Sverige ... 28

5.1.1 Analys av mönster mellan kvinnornas bakgrund och deras syn på sina karriärutvecklingsmöjligheter i Sverige ... 32

5.2 Det svenska språket ... 33

5.2.1 Analys av språkets betydelse ... 34

5.3 Svenska för invandrare (SFI) ... 36

5.3.1 Analys av tiden på SFI ... 38

6. Diskussion ... 40

6.1 Metoddiskussion ... 40

6.2 Teoridiskussion ... 42

6.3 Resultatdiskussion och förslag på vidare forskning ... 42

(6)

(7)

1. Inledning

Under januari-mars 2016 utgjorde kvinnor och barn 55 procent av alla människor på flykt i Europa, detta jämfört med juni 2015 då bara 27 procent av alla flyktingar var kvinnor och barn. Av de syrier som kom till Sverige under de tre första månaderna 2016 var hälften kvinnor, jämfört med 30 procent under 2015 (Migrationsverket, 2016, hämtad 2017-04-24).

Tidigare forskning visar på att nyanlända män och kvinnor råkar på större svårigheter vad gäller att skaffa sig vidare utbildning och arbete i Sverige än inrikes födda (Sundelin, 2015, s.15). Svensk statistik visar även på skillnader gällande nyanlända män och kvinnors svårigheter att komma in på den svenska utbildnings och arbetsmarknaden där män har större möjligheter till utbildning och arbete än kvinnor (SOU 2012:69, s.295-300).

I utredningen framgår det att såväl integrations- som jämställdhetspolitikens målsättningar bland annat avser att jämna ut skillnader i individers förutsättningar och handlingsutrymme som både beror på etnicitet, kulturell tillhörighet och kön. Trots detta visar rapporten att utrikes födda har lägre sysselsättning och högre arbetslöshet än inrikes födda där vägen till etablering i arbets- och samhällsliv tar längre tid.

Sysselsättningsgraden är särskilt låg bland utrikes födda kvinnor och de möter större hinder än utrikes födda män vad gäller att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. I rapporten citeras Løfwander (chef för Quo Vadis, ett kompetenscentrum för utrikes födda kvinnor i Oslo) som menar att:

Det sägs ofta att ’utbildar man en kvinna, utbildar man en familj’. Att kvinnor ges möjlighet att delta i utbildning och andra insatser som kan leda till arbete är därför inte bara en fråga om ekonomisk självständighet. Det handlar också om att skapa möjligheter för ett aktivt föräldraskap. Ju bättre mammorna känner till samhället som de lever i, desto bättre kan de stödja och vägleda sina barn. Det är omöjligt att uppfostra barn i ett samhälle som man själv inte känner (SOU 2012:69, s.313).

(8)

Att etableringsprocessen för nyanlända kvinnor i Sverige är ett problem som bör åtgärdas stärks av att regeringen har gett Arbetsförmedlingen i uppdrag att redovisa en handlingsplan för hur myndigheter avser att öka andelen utrikes födda kvinnor som arbetar eller studerar. Syftet med handlingsplanen är att gruppen utrikes födda kvinnors väg till att bli självförsörjande ska bli kortare. Särskilt fokus ska ligga på kvinnor med kort eller ingen utbildningsbakgrund och med begränsad erfarenhet av lönearbete i Sverige.

”Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet) senast den 1 april 2017. Redovisning av åtgärder och resultat ska även ske årligen i myndighetens årsredovisning fram till och med årsredovisningen för 2018” (Borrman, Cheung & Larsson 2017, s.1). Utifrån tidigare studier har Arbetsförmedlingen identifierat tre möjliga orsaker till varför problemet kan se ut som det gör:

1. Könsstereotypa föreställningar hos anställda på Arbetsförmedlingen leder till att kvinnor ges sämre möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden.

2. Brist på utbud av insatser som motsvarar kvinnors erfarenheter och kompetenser där ett exempel är att validering och arbetsmarknadsutbildningar som erbjuds enligt branschmodell framförallt finns inom mansdominerade yrken.

3. Köns- och familjenormer i kombination med föräldraskap påverkar främst kvinnors möjligheter att delta på arbetsmarknaden (Borrman, Cheung & Larsson 2017, s.2).

Handlingsplanen som Arbetsförmedlingen har tagit fram bygger på att jobba aktivt med dessa tre punkter med särskilt fokus på de första två punkterna (Borrman, Cheung & Larsson 2017, s.2). Med ett ökat deltagande på arbetsmarknaden bland nyanlända kvinnor stärks deras förutsättningar till arbete, egenförsörjning och deltagande i samhällslivet, vilket i sin tur innebär att förutsättningarna för integration mellan inrikes- och utrikes födda och jämställdheten mellan kvinnor och män förbättras (SOU 2012:69, s.313-314).

(9)

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med studien är att undersöka hur nyanlända kvinnor ser på sina karriärutvecklingsmöjligheter i Sverige. Utifrån syftet har vi valt att formulera följande frågeställningar:

1.2 Avgränsningar och begreppsdefinitioner

En geografisk avgränsning har gjorts vid insamling av empiri där samtliga respondenter läser SFI på en och samma verksamhet. Samtliga respondenterna läser även kurs-nivå D vilket är den sista nivån i utbildningen. Om inget annat anges i texten så hänvisar vi till dessa avgränsningar då vi talar om SFI i den här studien. Nedan följer förtydliganden av begrepp som kommer vara centrala i den här studien;

Högre utbildningsbakgrund: När vi talar om högre utbildningsbakgrund i vår studie så avses avslutad grundskola (minst nio år) och gymnasial/eftergymnasial utbildning. Nyanlända kvinnor: De kvinnor som omfattas av etableringsreformen dvs. nyanlända kvinnor mellan 20-64 år samt nyanlända i åldern 18-19 år utan föräldrar i Sverige med uppehållstillstånd som flyktingar eller skyddsbehövande (Migrationsverket, 2016, hämtad 2017-04-24). Begreppet nyanländ i den här studien syftar till individer som har bott i Sverige i högst fem år.

Karriär och karriärutveckling: Syftar till de olika sysselsättningar som en individ har under livets gång. Det kan till exempel innebära olika typer av arbete, studier och eller aktiviteter som syftar till att individen är eller kommer bli självförsörjande.

Migration: Syftar till individers rörelse mellan länder, dvs. in och utflyttning till

(10)

2. Kunskapsbakgrund

2.1 Etableringsprocessen

Här redovisas information gällande etableringsprocessen i Sverige och fakta om SFI (svenska för invandrare) som är en del av etableringsprocessen. Detta är relevant för vårt arbete då syftet med studien är att undersöka hur nyanlända kvinnor ser på sina karriärutvecklingsmöjligheter i Sverige.

2.1.1 Etableringsreformen och etableringsplanen

Sedan den 1 december 2010 har Arbetsförmedlingen det samordnade ansvaret för nyanlända. Arbetsförmedlingen övertog ansvaret från kommunerna med syftet att påskynda och underlätta nyanländas etablering in i arbetslivet. Etableringsreformen omfattar nyanlända mellan 20-64 år samt nyanlända i åldern 18-19 år utan föräldrar i Sverige med uppehållstillstånd som flyktingar eller skyddsbehövande. Reformen omfattar även anhörig som ansökt om uppehållstillstånd inom två år från det att personen som han eller hon har anknytning till togs emot i en kommun. Efter att den nyanlände beviljats uppehållstillstånd ska Arbetsförmedlingen träda in så fort som möjligt för att hålla etableringssamtal. En etableringsplan utarbetas sedan utifrån den nyanländes specifika egenskaper och preferenser (Migrationsverket, 2016, hämtad 2017-04-24).

Etableringsplanen ska vara upprättad inom två månader från och med datumet då personen erhållit uppehållstillstånd och ska i regel vara på heltid motsvarande en 40 timmars arbetsvecka. Vidare ska planen omfatta högst 24 månader och innehålla samhällsorientering, svenska för invandrare (SFI), arbetsförberedande aktiviteter och/eller arbetsmarknadspolitiska program. Etableringsplanen ska även underlätta samarbetet mellan olika myndigheter och underlätta processen för den nyanlände med att hitta arbete, bostad, barnomsorg, utbildning och försörjning. En väl fungerande integration bedöms vara en av de största utmaningarna för Sveriges framtid.

(11)

För att säkerställa att utbudet av arbetskraft matchar den kommande efterfrågan på arbetskraft krävs det att fler nyanlända väljer utbildningsvägen. Avslutade studier på grund- och gymnasieskola är ofta en förutsättning för att få ett arbete, därför kan det bli ett problem på lång sikt om inte fler väljer att studera. Folkhögskoleutbildning inom etableringsuppdraget infördes under 2014 och efterfrågan på utbildningen har varit stor (Migrationsverket, 2016, hämtad 2017-04-24). Arbetsförmedlingen menar att behovet av en sådan insats är stort, framförallt för kvinnor med kort utbildningsbakgrund och som saknar tidigare yrkeserfarenheter (Arbetsförmedlingens årsrapportering, 2015, hämtad 2017-04-24).

2.1.2 Svenska för invandrare (SFI) som en del av

etableringsplanen

Utbildning i svenska för invandrare är en språkutbildning för vuxna där målet är att deltagaren ska få grundläggande kunskaper i det svenska språket. Utbildningens syfte är att deltagaren utvecklar sin förmåga att kommunicera, både muntligt och skriftligt, och därigenom få tillgång till arbetsmarknaden. Utbildningen på SFI ska också ge möjlighet att skaffa grundläggande läs- och skrivfärdigheter för de individer som saknar detta. Det kan gälla analfabeter och personer med kort skolbakgrund, men också personer som kan läsa och skriva men som har ett annat skriftspråk (Länsstyrelsen, 2017, hämtad 2017-04-24).

En ny lag från 2016 har bestämt att utbildningen inte längre ska vara en egen skolform utan en del av den kommunala vuxenutbildningen. Enligt den nya lagen ligger det på huvudmannen för den kommunala vuxenutbildningens ansvar att se till att undervisningen är flexibel efter elevernas behov vad gäller tider. Elevens hemkommun är även skyldig att se till att alla som vill börja på SFI har tillgång till studie- och yrkesvägledning. Hemkommunen har också ansvar för att en individuell studieplan upprättas till alla som läser på SFI inom kommunal vuxenutbildning (Länsstyrelsen, 2017, hämtad 2017-04-24).

(12)

2.2 Tidigare forskning

Följande presenteras tidigare forskning som studien bygger på och som anses vara relevant för studiens syfte och frågeställningar. Fokus ligger på hur nyanlända kvinnor upplever sina karriärutvecklingsmöjligheter i ett nytt land och vilka svårigheter de kan råka på, men även hur nyanlända som grupp upplever sina möjligheter på den nya arbetsmarknaden efter migration och hur kvinnor och män tänker kring arbetslöshet.

2.2.1 Att börja om från början

En artikel författad av Yakushko, Backhaus, Watson, Ngaruiya och Gonzalez (2008) uppmärksammar att människor som emigrerar till ett nytt land oftast gör detta för att få ett bättre liv med fler karriärmöjligheter (s.362). Många upplever dock att deras möjligheter på arbetsmarknaden blir färre efter migration och att deras tidigare erfarenheter inte tas på allvar av potentiella arbetsgivare, vilket ofta resulterar i arbetslöshet eller arbeten under deras kompetensnivå (s.364).

Författarna menar även att en individs status efter migration inte bara är en kontextuell faktor utan att det även kan påverka individens upplevda självförmåga och dennes förväntade utfall i relation till utbildnings och karriärsträvan. Till exempel så kan en individ utan permanent uppehållstillstånd ha ett helt annat förväntat utfall vad gäller att hitta ett arbete än en individ som har permanent uppehållstillstånd eller är inrikes född (Yakushko m.fl, 2008, s.368). Författarna presenterar ingen empirisk studie utan analyserar tidigare forskning med hjälp av teorin Social Cognitive Career Theory (SCCT) för att få en förståelse för problemområdet (s.365-367).

Det finns likheter utifrån artikelns innehåll i relation till den här studiens problemområde då Yakushko m.fl (2008) tar upp nyanländas svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden, även om det är sett ur ett helhetsperspektiv. Artikeln jämför dock inte nyanlända män och kvinnors svårigheter att komma in på arbetsmarknaden, som tidigare forskning även visar är ett problem (vilket kommer redovisas i kapitel 2.2.3). Detta eftersom det verkar som att nyanlända kvinnor möter större svårigheter än nyanlända män både vad gäller att vidareutbilda sig och att komma in på arbetsmarknaden i det nya landet.

(13)

2.2.2 Skillnader mellan olika länder

En artikel skriven av Kesler (2006) uppmärksammar mönster i arbetslöshet bland nyanlända män och kvinnor som har emigrerat från trettiotre olika länder, som när artikeln skrevs bodde i Storbritannien, Tyskland och Sverige. Studien i sin helhet visar att nyanlända har större svårigheter att komma in på arbetsmarknaden än inrikes födda i alla tre länderna och att detta är ett problem (s.743). Den visar även att nyanlända i Sverige har större svårigheter att komma in på den svenska arbetsmarknaden jämfört med nyanlända som söker jobb i Storbritannien och Tyskland (s.764).

En intressant aspekt som studien visar är att nyanlända kvinnor i Sverige verkar ha lättare att komma in på den svenska arbetsmarknaden är nyanlända kvinnor i både Storbritannien och i Tyskland. Kesler (2006) tror att detta kan bero på att kvinnor i Sverige, oavsett etnisk bakgrund, jobbar i en mycket högre utsträckning och att det därför kan göra det lättare för nyanlända kvinnor att komma in på den Svenska arbetsmarknaden (s.759). I relation till den här studiens syfte kan artikeln som Kesler (2006) skrivit belysa aspekter som kan påverka nyanlända kvinnors möjligheter att komma in på arbetsmarknaden både ur ett nationellt och ett internationellt perspektiv.

2.2.3 Skillnader mellan män och kvinnor

I artikeln skriven av Skachkova (2007) har författaren intervjuat trettiofyra kvinnor som arbetar på stora forskningsinstitutioner i USA, där den gemensamma faktorn är att alla är utrikes födda och akademiskt utbildade. Studien är inte analyserad utifrån någon specifik teori eller hypotes (s.701-705).

Resultatet visar att även om de utrikes födda kvinnorna har lyckats göra karriär inom den akademiska världen så upplever de många hinder dagligen på fakulteterna där de är verksamma, inte bara för att de är utrikes födda utan även för att de är kvinnor (Skachkova, 2007, s.728-730). Dessa hinder beror enligt författaren på en kombination av deras nationella ursprung, ras tillhörighet, etnicitet, kön och ålder. Vilket bland annat resulterade i att kvinnorna i vissa fall endast fick undervisa i kurser som var knutna till deras etnicitet eller nationella bakgrund (s.728-730).

En skillnad med artikeln skriven av Skachkova (2007) i relation till den här studiens syfte och frågeställningar är att respondenterna i denna rapport har olika typer av

(14)

utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet. En likhet är att artikeln uppmärksammar kvinnor med utländsk bakgrund och deras svårigheter på arbetsmarknaden.

I artikeln skriven av Eggerth, DeLaney, Flynn och Jacobson (2012) beskriver författarna nyanlända latinamerikanska kvinnors svårigheter på den amerikanska arbetsmarknaden. De tar bland annat upp problem som överdriven arbetsbelastning, brist på sjukvård, svårigheter vid graviditet, sexuella trakasserier, skyldigheter gentemot familjen och förväntningar från familjen (s.19). Artikeln belyser nyanländas svårigheter på den amerikanska arbetsmarknaden jämfört med inrikes födda, samtidigt som den uppmärksammar svårigheterna ur ett genusperspektiv. Artikeln har inga direkta frågeställningar eftersom den bygger på iakttagelser från en kvalitativ studie där författarna använder sig av åtta fokusgrupper av nyanlända latinamerikanska arbetare (Eggerth m.fl, 2012, s.24). Resultatet visar att nyanlända latinamerikanska kvinnor upplever ett komplext nät av stressfaktorer inte bara som arbetare utan även som kvinnor där deras största prioritet är att behålla sitt jobb även på bekostnad av deras hälsa, samtidigt som de accepterar orättvisa arbetsförhållanden (s.24).

Författarna analyserar det empiriska materialet med hjälp av The Grounded Theory Approach ”i vilka teman dyker upp från iterativa läsningar av transkriptionen av en grupp av utredare” (Eggerth m.fl, 2012, s.13). Det finns likheter utifrån artikelns innehåll i relation till denna studies syfte eftersom Eggerth m.fl (2012) tar upp arbetsförhållanden för kvinnor med utländsk bakgrund och hur de ser på sina karriärutvecklingsmöjligheter. Skillnaden är att författarna till artikeln inte tar upp frågan om de latinamerikanska kvinnorna har svårare än männen att komma in på den amerikanska arbetsmarknaden.

I en artikel skriven av Mirdal (1984) undersöker författaren vilka olika stressfaktorer som går att urskilja i turkiska kvinnors liv efter att de emigrerat till Danmark och hur deras liv påverkas av dessa. Författaren har intervjuat 72 Turkiska kvinnor, som när studien genomfördes var bosatta i Danmark, där resultatet från intervjuerna diskuteras men utan någon teoretisk förankring (s.984).

Resultatet visar bland annat att av de 72 turkiska kvinnorna som deltog i studien var 78 procent arbetslösa och 41 procent hade tidigare arbetat men kunde vid tillfället inte hitta nytt arbete och fick därför socialbidrag. 37 procent av kvinnorna hade aldrig befunnit sig på arbetsmarknaden av olika skäl som t.ex. att de tyckte att de var för

(15)

gamla eller sjuka för att arbeta, att de hade små barn, att de kände sig desorienterade och inkapabla att komma in på arbetsmarknaden eller att de helt enkelt inte hade kunnat skaffa sig ett arbete och därför inte hade rätt till socialbidrag (Mirdal, 1984, s.994-995). Mirdal (1984) menar att nyanlända kvinnor delar samma problem som outbildade kvinnor över hela världen när det kommer till arbete d.v.s. att de ofta får dubbel arbetsbörda (arbete i hemmet och utanför hemmet), understimulerade arbetsuppgifter, tröttsamhet, minskad kontakt med barnen och familjen i sin helhet. Författaren menar dock att de turkiska kvinnorna i studien råkar ut för större svårigheter än outbildade kvinnor på arbetsmarknaden eftersom de kommer från ett annat land med en annan kultur och de talar ett annat språk. Men också på grund av att männen inte delar på arbetsbördorna i hemmet eftersom kvinnorna i största hand förväntas ansvara över barnens uppfostran och de olika arbetsuppgifterna i hemmet (s.994-995). Även om arbetssituationen för de turkiska kvinnorna i studien var problematisk så visade ändå resultatet att kvinnorna var målmedvetna att lösa sina problem och att slåss för sina rättigheter för att själva kunna bestämma över och påverka sin situation. Mirdal påpekar i slutet av artikeln att de turkiska kvinnorna i studien är en grupp som både besitter styrka och resurser (s.1000).

I likhet med den här studiens syfte och frågeställningar tar Mirdal (1984) upp nyanlända kvinnors karriärutvecklingsmöjligheter efter migration. Skillnaden är att Mirdal även tar upp olika stressfaktorer som påverkar respondenternas liv i det nya landet som den här studien inte undersöker.

I artikeln skriven av Willott och Stevenson (2006) refererar författarna till forskning som genomförts utifrån olika projekt i Leeds (Storbritannien). Dessa riktar sig till både män och kvinnor som står utanför arbetsmarknaden, där det gemensamma målet för de olika projekten var att träna individer i olika tekniker för att komma närmare ett arbete (s.441). Willott och Stevenson (2006) jämför de olika projekten för att hitta mönster mellan män och kvinnors upplevelser och de fokuserar främst på hemlöshet, missbruk, migration, språk, religion och kultur. Resultatet visar bland annat på en stor skillnad vad gäller män och kvinnors attityd gentemot arbete, arbetslöshet och utbildning. Kvinnorna var mer benägna att förklara sin arbetslöshet som något själv-initierat, dvs. att de skyllde på sin otillräcklighet, att de var svaga eller att de inte hade de nödvändiga förmågor som krävdes för att komma in på arbetsmarknaden. Männen i studien skyllde

(16)

sin arbetslöshet på yttre omständigheter som till exempel otur, andras misslyckanden och brist på stöd (s.441). I artikeln noterar Willott och Stevenson (2006) att den främsta anledningen till att kvinnor med annan etnisk bakgrund väljer att gå med i de olika projekten är för att hitta vänner och socialiseras med andra som befinner sig i samma situation, men även för att de någon gång i framtiden ska kunna ha möjlighet att komma in på arbetsmarknaden om detta är möjligt. Författarna menar dock att kvinnorna oftast inte förväntar sig att komma in på arbetsmarknaden inom den närmaste framtiden eftersom deras kultur inte tillåter detta (s.448). Willott och Stevenson (2006) analyserar inte de olika projekten utifrån någon specifik teoretisk förankring utan jämför och försöker hitta mönster kring hur de olika projekten jobbar med män och kvinnor som står utanför arbetsmarknaden.

Författarna diskuterar därefter resultatet och ger sin syn vad som skulle kunna förändras och förbättras (s.450-452). I likhet med denna studie så tar Willott och Stevenson (2006) upp olika aspekter som spelar in i hur män och kvinnor tänker kring arbetslöshet. Skillnaden är att de inte enbart riktar in sig på män och kvinnor med utländsk bakgrund. Däremot så väljer de att uppmärksamma de nyanlända män och kvinnor som var med i de olika projekten för att se om migration och annan etnisk bakgrund är en möjlig förklaring till arbetslöshet.

2.3 Sammanfattning

Tidigare forskning i avsnitt 2.2 visar att majoriteten av nyanlända efter migration förväntar sig en nystart i det nya landet med fler karriärmöjligheter än tidigare, men möts oftast av arbetslöshet eller arbeten som ligger under deras kompetensnivå.

Nyanlända kvinnor möter olika svårigheter på den nya arbetsmarknaden och de förväntas ofta att sköta om barn och hushåll samtidigt som de utför tuffa arbetsuppgifter – vilket leder till dubbelt arbete. Även utbildade kvinnor med utländsk bakgrund möter hinder på den nya arbetsplatsen, inte bara för att de har ett annat etniskt ursprung, utan även för att de är kvinnor. Forskning visar ändå på att nyanlända kvinnor i Sverige arbetar i större utsträckning än i Tyskland och Storbritannien, men att det kan bero på att kvinnor i Sverige jobbar i större utsträckning än i de andra länderna.

(17)

3. Teoretisk förankring

I detta kapitel lyfts teorier och teoretiska begrepp som kommer att användas för att analysera studiens resultat. Teoretiska begrepp kommer att presenteras från bland annat The Careership Theory som har utvecklats av Hodkinson och Sparkes. Även begrepp som habitus och kapital från Bourdieus samhällsteori kommer att belysas. Olika begrepp från Lent, Brown och Hacketts Social Cognitive Career Theory kommer även att behandlas i analysen.

3.1 Ett sociologiskt perspektiv

Sociologen Pierre Bourdieus samhällsteori syftar till att exponera de sociala hinder som en individ möter för att nå självförverkligande och frihet i sitt liv (Aakvaag, 2011, s.161). Bourdieu talar om det sociala rummet då han syftar på samhället i stort och att individer har olika positioner i det sociala rummet som är hierarkiskt rangordnat, var på den hierarkiska skalan en individ befinner sig på är baserat på kapitalmängd (s.163). Kapital definierar Bourdieu som ”knappa resurser som det råder konkurrens om bland individer och grupper i samhället” (Aakvaag, 2011, s.165). Kapital är något som är ojämnt fördelat på olika grupper i samhället och kan användas som en resurs för att uppnå fördelar i det sociala livet. Bourdieu talar om olika typer av kapital t.ex. ekonomiskt kapital, socialt kapital och kulturellt kapital, dessa menar han kan ses som tre huvudformer av kapital (s.164-165).

Med ekonomiskt kapital menar Bourdieu att individer har olika förutsättningar i samhället beroende på deras resurser av pengar och andra materiella tillgångar som kan ge ekonomisk makt. Socialt kapital är enligt Bourdieu den sociala tillhörighet som en individ har, detta kan ses som en grupptillhörighet och styrs ofta av familjebakgrund (Aakvaag, 2011, s.165-166). Ett högt socialt kapital kan skapa förutsättningar för individen i samhället genom det nätverk som är tillgängligt inom dennes omgivning.

(18)

Detta kan t.ex. vara att en god vän rekommenderar dig att söka ett visst arbete eller att föräldrar nyttjar sitt sociala nätverk för att skapa bra förutsättningar för sina barn på arbetsmarknaden etc. (Aakvaag, 2011, s.165-166).

Kulturellt kapital är att i samhällets ögon ha god stil och smak och att man behärskar den dominerande kulturella koden i samhället. Kulturellt kapital är primärt något som är förkroppsligat och en del av en individs identitet men kan även ses i yttre form som bland annat inredningsdetaljer i hemmet eller höga yrkestitlar etc. Det kulturella kapitalet kan delas in i två delar där ”bildning” och ”god smak” är den första delen och med den menas att man från tidig ålder lär sig att känna igen och uppskatta vad finkultur innebär och hur man på ett korrekt sätt bör föra sig i dessa sammanhang (Aakvaag, 2011, s.165-166). Detta är något som ofta lärs in under uppväxten och där familjen är en viktig del av inlärningen. Den andra delen kallar Bourdieu ”utbildningskapital”. Detta är en mer formell form som uppnås genom kunskap och formella titlar som fås genom det högre utbildningssystemet, ett högt kapital kan ge förutsättningar för en individ att ha ett bredare handlingsutrymme för att nå självförverkligande i t.ex. yrkeslivet men han menar att en persons habitus även styr dennes subjektiva syn på vad ses som möjligt (s.165-166).

Bourdieus definition av habitus är; ”ett integrerat system av varaktiga och förkroppsligande dispositioner som reglerar hur vi uppfattar, värderar och handlar i den fysiska och sociala världen.” (Aakvaag, 2011, s.174). Det betyder att vi mer eller mindre handlar och tänker utifrån vårt habitus. Bourdieu menar att habitus är något förkroppsligat och att vi därför inte är medvetna om att det är vårt habitus som styr vårt handlingsmönster, vi handlar därför oftast utifrån instinkt. Habitus sätter sin prägel på hur vi tänker, agerar hur vi är som person och kan därför ses som kärnan i en individs personlighet och som något fast som inte är lätt att förändra (s.174-175). Bourdieu menar att det är vårt habitus som gör att vi vet hur vi ska föra oss i sociala sammanhang på ett ”korrekt” sätt. ”Utan habitus skulle vi varit hjälplöst förtappade utan färdigheter och möjligheter att orientera oss.” (Aakvaag, 2011, s.175).

Habitus är även sammankopplat med klasstillhörighet, dvs. att den sociala miljö en individ växer upp i kommer att prägla vilket habitus denne kommer att utveckla. Detta kommer även att ha en stor inverkan på vilka intressen individen utvecklar, t.ex. dennes musiksmak och stil som även är en del av individens habitus. Vårt habitus styr hur vi

(19)

hanterar olika situationer och kan också bidra till att vi känner oss obekväma i situationer som känns främmande och obekanta för oss. Bourdieu menar därför att vi kan begränsas av vårt habitus eftersom vi har en benägenhet att röra oss i sociala miljöer och interagera med individer med liknande habitus som vi kan identifiera oss med. Det kan därför sätta gränser för vårt handlande och begränsa våra möjligheter att se fler perspektiv (Aakvaag, 2011, s.174-176).

3.2 The Careership Theory

Phil Hodkinson och Andrew C. Sparkes teori The Careership Theory (1997) är en sociologisk teori vilken försöker förklara ungas karriärbeslut. Hodkinson och Sparkes menar att ungdomars karriärbeslut inte följer den politiska retoriken, utan de fattar rationella beslut utifrån den kunskap och personliga erfarenhet de redan har om ett yrke (s.32). Hodkinson och Sparkes (1997) menar att det inte går att bortse från vilken kontext personer som ska fatta ett karriärsbeslut lever i då de ser att karriärbeslut påverkas av familjebakgrund, kultur och livshistorier. Besluten påverkas även av känslor, vilket gör karriärbesluten till semirationella beslut (s.32).

Careership-teorin beskriver individers karriärbeslut som en process mellan individen och de fält som individen befinner sig i, individens omgivning medför olika begränsningar för vad som ses som möjligt. Karriärbesluten är styrda av individens handlingshorisont. Det en individ ser som möjligt beror på positionen (kontexten) och vilka horisonter (handlingsmöjligheter) som är synliga därifrån. Vilken handlingshorisont en individ ser som möjlig, beror på interaktionen mellan fältet individen befinner sig på och individens dispositioner. Individens dispositioner präglar dennes liv, men kan förändras över tid (Hodkinson & Sparkes, 1997, s.34–35). Detta betyder att exempelvis en kvinna, från en viss social klass och i en viss geografisk kontext, ser en viss handlingshorisont utifrån sin kontext, medan en man från en annan social klass och en annan geografisk kontext, ser andra möjligheter på sin handlingshorisont (s.34-35).

(20)

3.3 Social Cognitive Career Theory

Robert W. Lent, Steven D. Brown och Gail Hackett (2002) menar att en individs karriärutveckling är något denne själv formar och har kontroll över. Deras teori Social Cognitive Career Theory innehåller tre huvud-variabler: Self-efficacy (upplevd självförmåga), outcome expectations (förväntat utfall) och personal goals (personliga mål). De menar att dessa begrepp kan ses som karriärutvecklingens byggstenar och används för att förstå en individs handlingsmönster (Lent, Brown & Hackett, 2002, s.261). Self-efficacy är en individs subjektiva tro på vad dennes förmågor är och vad denne är kapabel till. En individs Self-efficacy ökar när en individ upplever framgång medan repeterande misslyckande kan leda till motsatsen. Outcome expectations handlar istället om vilka konsekvenser individen själv kan se att deras handlande eller beteende kommer att resultera i, detta kan fungera som en stark motivationsfaktor hos en individ (s.262). Personal goals definieras som individens beslutsamhet vad gäller att delta i en aktivitet eller förändra ett framtida resultat för att nå ett visst mål. Det är den upplevde självförmågan och det förväntade utfallet som påverkar en individs personliga mål och vilken ambition denne har att uppnå dessa (s.263).

En individs self-efficacy tillsammans med vad de har för outcome expectations påverkar starkt utvecklingen av dennes akademiska karriärintressen och vilka karriärsmål individen sätter för sig själv (Lent, Brown & Hackett, 2002, s.287). Detta menar författarna kan resultera i att många individer aldrig kommer att överväga en del potentiella karriärsysselsättningar. Om en person utvecklar en ”felaktig” self-efficacy eller om deras förväntningar på vad ett yrke innebär inte stämmer överens med verkligheten betyder detta att de kan utesluta flera potentiella karriärmöjligheter (s.287). Lent, Brown och Hackett (2002) menar också att om individer vid upprepade tillfällen upplever misslyckanden i försök till framgång eller att karriärutvecklingsmöjligheter är bortom räckhåll kan de bli oförmögna och ovilliga att överföra sina karriärintressen till mål och vidare till handling. Därför menar Lent, Brown och Hackett att det är det viktigt att hjälpa individerna att först noggrant tänka efter möjliga hinder de kan möta för att nå karriärframgång. Efter det är det av vikt att analysera sannolikheten för att stöta på dessa hinder och sist förbereda strategier för att motverka och hantera dessa hinder (s.290).

(21)

3.4 Sammanfattning

Bourdieu menar att genom en individs habitus är förkroppsligat och bidrar till att en individ tolkar omvärlden på olika sätt (Aakvaag, 2011, s.174-176). Bourdieu delar upp kapital i det ekonomiska, sociala och kulturella kapitalet. Ett högt kapital kan ge bättre förutsättningar för en individ att placera sig högt i det sociala rummet (Aakvaag, 2011, 164-166). Karriärvalsteorin The Careership Theory (1997) utgår ifrån Pierre Bourdieus begrepp habitus, fält och kapital och teorin behandlar ungdomars val i samband med karriärbeslut (s.32). Hodkinsons och Sparkes (1997) menar att handlingshorisonten är individens uppfattningar om vilka möjligheter som finns tillgängliga, både subjektiva som objektiva och påverkas bland annat av den kontext individen befinner sig i när denne ska fatta ett karriärsbeslut. En persons habitus styr dess handlingshorisont och vilka alternativ de ser som möjliga (s.34-35). Lent, Brown och Hackett (2002) karriärteori innehåller tre huvud-variabler: Self-efficacy, outcome expectations och personal goals. Dessa variabler kan ses som karriärutvecklingens byggstenar och används för att förstå en individs handlingsmönster (s.261-263).

(22)

4. Metod

4.1 Metodöverväganden och metodval

Till den här studien har vi valt en hermeneutisk utgångspunkt i forskningen då vi är intresserade av att få en bättre förståelse för hur en specifik målgrupp resonerar kring ett specifikt område (Thorén, 2007, s.95-100). Patel och Davidson (2003) nämner också att avsikten med en hermeneutisk inriktning på en intervju är för att få en bättre förståelse för individen och dennes livsvärld, där en förmåga till medkänsla från intervjuaren spelar en viktig roll (s.81). Vi söker därför efter mjuka data som svar på våra frågeställningar som innebär icke-siffermässiga data till exempel hur en person upplever saker och ting (Larsen, 2009, s.22). En kvalitativ metod har använts vid genomförandet av studien där Larsen menar att i studier som syftar till att skaffa sig en helhetsförståelse av ett specifikt område så lämpar sig främst en kvalitativ metod (s.22). Vi ansåg att intervjuer var passande för vår studie då det gav respondenterna möjligheten att ställa frågor om intervjuns innehåll. Detta gav oss möjlighet att säkerställa respondentens förståelse för frågeställningarna utifrån deras kroppsspråk och svar. Vi är medvetna om att det finns nackdelar med val av metod där reliabiliteten och validiteten i kvalitativa studier inte är lika hög som vid kvantitativa studier då det finns en risk för feltolkningar och kontextpåverkan i resultatet. Det innebär att respondenterna skulle kunna svara på intervjufrågorna utifrån vad de tror att vi som intervjuare vill höra och inte vad de egentligen tänker och känner, eller att de svarar det som de tror är allmänt accepterat. Detta kallar Larsen för intervjueffekten eller kontrolleffekten (Larsen, 2009, s.81). Vi är medvetna om att detta kan påverka resultatet och analysen av det empiriska materialet.

En annan nackdel vid val av kvalitativ metod enligt Larsen (2009) är att resultatet inte är generaliserbart. Larsen nämner dock att det inte alltid är viktigt att kunna generalisera vilket hon kallar för “icke-sannolikhetsurval”. Innebörden av ”icke-sannolikhetsurval” är att resultatet utav en studie inte måste gälla för någon annan än de personer som har varit en del av studien, där målet är att uppnå mest möjliga kunskap

(23)

inom ett visst område (s.77). Syftet med den här studien är att undersöka hur nyanlända kvinnor ser på sina karriärutvecklingsmöjligheter i Sverige och avser varken att bevisa hypoteser eller att få fram ett generaliserbart resultat, därför anser vi att en kvalitativ metod är bäst lämpad för den här studien.

4.2 Urval av undersökningsenheter

För att välja representativa respondenter till studiens syfte har vi använt oss av ett kvoturval, det vill säga att vi på förhand bestämde hur stor andel respondenter med olika karaktäristiska drag som skulle medverka i studien (se Larsen, 2009, s.78). Vi planerade att besöka respondenterna i deras livsmiljö, i detta fall SFI:s lokaler, som enligt Berfring (1994) är ett vanligt tillvägagångssätt vid intervjuer som även kan kallas för uppsökande- eller fältintervjuer (Berfring, 1994, s.69).

Eftersom studiens syfte är att undersöka hur nyanlända kvinnor ser på sina karriärutvecklingsmöjligheter i Sverige valde vi att intervjua kvinnor med olika bakgrund och i olika åldrar som läser svenska på SFI. Respondenterna vi intervjuade är i slutet av utbildningen (SFI svenska kurs-D som innebär det sista steget på SFI) vilket i sig kan betyda att de står inför någon typ av valsituation. Vi ville intervjua minst sex till åtta individer eftersom det ger mer validitet och reliabilitet till studien även om studien inte är generaliserbar (Larsen, 2009, s.80).

4.3 Datainsamlingsöverväganden

Larsen (2009) menar att för att använda sig av tidigare forskning och jämföra studiens resultat med den så bör man först ha granskat den tidigare forskningen kritiskt och bedömt dess reliabilitet och validitet (s.46). Vi har valt att spela in intervjuerna och Bell (2006) menar att ljudupptagning kan vara bra om man vill kontrollera den exakta ordföljden vid citering av respondenter (s.165). Det bidrar också till att vi kommer kunna fokusera helt på respondenten och inte bli distraherade av att behöva föra t.ex. anteckningar. Vi har valt att använda oss av en semistrukturerad intervjuform där vi har valt att ställa frågorna i en viss ordning som ofta refereras till som en intervjuguide, men där respondenterna har utrymme att svara öppet på frågorna (Bryman, 2008, s.438).

(24)

Eftersom vi visste att vi skulle intervjua personer som läser svenska för invandrare var vi medvetna om att det kunde bli vissa språksvårigheter. Vi valde därför en semistrukturerad intervjuform eftersom det gav oss möjlighet att ställa följdfrågor och att ställa frågorna i intervjuguiden på ett annat sätt om respondenterna inte förstod frågorna, så länge de ställdes på ett liknande vis (Bryman, 2008, s.438). Vi valde att endast använda oss av öppna frågor i intervjuguiden som innebar att vi använde oss av frågor som kan ge ett mer uttömmande svar än bara ja eller nej-svar (Patel & Davidson, 2003, s.72). Larsen nämner att det måste finnas en tydlig koppling mellan intervjufrågor och frågeställningar samt att det finns en möjlighet att ställa följdfrågor till respondenterna (Larsen, 2009, s.84), vilket vi har tagit i beaktande vid utformandet av intervjuguiden.

4.4 Genomförande

Eftersom syftet med studien är att undersöka hur nyanlända kvinnor ser på sina karriärutvecklingsmöjligheter i Sverige valde vi att kontakta en SFI-verksamhet via mail med passande geografiskts läge. Vi valde även SFI som platsen för insamlandet av empirin eftersom verksamheten är en del av etableringsprocessen, vilket innebär att det oftast är det första steget in på arbetsmarknaden och till vidare studier för nyanlända män och kvinnor. Vi intervjuade åtta nyanlända kvinnor som läser svenska för invandrare på D-nivå eftersom tanken var att det skulle underlätta språkmässigt för båda parter under intervjun.

Då vi läser på studie- och yrkesvägledarprogrammet kontaktade vi den yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare på verksamheten. Hon tog därefter kontakt med en av lärarna som jobbar med svenska för invandrare på D-nivå för att hitta representativa respondenter till studien utifrån det kvoturval som vi tidigare har nämnt i avsnitt 4.2. Vi skickade därefter informationsbrevet direkt till läraren då hon blev vår kontaktperson. I informationsbrevet hade vi bland annat skrivit syftet med studien, att vi skulle spela in intervjuerna med ljud och de forskningsetiska ställningstaganden som vi utgick ifrån under intervjun och under framställandet av intervjuguiden.

(25)

Vi kom tillsammans med vår kontaktperson fram till en dag som passade bra för alla parter för genomförandet av intervjuerna. Väl på plats träffade vi vår kontaktperson som hade kontaktat åtta nyanlända kvinnor som läser svenska för invandrare på D-nivå, i olika åldrar och med olika utbildningsbakgrund som kunde tänka sig att ställa upp på att bli intervjuade. Vi hade tidigare bestämt att vi skulle genomföra intervjuerna separat men under samma tillfälle och fick därför varsitt rum för genomförandet. Vi började varje intervju med att presentera oss själva, syftet med studien och att vi skulle spela in intervjuerna men att det enbart var för att vi senare skulle transkribera innehållet för analys.

Vi förklarade även för respondenterna att de inte skulle tveka att be oss om att ställa om frågorna eller ställa frågorna på ett annat sätt om de inte förstod innebörden och att vi skulle tala långsamt, detta hade vi i åtanke innan själva intervjuerna. Vi gick även igenom de forskningsetiska ställningstagandena som vi utgick ifrån. Efter varje genomförd intervju tackade vi respondenterna för deltagandet och frågade om de hade några följdfrågor angående intervjun.

4.5 Bearbetning av data och analys

För att få en överblick av problemområdet sökte vi fram och läste vi olika statliga dokument och rapporter från bland annat Arbetsförmedlingen, Statistiska Centralbyrån och Migrationsverket. Detta för att sedan kunna formulera ett syfte och frågeställningar till studien. Vidare i processen för att få fram tidigare forskning sökte vi i databasen ERIC. De sökord vi sökte på var ”Career development” OR ”Career Guidance” OR ”Career counselling” AND ”Newly arrived OR Immigrants OR Women”. Vi valde att söka på ”Peered Reviewed” för att enbart få fram vetenskapligt granskade artiklar för att säkerställa reliabiliteten och validiteten. Efter detta så bestämde vi lämplig teoretisk förankring för vidare analys av kommande empiri.

Efter genomförandet av intervjuerna transkriberades och analyserades berättelsernas innehåll och form (se Larsen, 2009, s.102). Bell (2006) menar att många erfarna forskare ser att inspelade intervjuer bör transkriberas på grund av validitetsskäl, eftersom det innebär att man kan gå tillbaka och granska citat etc. (s.166).

(26)

Vi var dock medvetna om att detta är ett tidskrävande moment och vi hade därför detta i beaktande inför planeringen av arbetet. För att kunna analysera och upptäcka likheter och samband i det insamlade materialet läste vi igenom och kategoriserade den insamlade empirin (Larsen, 2009, s.101). Vi planerade att analysera empirin i form av en ”berättelseanalys” där handlingsförloppet i respondenternas historier analyseras (s.102).

I analysen och diskussionen till denna studie kommer kunskapsbakgrund och teoretisk förankring i form av teoretiska begrepp som t.ex. handlingshorisont, habitus och kapital användas tillsammans med respondenternas livsberättelser. Detta för att få en förståelse för respondenternas förutsättningar att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden och hur de ser på sina karriärmöjligheter i Sverige. The Careership Theory och Social Cognitive Career Theory har i detta arbete valts för att kunna analysera och ge en alternativ förståelse för hur våra respondenter upplever sina karriärutvecklingsmöjligheter. Vi vill se hur deras tro på sina förmågor speglar hur de ser på sina karriärmöjligheter i Sverige och vilka mål de sätter för sig själva.

Under transkriberingen av empirin kommer vi vara så exakta och ordagranna som möjligt med vad respondenterna har sagt i intervjuerna. Vi är dock medvetna om att vi kan komma att behöva ändra vissa citat i resultat och analyskapitlet till mer korrekt svenska för att den som läser arbetet ska förstå betydelsen av citatet. Kvale och Brinkmann menar: ”Att skriva ut intervjuer är en tolkande process där skillnaderna mellan muntligt tal och skriven text ger upphov till en rad praktiska och principiella frågor.” (Kvale & Brinkmann, 2014, s.217).

I resultatkapitlet benämns respondenterna med siffror från 1 till 8, detta för att underlätta för den som läser arbetet. Vi avser även att analysera resultatet från den insamlade empirin i ett och samma kapitel utifrån olika teman som vi har kunnat urskilja.

4.6 Forskningsetiska överväganden

Till den här studien har vi under och inför insamlingen av empirin utgått från de etiska ställningstaganden som står i Vetenskapsrådet forskningsetiska principer:

(27)

1. Informationskravet: Forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte.

2. Samtyckeskravet: Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan.

3. Konfidentialitetskravet: Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sätt att obehöriga inte kan ta del av dem.

4. Nyttjandekravet: Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål (Vetenskapsrådet, 2002. s.1-17).

Informationskravet kom på tal när vi innan intervjuerna berättade för respondenterna vad syftet med arbetet var och varför just de var med i studien. Samtyckeskravet kom på tal när vi förklarade för respondenterna att de själva kunde avbryta intervjun när som helst och att de medverkade av egen fri vilja. Konfidentialitetskravet kom på tal när vi innan intervjun meddelade respondenterna att vi hade full tystnadsplikt om vad som sades i intervjuerna och att vi inte skulle lämna ut uppgifter som t.ex. namn, ålder eller vilket SFI som de går på. Vi meddelade även att det inspelade samtalet endast skulle användas i forskningssyfte och för transkribering och att det inte skulle spelas upp för någon annan än berörda på Malmö högskola och på det sättet så kom även nyttjandekravet på tal.

Vi anser att det är extra viktigt att följa de forskningsetiska ställningstagandena vid insamling av empirin eftersom respondenterna vi intervjuar kan tillhöra en utsatt grupp. Patel och Davidson (2003) menar att om den intervjuade tillhör en utsatt grupp får kanske den som genomför intervjun rollen som företrädare för det officiella samhället, där kön, ålder, social bakgrund etnisk tillhörighet eller sexuell läggning kan färga samtalet och därigenom påverka intervjun (s.79).

(28)

5. Resultat och analys

I detta kapitel kommer resultatet från intervjuerna med de nyanlända kvinnorna analyseras utifrån den teoretiska förankringen i kapitel 3. För att underlätta för läsare benämns respondenterna med siffror från 1 till 8.

Syftet med studien är att undersöka hur nyanlända kvinnor ser på sina karriärutvecklingsmöjligheter i Sverige. Utifrån syftet har författarna valt att formulera följande frågeställningar:

5.1 Utbildningsbakgrund, tidigare arbetslivserfarenhet och

synen på karriärutveckling i Sverige

Resultatet av intervjuerna med de nyanlända kvinnorna visar att majoriteten av respondenterna hade tidigare utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet från hemlandet. Utbildningsbakgrunden och arbetslivserfarenheten som majoriteten av de nyanlända kvinnorna hade varierade dock både vad gäller hur länge de hade varit yrkesverksamma och hur länge de hade studerat. Respondent 4 och 8 hade varken högre utbildningsbakgrund eller arbetslivserfarenhet utan hade jobbat i hemmet med diverse åtaganden. Respondent 8 hade gått i skolan från åtta års ålder fram till tolv års ålder och respondent 4 hade arbetat i hemmet med att tillverkat mattor och tavlor till försäljning på den lokala marknaden. Bland respondenterna med tidigare utbildning representerades bland annat grundskoleutbildning, gymnasieutbildning och universitetsutbildning.

(29)

Respondent 1 hade grundskoleutbildning men hade även jobbat i sitt hemland inom kommunen som administratör eller sekreterare. Respondent 2 hade utbildat sig inom både restaurangbranschen och till frisör och hon ägde även sin egen frisörstudio samtidigt som hon jobbade som kock på en restaurang. Respondent 3 läste två år på universitetet till att bli advokat men hoppade av och jobbade under studietiden som dagislärare samt med att sälja sötsaker på en restaurang. Hon hjälpte även till på det lokala sjukhuset som volontär.

Respondent 5 hade en masterutbildning som dataingenjör i sitt hemland där hon hade läst fem år på universitetet och hon var yrkesverksam inom yrket i tre år. Hon hade även innan hon flyttade till Sverige blivit antagen till att doktorera inom ämnet men påbörjade aldrig dessa studier på grund av olika omständigheter. Respondent 6 hade gått en utbildning inom design motsvarande en svensk eftergymnasial yrkesutbildning. Hon jobbade både som anställd på ett företag och som egen företagare i sammanlagt arton år där hon designade och sålde bland annat bröllopskläder. Hon har även en utbildning som nagelskulptör. Respondent 7 har en fyraårig utbildning från universitet där hon har en examen i engelsk litteratur. Hon arbetade som lärare i sitt hemland där hon undervisade inom engelska ämnen.

Resultatet visar att majoriteten av de nyanlända kvinnorna tycker att de har en möjlighet till vidareutbildning och karriärutveckling i Sverige jämfört med hur de såg på sin karriärutveckling i hemlandet. Majoriteten av respondenterna planerar även att läsa på grundskolenivå efter SFI men av olika anledningar. Resultatet varierar dock mellan vad för typ av utbildning och arbete som respondenterna ser som möjligt utifrån deras tidigare erfarenheter från hemlandet.

Respondent 1 hade tankar på att jobba som tolk när hon först kom till Sverige men de tankarna har förändrats och hon vill i dagsläget jobba som förskolelärare. Hon planerar att försöka komma ut på praktik och att läsa vidare på grundskolenivå och eller gymnasienivå för att kunna söka jobb inom det området. Hon ser möjligheter till att studera vidare i Sverige för att sedan hitta ett arbete men hon menar att man måste kämpa för att nå sitt mål: ”Kämpa, man måste kämpa till målet och jag ska kämpa för att nå mitt mål.” Hon menar även att hon ser fler möjligheter att arbeta och studera i Sverige än vad hon gjorde i sitt hemland:

(30)

Ehm, i mitt hemland när man slutar på universitet så hittar man inte jobb. Att jobba i mitt hemland är jättesvårt. Om man har pengar kan man jobba med vad som helst och om man inte har pengar så sitter man hemma och dricker te och röker, ja. Därför finns det inte mycket möjligheter (från intervju med respondent 1).

Respondent 2 hade tankar om att arbeta direkt efter avslutad SFI för att sedan vidareutbilda sig till att bli sjuksköterska. Hon kan tänka sig att arbeta med vad som helst innan hon påbörjar sina studier. Hon upplever att hon har lika stor möjlighet att arbeta och studera här i Sverige som i sitt hemland. Hon menar att eftersom hon nu bor i Sverige så behöver hon ett jobb eftersom hon vill vara självförsörjande. Respondent 3 skulle vilja jobba som undersköterska eller sjuksköterska i framtiden och hon menar att det är hennes främsta mål i dagsläget. För att kunna nå sitt mål så planerar hon att läsa vidare på grundskolenivå och eller gymnasienivå. Hon ser möjligheter att både studera och arbeta i Sverige men hon menar att det är svårt och att man måste kämpa för att nå sitt mål och att hon tidigare var inställd på att studera men att hon nu vill börja arbeta så fort som möjligt.

Respondent 4 upplever att hon har fler möjligheter att studera och arbeta i Sverige än i sitt hemland. Hon har varken utbildning eller arbetslivserfarenhet men eftersom hon har jobbat mycket hemma med att sköta om barnen så vill hon gärna jobba med barn i framtiden som t.ex. barnskötare. Hon tycker mycket om att studera och hon vill också läsa på grundskolenivå efter att hon är klar med SFI. Hon menar att: ”Jag tänker att jag kan studera nu och det är bra. När man kan studera så vaknar man i livet, och tittar och läser i böckerna. När jag inte kunde studera blir det som att man stänger ögonen och att man inte kan titta på några saker.”

Respondent 5 som hade en studiebakgrund på 18 år från sitt hemland har som dröm att kunna doktorera inom sitt område i Sverige. Hon hade blivit antagen till ett universitet i sitt hemland men av olika anledningar valde hon att inte fortsätta med de planerna. Hon ser det som en möjlighet att bli antagen till ett svenskt universitet i framtiden, men menar att det är mycket svårare för henne att uppfylla denna dröm i Sverige än om hon hade bott kvar i sitt hemland.

Hon är dock positiv till arbetsläget i Sverige och menar att när hennes svenska blir tillräckligt bra så är hon säker på att hon kan få ett lika bra eller till och med ett bättre

(31)

inte har ett kontaktnät i Sverige då hon har fått uppfattningen om att det är så man får ett bra arbete här, hon är även orolig att hon inte vet så mycket om hur svenska arbetsplatser fungerar.

Respondent 6 har en yrkesutbildning från sitt hemland och är även intresserad av att gå en yrkesutbildning i Sverige. Hon vill gärna läsa till frisör men den ekonomiska aspekten hindrar henne då detta är en utbildning som hon själv måste finansiera. Hon har på senare tid fått upp ögonen för olika praktiska utbildningar såsom svetsare och snickare. Hon menar att detta är arbeten som hon alltid har funnit intressanta, dock menar hon att det inte var förrän hon flyttade till Sverige som hon faktiskt började överväga att arbeta inom dessa yrken. Detta på grund av att dessa utbildningar inte var tillgängliga för kvinnor i hennes hemland. Såhär förklarade hon det:

Jag funderade inte på detta i mitt hemland eftersom det är stor skillnad. Alla män arbetar inom det och måste göra det. Om kvinnor jobbar inom det så är det inte bra. I Sverige det är mycket bättre. Jag kan jobba med samma sak som männen och det tycker jag mycket om (från intervju med respondent 6).

Respondent 7 hade tankar på vad hon ville arbeta med i Sverige. Hon hade en universitetsutbildning från sitt hemland som hon ännu inte fått validerad, därför visste hon ännu inte hur den stod sig i svenska utbildningsmått och om den kunde ge henne möjligheter på den svenska arbetsmarknaden. Hon hade även tankar om att arbeta som barnskötare eller lärarassistent och efter avklarad SFI skulle hon titta närmare på hennes möjligheter.

Respondent 8 läste fem år i skolan som barn men hade efter det inte fler möjligheter att studera i sitt hemland. Hon är glad att hon nu har möjlighet att studera i Sverige och menar att förutsättningarna för henne att studera och arbeta i hennes hemland var obefintliga. Hon uttryckte dock tvivel kring sin framtid och sina möjligheter att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden då hon tvivlar på sin förmåga att klara av en utbildning, även om hennes ambition är att försöka.

(32)

5.1.1 Analys av mönster mellan kvinnornas bakgrund och

deras syn på sina karriärutvecklingsmöjligheter i Sverige

Ett mönster gick att tyda i resultatet där respondenterna som hade en högre utbildningsbakgrund i regel hade en kortare väg på SFI, där de talade målmedvetet om hur de såg SFI som en del av att kunna etablera sig i det svenska samhället och på arbetsmarknaden. Deras upplevda självförmåga (self- efficacy) kunde tydas som högre än hos de respondenter som hade en kortare eller ingen utbildningsbakgrund. Enligt Lent, Brown och Hackett (2002) påverkas individers upplevda självförmåga av vad denne har för tidigare erfarenheter (s.262).

Vidare går det att urskilja att de respondenter som hade en högre utbildningsbakgrund även hade en starkare tro på sina förmågor att klara av SFI och ta sig vidare mot de karriärsmål de hade satt upp för sig själva. Det kan förklaras genom att deras tidigare utbildningsframgångar har stärkt deras tro på att de är kapabla individer som också vågar och klarar av att sätta upp höga mål för sig själva. Vi kan se en koppling med Lent, Brown och Hacketts (2002) karriärteori där individens upplevda självförmåga tillsammans med deras förväntade utfall (på vidare studier och arbete) gemensamt påverkar vilka karriärsmål individen sätter upp för sig själv (s.263).

Vi kan även se mönster mellan hur kvinnorna tänker kring framtiden vad gäller arbete och studier utifrån deras tidigare erfarenheter. Att en individs handlingsmönster är styrt av individens habitus kan styrkas av att respondenternas karriärsmål och utbildningsplaner speglar deras tidigare erfarenheter av arbete, studier men även privatlivet från hemlandet. Eftersom individens habitus till en viss del styr individens handlingsmönster och där habitus bland annat innefattar individens tidigare erfarenheter, antar vi att kvinnorna är styrda av deras habitus vilket innebär att deras erfarenheter spelar roll för hur de tänker kring framtida arbeten och studier (Aakvaag, 2011, s.174).

De nyanlända kvinnorna som hade kort eller ingen utbildning ville studera på grundskolenivå- och gymnasienivå förutsatt att de klarade SFI, medan kvinnorna som hade akademiska utbildningar från hemlandet inte var främmande till att fortsätta på detta spår även i Sverige.

(33)

Respondent 6 som hade läst mer praktiska utbildningar i sitt hemland var intresserad att göra detta även i Sverige och hon såg detta som en möjlighet. Det kan innebära att kvinnorna anpassar sina ambitionsnivåer, vad gäller vidare studier och arbete, efter vad de är vana vid och vad som matchar deras tidigare erfarenheter. Detta tyder på att bakgrunden har format kvinnornas habitus som i sin tur styr bredden på deras handlingshorisont och vidare tron på deras egen kapacitet att klara av en viss typ av utbildning eller arbete (Hodkinson & Sparkes, 1997, s.32-35).

Eftersom vi antar att respondenterna till viss del är styrda av deras habitus och handlingshorisont kan det bli problematiskt för de kvinnor som har en mer begränsad handlingshorisont på grund mindre arbetslivserfarenhet och studievana. Respondenterna som aldrig tidigare hade övervägt att arbeta eller studera hade en begränsad bild av arbetsmarknaden och även deras förmågor. De arbeten som de såg som tillgängliga var barnskötare etc. vilket också speglar den erfarenhet de hade sedan tidigare där de främst hade varit hemma och tagit hand om barnen. Respondent 8 menade att om hon inte kunde klara av att studera till barnskötare så var hennes enda alternativ att jobba inom städbranschen, och det var hon inte intresserad av. Detta tyder på att respondent 8 är av ett större vägledningsbehov än de respondenter som tidigare har studerat. Vi anser att det är av stor vikt dels för att vidga vyerna för respondent 8 och dels för att hon ska få en bättre kännedom om både arbetsmarknad och vilka förutsättningar som finns för henne.

5.2 Det svenska språket

Resultatet visar att majoriteten av respondenterna tyckte att det var viktigt att lära sig det svenska språket för att kunna vidareutbilda sig och skaffa arbete i Sverige oavsett om det handlade om att skaffa sig ett jobb för att kunna försörja sig eller göra en karriär. De menade också att det var viktigt att lära sig det svenska språket inte bara för att komma in på arbetsmarknaden utan även för att komma in i det svenska samhället fullt ut. Att bra språkkunskaper i svenska sågs som en avgörande faktor för att komma in i samhället och för att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden visade sig i samtliga intervjuer. Respondent 3 berättade om sina upplevelser när hon först kom till Sverige:

(34)

”När jag kom till Sverige blev jag mycket rädd. Jag förstod ingenting och jag kände ingen person här, men nu det är bättre. Nu när jag lär mig svenska kan jag förstå, jag kan prata och jag kan göra vad jag vill.”

Respondenterna med lägre eller ingen utbildningsbakgrund menade att om de skulle ha möjlighet att arbeta i Sverige så behövde deras svenska förbättras. Respondent 8 tvivlade på sin förmåga att klara av en utbildning på grund av språksvårigheter och hade därför tvivel på att någon skulle vilja anställa henne, hon svarade följande på frågan om hur hon ser på sina karriärutvecklingsmöjligheter i Sverige i dagsläget: ”Jag tror inte att det finns jobb för mig, för jag förstår inte mycket svenska och pratar bara lite! Jag har ingen utbildning och då finns det inga jobb för mig, bara städjobb och jag vill inte det”. Även respondenterna med högre utbildningsbakgrund ansåg att språket hade stor betydelse för att skapa förutsättningar att nå sina karriärsmål. Respondent 7 upplevde att hon hade ett språkligt försprång då hon hanterade det engelska språket och menade att detta underlättade för henne i svenskundervisningen. Hon ville tro att när hon lärde sig svenska så skulle hon ha goda förutsättningar att hitta ett lika bra arbete i Sverige som hon haft i sitt hemland.

5.2.1 Analys av språkets betydelse

Respondenterna i vår studie såg språket som en stor och viktig del för att kunna komma in i samhället som helhet och för att kunna skaffa ett arbete eller studera vidare efter SFI. Bourdieu talar om kapital och att vi människor kan uppnå olika fördelar i det sociala livet i och med vilket kapital vi innehar. Det finns olika typer av kapital som kulturellt, ekonomiskt och socialt kapital enligt Bourdieu (Aakvaag, 2011, s.164-165). Att respondenterna ser det svenska språket som något de behöver för att kunna bli en del av det svenska samhället fullt ut och för att kunna skaffa ett arbete eller utbildning kan innebära att deras sociala kapital har ökat i och med att deras språkkunskaper har ökat. Det sociala kapitalet som Bourdieu nämner innebär den sociala tillhörighet som en individ har och kan ses som vilken grupptillhörighet individen befinner sig i (Aakvaag, 2011, s.164-166). I och med att respondenternas språkkunskaper ökar så ökar även deras grupptillhörighet eftersom de kan komma in i ett sammanhang där de lättare kan kommunicera med andra.