Svenska för invandrare (SFI)

Resultatet visar att de nyanlända kvinnorna hade gått olika lång tid på SFI och att de hade olika upplevelser gällande sin studietid på SFI. Resultatet visade även att kvinnorna med högre utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet hade gått kortare tid på SFI än kvinnorna som inte hade en högre utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet. Respondent 1 har gått på SFI i tio månader och tycker att hon har fått bra hjälp från lärare och hon tycker att de är kompetenta. Hon har inga negativa upplevelser utan tycker att allt är jättebra och att det är viktigt att gå på SFI för att kunna söka till vidare studier och arbete. Respondent 2 har gått på SFI i ca åtta månader och även hennes upplevelser är positiva eftersom hon tycker att SFI bland annat hjälper henne att förbereda sig inför framtida arbete och studier. Hon nämner att hon bland annat får lära sig att skriva CV och att förbereda sig inför kommande arbetsintervjuer. Respondent 3 har gått på SFI i sex månader och tycker att SFI inte bara har hjälpt henne med språkutvecklingen utan att det även har gett henne möjligheten även att skaffa sig nya vänner. Hon menar dock att omsättningen av nya lärare kan vara påfrestande och att det är ett högt tempo generellt vad gäller inlärningsprocessen. Hon beskriver det som att:

När jag flyttade till kurs C så förstod jag ingenting den första månaden. Jag var på kurs B i bara två veckor och jag gick inte på en annan skola innan den skolan. Först var jag mammaledig och sen gick jag direkt till skolan och jag förstod ingenting. Jag var på kurs B i bara två veckor och efter det så flyttade de mig till kurs C. Jag var där i en månad och jag förstod ingenting. Det var mycket svårt för mig (från intervju med respondent 3).

Respondent 4 har gått på SFI i ca fyra år. Hon tycker att det har varit bra och att det är viktigt att lära sig att läsa, tala, skriva och förstå det svenska språket. Hon nämner även att hon pratar om framtida utbildning och arbete med lärarna men även med kurskamraterna på verksamheten. Respondenten nämner dock att det kan vara jobbigt när det blir för stora grupper eftersom det får henne att tappa koncentrationen, men att klassen som hon för tillfället går i är mindre och att det är positivt. Respondent 5 som har bott i Sverige i ett år och läst på SFI i tre månader kände att hon hade bråttom att bli

klar med SFI, hon hade som ambition att klara SFI på så kort tid som möjligt för att nå sitt mål att få ett arbete inom hennes utbildningsområde. Detta var en målbild hon haft sedan hon först kom till Sverige och denna hade inte påverkats av hennes tid på SFI. Hon var delvis kritisk till SFI då hon inte kände att hon var i en homogen grupp där alla hade samma ambition som henne vilket hon kände hämmade takten på hennes språkutveckling. När hon fick frågan vad tycker du har varit bra/mindre bra med SFI svarade hon:

Jag tycker inte det är bra för mig, jag vill lära mig fort, men här finns så många människor som inte har utbildning, dem är bara här för att läsa svenska och vill inte mer, de har tid, men jag har lite bråttom! Jag vill sluta snabbt för att sen gå grundskola och gymnasiet. Det går lite långsamt men jag hoppas det blir bättre i framtiden (från intervju med respondent 5).

Respondent 6 hade varit i Sverige i fyra år och läst på SFI i ett år. Hon var väldigt positiv till utbildningen och menade att hon nu kunde kommunicera bättre och såg att hon hade utvecklat ett så pass bra språk att hon kunde vara mer delaktig i samhället. Hon menade att hon hade haft en tanke på vad hon ville arbeta med i framtiden i Sverige redan innan, men att hon under sin tid på SFI utvecklat flera nya tankar om olika framtidsyrken.

Respondent 7 har bott i Sverige i ca ett och ett halvt år och läst på SFI i fyra till fem månader. Hon anser att hon har fått stöd och hjälp av SFI att lära sig språket har inga negativa associationer gällande utbildningen. Hon har efter påbörjad utbildning fått idéer om framtiden och hennes möjligheter att arbeta i Sverige.

Respondent 8 har bott fem år i Sverige och läst på SFI i ca två år sammanlagt med ett uppehåll för att vara föräldraledig. Hennes upplevelser var varierande då hon menade att hon under sin första tid på SFI hade en bra lärare som gav henne stöttning och hon kände att hon utvecklades mycket i sin språkutveckling. Dock upplevde hon att kvalitén på utbildningen försämrats och att hon inte fick det stöd hon behövde för att kunna klara av att slutföra kurs-D.

5.3.1 Analys av tiden på SFI

Resultatet visar att respondenternas subjektiva upplevelser av SFI skiljdes åt där vissa var mer positiva än andra. Vi kunde se att de kvinnor som hade en högre utbildningsbakgrund hade satt högre mål för sig själva att klara av SFI snabbare jämfört med kvinnorna med ingen eller kortare utbildningsbakgrund.

Bourdieu menar att habitus är något som är förkroppsligat och att vi inte är medvetna om att vårt habitus styr våra handlingsmönster och att vi tänker och fattar beslut efter detta (Akvaag, 2011, s.175). Det kan innebära att kvinnornas habitus kan ha styrt vilka förväntningar de har på sig själva som i sin tur har styrt deras handlingsmönster när det kommer till att klara av studierna på SFI. Detta kan i sin tur innebära att de har olika syn på utbildningen och därigenom satt upp olika mål för sig själva. Vi antar därför att kvinnornas självbild gällande inlärningsprocessen till stor del kan ha styrt deras uppfattning om SFI. Respondent 8 menar att hon har bråttom att bli klar med SFI och antyder att hon inte känner samma drivkraft som de andra SFI- deltagarna.

Det var tydligt att de förväntningar hon hade både på utbildningen och sig själv var betydligt högre än de andra respondenterna och att detta därför gjorde att hon hade en mer negativ inställning till SFI då hennes förväntningar på utbildningen inte uppfylldes. Merparten av respondenterna ansåg att de under sin tid på SFI utvecklat nya tankar och idéer om framtida karriärmöjligheter. På samma sätt som språket har hjälpt respondenterna att se fler möjligheter i Sverige såg vi att SFI hade hjälpt framförallt kvinnorna med lägre utbildningsbakgrund att känna sig benägna att eventuellt studera vidare efter SFI. Detta var något som inte alla såg som en möjlighet innan de flyttade till Sverige eftersom de av olika anledningar var väldigt begränsade i sina möjligheter till utbildning i sina hemländer. Vi antar att majoriteten av respondenternas handlingshorisont har vidgats eftersom de ser fler karriärutvecklingsmöjligheter sedan de började på SFI (Hodkinson & Sparkes, 1997, s.34-35) men att respondenterna med lägre eller ingen utbildningsbakgrund fortfarande är begränsade av deras tidigare erfarenheter från hemlandet vilket kan påverka deras upplevda självförmågor vilket i sin tur kan påverka deras vidare karriärutveckling (Lent, Brown & Hackett, 2002, s.262).

5.4 Sammanfattning

Respondenternas bakgrund och tidigare erfarenheter spelar in på hur de ser på sina karriärutvecklingsmöjligheter i Sverige. Vi kan urskilja mönster där tidigare utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet spelar en stor roll där respondenterna med högre utbildning både hade en tydligare plan för hur de skulle nå sina karriärsmål och för att snabbare komma in på den svenska arbetsmarknaden. Mönster går även att urskilja i hur respondenternas upplevda självförmåga påverkade deras syn på sina karriärutvecklingsmöjligheter, där respondenternas bakgrund och tidigare erfarenheter speglade hur de såg på sina möjligheter att studera eller arbeta i Sverige. Vi antar därför att respondenternas habitus styr och påverkar deras upplevda självförmåga vilket i sin tur påverkar deras handlingshorisont.

Goda svenska språkkunskaper menade majoriteten av respondenterna var en förutsättning för att komma in i det svenska samhället och för att kunna klara av vidare studier och etablera sig på den svenska arbetsmarknaden. Majoriteten av respondenterna menade att utan det svenska språket såg de inga karriärutvecklingsmöjligheter oavsett bakgrund och tidigare erfarenheter. Mönster går även att urskilja i resultatet vad gäller respondenternas tid på SFI, där respondenterna med högre utbildningsbakgrund och mer arbetslivserfarenhet hade gått kortare tid på SFI än respondenterna med lägre eller ingen utbildningsbakgrund samt arbetslivserfarenhet. Samtidigt som vi såg tecken på att det finns ett behov av att bredda handlingshorisonten för de respondenterna som varken har utbildningsbakgrund eller arbetslivserfarenhet antar vi att deras handlingshorisont har breddats betydligt sedan de kom till Sverige. Vi menar att SFI har spelat en stor roll i detta eftersom respondenterna beskriver att de har fått fler tankar kring sina karriärmöjligheter efter att de började på SFI.