7 Resultat
7.2 Alla Tiders Historia - Almgren et al - 2011
7.2.3 Det Svenska välfärdssamhället
Sammanfattning
Att välfärdsstaten kunde växa sig stark förklaras i läroboken ha flera anledningar. Folkhemstanken etablerades först av socialdemokraternas partiledare Per-Albin Hansson och utvecklades sedan av makarna, socialdemokraterna och ekonomerna Alva och Gunnar Myrdal, när de gav ut boken ”kris i befolkningsfrågan” där de fokuserar på intresset för barnfamiljer. Sverige beskrivs som politiskt samlat och ekonomiskt relativt starkt efter andra världskriget. Under socialdemokratisk ledning satsade man på full sysselsättning och rättvis fördelning av samhällets resurser. Högern motsatte sig reformerna och menade att staten skulle få för stor makt. Sveriges goda tider med god ekonomi och hög sysselsättning mellan 50 och 70-talen gjorde att välfärdsstaten kunde växa allt mer. Men det är sällan eller aldrig helt utan politiska strider. Under 50- och 60-talen dock relativt få och små motsättningar tack vare den rådande goda ekonomiska situationen.
7.2.3 Det Svenska välfärdssamhället De fyra sista decennier, ca 1980 till 2010-talet Inledning I boken beskrivs att i takt med framväxten av välfärdssamhället ökade också den offentliga sektorn. Årtiondena efter andra världskriget ökade kommun- och landstingsverksamhet som mest. Sjukvård, barnomsorg och äldreomsorg blev alltmer prioriterade områden. Även skattetrycket ökade avsevärt inte minst med införandet av omsättningsskatt (numera moms). Boken beskriver hur de borgliga partierna tyckte att offentlig sektor snarare blivit ”ofantlig sektor”. Under 1990-talet började privata alternativ accepteras av allt fler, även
socialdemokrater. Idag är en av de stora frågorna hur stor del av vården, omsorgen och skolan som ska drivas privat respektive offentligt.88
Sverige förändras
Boken beskriver hur efter drygt 40 år vid makten kom socialdemokraterna att lämna över makten till högern och Centerpartiet och Thorbjörn Fälldin. Detta var dels på grund av ett missnöje drivet at att det rådde inflation, lågkonjunktur och hög arbetslöshet i mitten av 70-talet. Vidare beskrivs att det som skadade socialdemokraterna som mest, var när författarinnan Astrid Lindgren publicerade en saga i Pomperipossa i Expressen 1976, där hon skriver en berättelse som liknelse med sig själv som beskriver hur hon får betala 102 % i skatt och hur hon då förlorat pengar på att ha gett ut senaste boken. Vidare förklarar författaren att det var regeringsovana och kanske otur som gjorde att fyra olika borgliga regeringar styrde landet 1976-1982. Boken beskriver hur de borgliga regeringarna som styrde landet fullföljde den socialdemokratiska politiken och gav stöd till krisdrabbade företag för att hålla produktionen uppe. 1982 återtog Socialdemokraterna makten.89
Ekonomisk kris
Mot slutet av 1980-talet var socialdemokraterna återigen vid makten, svensk ekonomi och industri på högvarv, och i allt större utsträckning var svensk ekonomi en öppen ekonomi mot yttervärlden. I början av 1990-talet gick sedan Sverige in i en djup ekonomisk kris. Vid riksdagsvalet 1991 tog en moderatledd regering över, men under hela 1990-talet gick Sverige från vänster till högerregering och sedan tillbaka igen. Samtliga dessa regeringar, oavsett höger eller vänster, tvingades att genomföra en hård svångremspolitik där de drog ner på statens utgifter för att ekonomin skulle komma i balans. Hela Sveriges ekonomiska politik förändrades även denna tid, och inte minst bidrog medlemskapet i EU en mycket mer liberal ekonomisk politik. Författaren tar upp att under denna tid under 1990-talet, ökade både löneskillnaderna och
88 Almgren, Alla Tiders Historia 2011, 416
arbetslösheten i Sverige. Vidare belyser författaren stora besparingar i välfärdssektorn, samt att pensionssystemet gjordes om. Reformen av pensionsreformen förklaras kortfattat för läsaren att det berodde på att folket ”levde allt längre”. I boken betonas att det oavsett vilken regering Sverige hade under 1990-talet, borgerlig eller socialdemokratisk, så var politiken ungefär densamma. 2006 förlorade socialdemokraterna valet mot en moderatledd regering, regeringen satt kvar även efter riksdagsvalet 2010, det är första gången sedan allmän rösträtt som en borglig regering suttit kvar efter ett riksdagsval.90
Kvinnorna i välfärdssamhället
Boken tar upp hur välfärdsstaten har förändrat livet för kvinnorna, genom att förändra normen för hur kvinnan ska leva; inte som hemmafru som tar hand om barn, utan som förvärvsarbetare. Detta möjliggjordes bland annat genom utbyggnad av barnomsorg och att man tog bort sambeskattning. Även om en total jämställdhet låter vänta på sig har välfärdsstaten hjälpt till i detta.91 De radikala 60- och 70 talen Till sist menar författaren att det inte bara varit genom riksdagsbeslut och beslut tagna av arbetsmarknadens parter som förändrat Sverige. Man menar att främst under 60- och 70 talen ser vi hur utomparlamentariska grupper gjorde sig hörda för att påverka staten. Demonstrationståg och uppror påverkade politiken.92 Sammanfattning
Även i detta avsnitt förklarar författaren att det till stor del är socialdemokraterna som är drivande, högern motsätter sig till viss del men sällan helt och hållet. Även i denna del framhävs att det till stor del är hur omvärlden ser ut som påverkar Sverige, dess politik och ekonomi. När sämre tider kom till Sverige under 70-talet och skatterna blev högre och högre drevs det snarare mer och mer mot en liberalekonomisk politik, såväl vid
90 Almgren, Alla Tiders Historia 2011, 420
91 Almgren, Alla Tiders Historia 2011, 423
högerregering som vänsterregering. Författaren tar även upp hur välfärdsstaten förändrat livet för kvinnorna, på arbetsmarknaden och i hemmen. 7.2.4 Sammanfattning och Konklusion Välfärdsstaten som politiskt projekt – konflikt eller konsensus? För att ge en bild av hur välfärdssamhället växte fram fokuserar författaren av boken Alla tiders historia till en början till stor del på Sveriges industriella och demokratiska utveckling. I och med industrialiseringen blev Sverige en del i den internationella ekonomi och en mer öppen ekonomi så påverkades och påverkade andra.
Det förklaras hur fler människor från arbetarklassen och inte minst kvinnor började arbeta utanför hemmen. Därmed växte arbetarrörelsen sig starkare, LO växte fram och socialdemokraterna likaså. Samtidigt menar författaren att det demokratiska genombrottet infann sig när socialdemokraterna tog aktivt avstånd från revolution som medel för att införa ett socialistiskt samhälle. Under mellankrigstiden var socialdemokraterna vid makten och välfärdssamhället började byggas upp. Man hade nya ekonomiska idéer så som att arbetslöshet skulle lösas med högre löner för ökad omsättning och köpkraft, och staten skulle hjälpa till. Det blev en politisk dragkamp vilken socialdemokraterna vann och fick igenom sina förändringar. Välfärdspolitiken talades det mer om i politiken, staten och kommuner skulle nu ta större ansvar för människornas välfärd och det medförde höjda skatter. Välfärdsreformerna som infördes efter andra välfärdskriget var till största del drivna av socialdemokraterna, men de borgliga partierna motsatte sig reformer till en början. Socialdemokraterna vill ytterligare öka statens inflytande över samhället och näringslivet genom statligt ägande och regleringar medan de borgliga tyckte att detta var ett vanstyre av landet. Det var synnerligen goda tider i Sverige under 50- och 60-talen och det förklaras som en av de stora anledningarna att man kunde satsa så mycket på utvecklingen av välfärdssamhället.
Boken beskriver att dramväxten av välfärdsstaten ökade också den offentliga sektorn under denna tid; sjukvård, barnomsorg och äldreomsorg blev alltmer prioriterade områden, vilket innebar att skattetrycket ökade avsevärt.
Det beskrivs hur Sverige förändrades under 70-talet; det var tuffa ekonomiska tider och flera började ställa sig frågande till enormt höga skatter. Politisk dragkamp ökade nu till följd av detta. Mot 80-talet gick dock ekonomin på högvarv igen, för att störtdyka igen på 90-talet, politiskt och ekonomist pressat som Sverige var började Sverige förändras, oavsett vilket politiskt parti som satt vid makten, drog man nu ner på välfärdssamhället. Sedan dess och i och med Sveriges inträde i EU har man fört en mycket mer liberal ekonomisk politik i Sverige oavsett vilket politiskt parti som suttit vid makten.