Jag har läst och studerat tre läroböcker för gymnasiestudenter i Sverige: Perspektiv på historien, Alla tiders historia och Epos historia 1a1. Jag har analyserat vilka perspektiv på välfärdsstatens tillkomst, uppbyggnad och utveckling som presenteras för eleverna i de olika böckerna. Vilka fenomen, reformer, händelser och personer tas upp som orsaker i de olika böckerna och vad finns det för tolkningar och perspektiv på välfärdsstatens uppkomst och utveckling.
I den första boken Perspektiv på historien lägger författarna relativt stor fokus på vad som händer i omvärlden och i Sverige både politiskt och ekonomiskt. Enskilda personer ges visserligen också utrymme, som för att skapa intresse, igenkänning och engagemang hos läsaren, men det som händer i världen och Sverige politiskt och ekonomiskt ges som själva grundorsaken till uppkomsten av välfärdsstaten. Till exempel är demokratins genomslag och den framväxande arbetarrörelsen och socialdemokratin några av huvudanledningarna. Efter att socialdemokraterna och liberalerna väl fick igenom ”sin” första reform, allmän rösträtt, fortsatte därefter andra reformer att genomföras. Författarna beskriver hela tiden en konflikt mellan de politiska partierna, mellan höger och vänster, där socialdemokraterna är de drivande till reformerna för välfärdsstaten och de borgerliga är de bromsande. Under tuffa ekonomiska perioder överger politiska partier sina hjärtefrågor till förmån för ekonomiskt viktiga frågor, på detta sätt beskrivs att politiker når folket och väljarna. Läroboken ger exempel på olika perspektiv på välfärdsstaten, ett exempel som ges mycket utrymme i boken är lagen om tvångssterilisering, som var väldigt kränkande mot de mest utsatta i samhället. Enligt författarna menade vissa att detta var ett socialdemokratiskt projekt, precis som välfärdsstaten. Där kan jag tydligt se att det ges olika perspektiv på välfärdsstaten.
Läroboken Alla tiders historia beskrivs på relativt liknande sett som Perspektiv på historia. Hur Sverige såg ut i övrigt är av stor vikt, författaren fokuserar i
denna bok mycket på Sveriges demokratiska utveckling, och även den industriella utvecklingen ges mycket plats, att Sveriges ekonomi genom detta blir mer internationell. I denna bok ges kvinnans plats på arbetsmarknaden lite större utrymme än i föregående bok. Kvinnor börjande i större utsträckning lämna hemmen och förvärvsarbeta, och det ledde i sin tur till att arbetarrörelsen växte sig ännu starkare. Enskilda personer tas även upp när det beskrivs hur ”Folkhemsfrågan” lanserades. Här skapas en relation och ett intresse mellan läsare och lärobok, då läsaren kan knyta an till de enskilda personerna. I denna bok ges även ”de nya ekonomiska idéerna” stort utrymme. ”De nya ekonomiska idéerna” är att arbetslöshet skulle lösas med högre löner för ökad omsättning och större köpkraft. Även i denna bok ges den politiska dragkampen stort utrymme. Socialdemokraterna är de drivande och borgerliga de bromsande för välfärdsreformer. En kamp där socialdemokraterna fram till 70-talet och under högkonjunkturer fick igenom reformerna men de kunde modifieras av de borgliga, fram till 70-talet satsades det ständigt på välfärdsstaten. Efter 70-talet när tuffare tider kom, var man istället tvungen att dra ner på satsningarna i välfärdsstaten. Konjunkturerna gick upp och ner och det var allmänt volatila tider under 70-talet och framåt vilket är anledningen att man slutar satsa och sedermera även drar ner på välfärden. Här beskrivs också att ända sedan 90-talet har man i Sverige fört en mer liberal ekonomisk politik, oavsett vilket politiskt parti som suttit i ledningen. En skillnad mellan Perspektiv på historien och Alla tiders historia är att generellt sett är det lite mer fokus på enskilda aktörer i den senare boken än den första. I den tredje läroboken Epos Historia 1a1 börjar författaren, precis som i övriga böcker, med att måla upp hur det svenska samhället såg ut i början av 1900-talet. Även här läggs stor vikt på det politiska och det ekonomiska läget, men i synnerhet får industrialiseringen stort utrymme i denna bok. Industrialiseringen fick människor att flytta in till städerna och därmed växte ”nya grupper” och klasser upp i samhället, detta i sin tur förklaras som en av de stora anledningarna att välfärdsstaten börjar växa. Författaren skriver om den borgerliga klass och arbetarklassen som växte mer ju mer städerna växte. Med arbetarklassen växte arbetarrörelsen fram och därigenom socialdemokratarena
som blev allt större. I denna bok gör författaren tydligt att det är till större del tack vare goda ekonomiska tider som Sverige kan satsa på välfärden och inte tack vare socialdemokraterna, även om socialdemokraterna var de drivande i välfärdsfrågorna.
I denna bok, precis som i de övriga läroböckerna, skriver författaren om de ständiga politiska dragkamperna som drev fram välfärdsfrågor. I denna bok läggs något större vikt på de ekonomiska omständigheterna än i de andra böckerna. Det är tack vare ekonomiskt goda tider man kan satsa så fullt på välfärden. Och det är under ”rekordåren” på 50- och 60-talet som de flesta reformer också kommer, under dessa år med i princip ständig högkonjunktur är det dessutom relativt få politiska motsättningar och ”lätt” att satsa på välfärden eftersom välfärden gynnade nu alla i samhället, fattiga och rika. Författaren ger relativt stort utrymme till kvinnorna och deras roll i samhället, större del än i den första boken. Både kvinnornas roll men också barnens roll på arbetsmarknaden skriver författaren om. Till en början var det lönsammare att anställa kvinnor och barn eftersom de var både mindre kostsamt att anställa kvinnor och barn men de var även lättare att styra dem. En annan utmärkande bit i denna bok i jämförelse med de två andra läroböckerna är att författaren skriver om ”Folkhemmets baksida”, vilket är tvångssteriliseringar som visserligen är omskrivna i alla böcker men endast uttalas i Epos Historia 1a1 som just ”folkhemmets baksida”. I boken Epos Historia 1a1 problematiserar man välfärdsstaten utifrån fler vinklar än de två första Perspektiv på historien och Alla
tiders historia. Här ser jag en koppling till det tvångsperspektiv som historikern
Klas Åmark pratar om.107
Även i denna bok ges enskilda personer utrymme, även om det inte heller här anses vara huvudanledningarna till välfärdsstatens uppkomst och utveckling.
Böckerna är alla skriva på ett sätt för att fånga elevernas intresse på bästa tänkbara sett, författarna försöker berätta historia samtidigt som de problematiserar den i ett nutidstänk. Precis som Holgersson skriver att det ska
finnas flera infallsvinklar för att ge eleven en helhetsbild av historien.108 Vidare kan jag se hur författarna gör sitt bästa för att få elevernas uppmärksamhet, att de ska få nytta och glädje av de som de läser och därför ge det sitt intresse.109 Jag kan tydligt se i samtliga böcker att det är kronologiska berättelser men hela tiden drar man in olika perspektiv och har nutiden som referens.110
Det skulle vara intressant att jämföra läroböcker skrivna före 1990-talet med dessa, och se hur de förklaringar och perspektiv till välfärdsstatens uppkomst och utveckling beskrivs och hur de skiljer sig?
9 Källmaterial
Nyström Hans, Nyström Lars, Nyström Örjan och Hallberg Erik, Perspektiv på
historien 1b, Gleerups, 2016
Hans Almgren, Bergström Börje, Löwgren Arne, Alla Tiders Historia, Gleerups, 2011
Sandberg Robert, Epos Historia 1a1, Liber, 2011
10 Litteratur
Ammert Niklas, Det osamtidigas samtidighet: Historiemedvetande i svenska
historieböcker under hundra år, 2008
Andersson Hult Lars, Historia i bagaget, Doktorsavhandling, Umeå Universitet, 2016
108 Hanna Holgersson, Att spegla den mörka historien 2015, 39
109 Sture Långström, Författarröst och lärobokstradition 1997