7 Resultat
7.3 Epos Historia 1a1 - Sandberg et al - 2011
Det beskrivs hur Sverige förändrades under 70-talet; det var tuffa ekonomiska tider och flera började ställa sig frågande till enormt höga skatter. Politisk dragkamp ökade nu till följd av detta. Mot 80-talet gick dock ekonomin på högvarv igen, för att störtdyka igen på 90-talet, politiskt och ekonomist pressat som Sverige var började Sverige förändras, oavsett vilket politiskt parti som satt vid makten, drog man nu ner på välfärdssamhället. Sedan dess och i och med Sveriges inträde i EU har man fört en mycket mer liberal ekonomisk politik i Sverige oavsett vilket politiskt parti som suttit vid makten. 7.3 Epos Historia 1a1 - Sandberg et al - 2011 7.3.1 Välfärdsstatens uppkomst – bakgrund och orsaker Inledning Det som målas upp som bakgrunden och huvudanledningen till att välfärdsstaten började växa menar författaren är industrialiseringen och mer specifikt inflyttningen till städerna från landet. I mitten av 1800-talet bodde nio av tio svenskar på landsbygden, redan vid sekelskiftet 1800-1900 bodde cirka hälften av Sveriges befolkning i städerna. Flytten till storstäder var ofta tuff, man bodde både trångt och ohälsosamt, men det fanns många fler arbetsmöjligheter än på landsbygden och större möjligheter att lyckas. Vidare beskrivs hur det genom folkflytten till städerna växer upp olika klasser i samhället, de flesta var fattiga arbetare och de hade inget att säga till om i politiken. Den grupp som däremot hade något att säga till om var det gamla borgerskapet, vilka under 1800-talet förvandlats till en köpstark medelklass. Samhället förändrades nu, nya välutbildade och ekonomiskt starka grupper blev viktigare, det var exempelvis jurister, läkare, universitetslärare, bankirer och ämbetsmän.93
Arbetarrörelsen
Författaren målar upp hur industrialismen fått Sverige att utvecklas, mot 1800-talets slut växte sig arbetarrörelsen stark i Sverige. Fackföreningarna slogs för sina medlemmar mot arbetsgivarna, men de ville också förändra samhället. Därmed bildades LO, en gemensam organisation för alla fackföreningar.94
Författaren beskriver att fackföreningarna var en del av arbetarrörelsen men 1889 skapades också en politisk gren, Sveriges Socialdemokratiska Arbetarparti. De partier som fanns dessförinnan var i första hand sammanslutningar med riksdagsmän som hade samma politiska uppfattning. Åren efter sekelskiftet skapades liberalerna (Folkpartiets föregångare), och sedan det konservativa Allmänna Valmansförbundet (dagens Moderaterna).95
Kohandel
I läroboken beskrivs tiden under 20-talet som politiskt instabil, det var hela tiden svårt för regeringen att få stöd i riksdagen. Den ena regeringen efter den andra var tvungen att avgå. Detta förändrades i början av 30-talet då socialdemokraterna kom överens med Bondepartiet om att de skulle stödja socialdemokraterna i riksdagsvalet mot att Bondepartiet fick igenom några av sina viktigaste frågor, det kallades kohandel och blev för första gången en typ av köpslående mellanpartier.96
Arbetsmarknaden förändras
Författaren beskriver att arbetsmarknaden nu började förändras, i läroboken exemplifieras detta genom att socialdemokraterna fort ville genomföra ett krisprogram för att ge samhällets arbetslösa hjälp. Det behövdes, den internationella depressionen som börjat i USA några år tidigare hade nu nått Sverige. Krispaketet från socialdemokraterna innehöll insatta nödarbeten och bättre arbetslöshetsförsäkring. Krispaketen hjälpte Sverige och Sveriges ekonomi, men författaren menar att det som spelade ännu större roll var att de
94 Sandberg, Epos Historia 1a1 2011, 97
95 Sandberg, Epos Historia 1a1 2011, 113
internationella konjunkturerna vände uppåt, efterfrågan ökade på svenska exportvaror. Men även om industrin nu gick bra så hade inte arbetarna fått ta del av några vinster, och arbetslösheten var hög. Arbetarnas dåliga villkor utmynnade ofta i strejker och lockouter. Författaren ger exempel på den strejk som gick överstyr i Ådalen, där arbetarna blev beskjutna av militären och fem arbetare dog. Detta gjorde att LO, fackföreningarna och arbetsgivarna började de förhandlingar som kom att pågå i flera år, dessa utmynnade i att ”Saltsjöbadenavtalet” tecknades och man kom överens om att förhandlingar skulle inte ske genom strejker och lockouter, utan man skulle förhandla på ett fredligt vis. Det här, menar författaren, är något som är relativt ovanligt i övriga Europa och som är eget för Sverige.97
Sammanfattning
Nya arbetsmöjligheter, folkflytt från landet till staden, nya klassgrupperingar i samhället förklaras i denna lärobok som grunderna och orsakerna till välfärdsstatens framväxt. Här ges även arbetarklassens villkor stort utrymme som förklaring till att arbetarrörelser började växa sig starka. Viss politisk instabilitet fanns i samhället och ”kohandel” mellan partier målas också upp som en politisk taktik under denna tid, vilket genom socialdemokraterna under 30-talet fick regeringsmakt. 7.3.2 Välfärdsstatens utveckling: De fyra första decennier, ca 1930- till 1970-tal Inledning
Författaren berättar att arbetarna fick det bättre och bättre tack vare de reformer som genomfördes under mellankrigstiden med både arbetsgivare och arbetstagare tjänade på samhällets välfärdsreformer. I boken beskrivs de allra första viktiga reformer, pådriven och genomförd av liberaler och socialdemokrater, som allmän och lika rösträtt, nu när kvinnor fick rösta var det naturligt att de också fick andra rättigheter som de tidigare saknade. 1931
beslutades att yrkesarbetande kvinnor skulle få moderskapsförsäkring, vilken innebar 6 veckors mammaledighet, det innebar en stor förändring för kvinnorna i arbetslivet.98
Folkhemmet
I läroboken beskrivs att syftet med reformerna var i allmänhet att göra livet lättare för arbetare och familjer. Vidare beskriver författaren att till en början hade socialdemokraterna och dess partiledare Per-Albin Hansson en försiktig demokratisk reformlinje. Det var Per-Albin Hansson som 1928 målade upp bilden om ett Folkhem i Sverige, där alla fick plats och där det fanns en likhet mellan medborgarna. Efter det kom Välfärdsstaten att växa fram. De första reformerna var 8-timmars arbetsdag, två veckors semester och bättre folkpensioner. Dessa reformer kostade pengar, pengar som skulle komma från höjda skatter, de borgliga grupperna fick betala högre skatter men även arbetarna betalade skatt. Det var under 30-talet som Sverige gick från ett lågskatteland till ett högskatteland.99
Folkhemmets baksida
Vidare går författaren in på det som anses som baksidan med Folkhemmet, alla var inte önskade i det Folkhemmet, så som man målat upp det från början. De människor som inte kunde ta hand om sig själva, så kallade ”sinnesslöa”, alkoholister, grova brottslingar eller lösaktiga kvinnor. Man ville förhindra dessa människor att få barn och införde då lagen om tvångssterilisering 1934, vilken senare avskaffades 1976. Under den tiden steriliserades 63 000 personer i Sverige.100
De Svenska rekordåren
I boken förklaras att Sverige hade klarat sig väldigt lindrigt från andra världskriget. Sveriges industri var i princip helt intakt, samtidigt som resten av Europa låg i ruiner. Freden kom och Sverige hade ett stort försprång. Därför
98 Sandberg, Epos Historia 1a1 2011, 155
99 Sandberg, Epos Historia 1a1 2011, 156
kallas 50- och 60-talen i Sverige för rekordåren. Författaren beskriver att arbetsmarknaden dock stod inför en stor omställning, många jobbade fortfarande inom jordbruket men det kom nu att förändras, fler och fler arbetare gick över till att arbeta inom industrin i större städer och lämnade landsbygden, som blev allt mer glesare. Dock menar författaren att näringslivet på det hela taget klarade den här omställningen, mycket tack vare att arbetsgivare och fackförbund var överens.101
Barnomsorg och föräldraledighet
Under 60-talet kom de reformer som på riktigt gjorde det möjligt för kvinnor att komma ut på arbetsmarknaden. Författaren förklarar det genom att berätta att det är under 60-talet som staten på riktigt satsar på barnomsorgen. Alla barn över ett och ett halvt år skulle garanteras en dagisplats av kommunen, detta blev verkligt först under 80-talet, men satsningarna och reformerna gjordes under 60-talet. Författaren jämför Sverige med andra länder och visar då att andra länder har lägre sysselsättning än Sverige, oftast eftersom kvinnor är hemma i större utsträckning med barnen.102
Reformer
Under rekordåren ökade tillväxten och med den ökade skatteintäkter och satsningar på reformer inom välfärdsstaten. Barnomsorg och föräldraledighet ökade, staten införde även ett allmänt barnbidrag. Det vill säga att barnbidrag gick nu ut till alla barnfamiljer oavsett fattig eller rik.
Politiskt var det inte många strider under 50- och 60-talen men en fråga som orsakade stor politisk strid var pensionsfrågan. Den sittande socialdemokratiska regeringen ansåg att den allmänna pensionen inte räckte och det skulle införas en allmän tilläggs pension (ATP) bekostad av arbetsgivarna. De borgerliga partierna satte sig emot detta och det blev en politisk dragkamp. Efter flera
101 Sandberg, Epos Historia 1a1 2011, 195
omröstningar vann tillslut socialdemokraterna och ATP- reformen blev verklighet.103
Sammanfattning
Till en början beskrivs det som att socialdemokraterna som genomförde reformerna hade en försiktig demokratisk reformlinje. Reformerna som innebar stora förändringar för alla i samhället innebar också skattehöjningar för alla i samhället och det var under 30-talet som Sverige gick från ett lågskatteland till ett högskatteland. Dock målas här upp en bild av vad ”Folkhemmets baksida” är, enligt socialdemokraterna skulle alla vara inkluderade men alla var inte önskade i välfärdssamhället från början, det visar författaren med exemplet av tvångssteriliseringar på. Där visas att det finns olika perspektiv på välfärdsstaten. Rekordåren gjorde att man kunde satsa på välfärden utan att det var alltför stora politiska konflikter. Under 60-taler satsar Sverige på riktigt på barnomsorgen, och tack vare det ges kvinnorna större utrymme på arbetsmarknaden.
7.3.3 Det svenska välfärdssamhället De fyra sista decennier, ca 1980- till 2010-talet Inledning
Författaren beskriver hur den ständiga tillväxten, som ”aldrig verkade ta slut”, tillslut upphörde på 1970-talet. Det beskrivs också att det var främst tack vare den ständiga tillväxten som man kunnat satsa så mycket på välfärden som man gjort under 50- och 60 talen. Efterfrågan på produkter som stål, fartyg, bilar och papper minskade rejält under 1970. Sverige som var beroende av sin export var extra sårbara inför detta. Landet gick in i en lågkonjunktur och hade inte så mycket marginaler. Att behålla de reformer som man infört under rekordåren var nu svårt, eftersom de byggde på en hela tiden ökad tillväxt. Detta resulterade i att till exempel pensionssystemet ändrades efter krisen på 1990-talet, då Sverige också var inne i en lågkonjunktur. Men detta gällde alltså många
reformer som genomförts under rekordåren. Samma sak ser vi under lågkonjunkturen 2008-2009.104
Sverige förändras
Socialdemokraterna hade bildat regering oavbrutet från 1936-1976, det är det längsta något parti regerat i en demokrati. När partiet så förlorade valet 1976 menar författaren att det var till stor del på grund av lågkonjunkturen och oljekrisen. Men också att en del väljare faktiskt tröttnat på den ”starka staten” som skulle lägga sig i allt, man ville istället att den enskilda individen och familjen skulle få större ansvar, detta var en trend som slog igenom under 70- och 80-talen och kom att hålla i sig.105 Efter 70-talskrisen började hela Sverige förändras, författaren beskriver hur hela industrigrenar slås ut. Industrisamhället övergick till tjänstesamhället. Kvinnor tog nu alltmer plats på arbetsmarknaden, och kvinnorna tar nu även allt större plats på universiteten eftersom de ville få högre utbildningar. Författaren beskriver det hela som en utbildningsrevolution.106
Sammanfattning
Författaren lägger stor vikt på omvärldsrelationer. Detta exemplifieras i beskrivningen om när socialdemokraterna förlorar valet 1976, i läroboken menar man att det är främst på grund av den lågkonjunktur som råder. Vidare tar författaren upp att det också hade att göra med att människor generellt tröttnat på ”den starka staten” det var ett skifte som kom då och höll i sig oavsett vilket parti som satt i regeringsställning.
7.3.4 Sammanfattning och Konklusion Välfärdsstaten som politiskt projekt – konflikt eller konsensus? 104 Sandberg, Epos Historia 1a1 2011, 201 105 Sandberg, Epos Historia 1a1 2011, 227 106 Sandberg, Epos Historia 1a1 2011, 228
Författaren börjar berättandet av välfärdsstaten och dess uppbyggnad med att måla upp en bild av hur samhället såg ut i början av 1900-talet, politiskt och ekonomiskt. Sverige påverkades mycket av industrialiseringen, det gjorde att människor lämnade landsbygden och även att det växte fram en ny borgerlig klass och livsstil men i synnerhet en större arbetarklass. Denna arbetarklass medförde att det växte fram en arbetarrörelse och med det växte också ett partiväsende fram.
Vidare målar författaren upp en bild av hur det ständigt är politiska dragkamper i olika frågor, socialdemokraterna ville i grunden ge arbetarna ett bättre liv och bättre levnadsstandard. De var också socialdemokrater och liberaler som drev igenom de första stora reformerna, så som allmän rösträtt.
Politiskt var det ständiga dragkamper mellan höger och vänster och det var delvis så välfärdsreformerna arbetades fram. Tack vare att Sverige höll sig utanför de två världskrigen såg det också väldigt mycket ljusare ut för Sverige än för övriga länder i Europa. I synnerhet efter andra världskriget. Detta förklaras som en av de största anledningar att man kunde satsa på välfärdsreformer och göra så mycket för välfärden under rekordåren 50- och 60-talen. Sveriges ekonomi och arbetsmarknad gick på högvarv, och Sverige behövde till och med locka arbetskraftsinvandring för att komma till Sverige. Detta ger författaren som anledning till att Sverige lyckats bygga upp en så pass stor välfärd snarare än att olika politiska konflikter eller konsensus.
8 Slutdiskussion
Jag har läst och studerat tre läroböcker för gymnasiestudenter i Sverige: Perspektiv på historien, Alla tiders historia och Epos historia 1a1. Jag har analyserat vilka perspektiv på välfärdsstatens tillkomst, uppbyggnad och utveckling som presenteras för eleverna i de olika böckerna. Vilka fenomen, reformer, händelser och personer tas upp som orsaker i de olika böckerna och vad finns det för tolkningar och perspektiv på välfärdsstatens uppkomst och utveckling.
I den första boken Perspektiv på historien lägger författarna relativt stor fokus på vad som händer i omvärlden och i Sverige både politiskt och ekonomiskt. Enskilda personer ges visserligen också utrymme, som för att skapa intresse, igenkänning och engagemang hos läsaren, men det som händer i världen och Sverige politiskt och ekonomiskt ges som själva grundorsaken till uppkomsten av välfärdsstaten. Till exempel är demokratins genomslag och den framväxande arbetarrörelsen och socialdemokratin några av huvudanledningarna. Efter att socialdemokraterna och liberalerna väl fick igenom ”sin” första reform, allmän rösträtt, fortsatte därefter andra reformer att genomföras. Författarna beskriver hela tiden en konflikt mellan de politiska partierna, mellan höger och vänster, där socialdemokraterna är de drivande till reformerna för välfärdsstaten och de borgerliga är de bromsande. Under tuffa ekonomiska perioder överger politiska partier sina hjärtefrågor till förmån för ekonomiskt viktiga frågor, på detta sätt beskrivs att politiker når folket och väljarna. Läroboken ger exempel på olika perspektiv på välfärdsstaten, ett exempel som ges mycket utrymme i boken är lagen om tvångssterilisering, som var väldigt kränkande mot de mest utsatta i samhället. Enligt författarna menade vissa att detta var ett socialdemokratiskt projekt, precis som välfärdsstaten. Där kan jag tydligt se att det ges olika perspektiv på välfärdsstaten.
Läroboken Alla tiders historia beskrivs på relativt liknande sett som Perspektiv på historia. Hur Sverige såg ut i övrigt är av stor vikt, författaren fokuserar i