Välfärdsstaten i svenska läromedel
Skildringar och perspektiv
Sophie Wachtmeister
Självständigt arbete (Special Project) Huvudområde: Historia
Högskolepoäng: 15hp Termin/år: Vårtermin 2020 Handledare: Glenn Svedin Examinator: Per Sörlin
1 Inledning
Historia handlar om tolkningar och förståelse av de källor vi har tillgång till, och att utifrån dessa källor bygga upp en så verklig bild som möjligt av hur verkligheten sett ut. För att lyckas med detta måste vi göra ett noggrant arbete, vi måste sätta oss in i den tid vi läser om och försöka förstå tiden, människorna och händelserna. Detta gäller både för dem som läser historia men också den som skriver historia. Ett argument för historiestudier är att man kan konfronteras med och ställa de grundläggande, existentiella frågorna om människan i samhället.1
Frågor som började bli intressanta inom historievetenskapen i Sverige kring åren 1980 var vikten av historiedidaktik, varför man bör ägna sig åt historia, vilken roll historia spelat i olika samhällen, och hur historia i skolans undervisning sett ut. Vid samma tid riktades uppmärksamhet även mot historieämnets förutsättningar i svensk skola. Vissa menade att ämnet var hotat, och riskerade att försvinna helt och hållet. Bakom detta låg en samhällelig och politisk uppfattning om att historia inte var någon meningsfull dimension när man skulle förstå det svenska samhället och dess möjligheter.2
Det finns oändligt många historiska personer, händelser, företeelser och fenomen, samt flera olika perspektiv på hur dessa kan tolkas. Vissa av dessa behandlas i läromedel, vilka sedan används av elever och studenter på skolor och universitet. Alla människor och samhällen bär på en historia och historieförmedling är att gå utanför sig själv och vilja berätta eller beskriva för någon annan den historiska kunskap man själv besitter. Olika historieförmedlingar fyller olika funktioner. 3
1 Klas Åmark, Varför Historia 2018, 17
2 Klas-Göran Karlsson och Ulf Zander, Historien är Närvarande, Historiedidaktik som teori och 2 Klas-Göran Karlsson och Ulf Zander, Historien är Närvarande, Historiedidaktik som teori och
tillämpning 2014, 8
Skolundervisning är en viktig form av historieförmedling, och när det kommer till historieundervisning kan man till viss del säga att det fyller en funktion av att det skapar en förmåga hos eleven att ställa frågor, att behandla källor och att utreda uppgifter om det förflutna. 4 Vidare om vi ser till läroböcker för elever och
studenter, är ett av de viktigaste medlen i skolans historieundervisning är och har varit läroböcker. Den är viktig för vilka budskap oh perspektiv som presenteras för eleverna.
Ett område som ges tämligen stort utrymme i läroböcker i historia berör den svenska välfärdsstaten. Precis som på de flesta andra områden finns de olika perspektiv på välfärdsstaten, dess uppbyggnad och utveckling
Hur gick uppbyggandet av välfärdsstaten till? Orsakerna och drivkrafterna bakom, och hur utvecklingen såg ut, finns det olika perspektiv på. Historiedidaktiskt blir det relevant att undersöka vilken historia som förmedlas och har förmedlats till svenska ungdomar, genom de läromedel som används. Det råder delade meningar forskare emellan hur utvecklingen har sett ut, och hur den ska tolkas och förklaras.
2 Syfte
Syftet med denna uppsats är att analysera vilka perspektiv på välfärdsstaten elever i svensk skola får möta i de läromedel som används
De frågeställningar som ska besvaras är:
• Vilka fenomen, reformer, händelser och personer tas upp i svenska läromedel från 2010-talet?
• Vilka tolkningar och perspektiv på välfärdsstatens uppkomst och utveckling presenteras för elever i läromedel?
3 Bakgrund
Perspektiv på välfärdsstaten
Historiker och samhällsvetare delar intresset för den historiska dimensionens plats i samhället, särskilt för frågor om hur historia är knuten till kollektiv identitet, legitimitet och makt. Det finns en förenande utgångspunkt hos de båda disciplinerna där man tror på att historia kan vara en sammanhållande kraft för ett kollektiv som genom gemensamma erfarenheter identifierar sig som ”vi”.5
Dagens historiker samarbetar över länder, för att kunna identifiera och jämföra samhällsproblem och komma med lösningar. Historiker samarbetar även med sociologer och andra samhällsvetare, för att hämta inspiration och fakta mellan varandra. Dock är detta ingen okomplicerad relation, historiker är ofta kritiska mot de förenklingar och direkta osakligheter som de anser kännetecknar den offentliga. Eftersom historiker och forskningen har hämtat mycket inspiration från samhällsvetarna, har det kommit att påverka historikerna både utifrån hur de ”ser sitt uppdrag” som historiker men även hur de motiverar varför de ägnar sig åt historia. Särskilt tydligt blir detta under tiden efter 1900-talet fram till nu, eftersom politik griper in i den historiska forskningen. 6 Forskningen av välfärdsstaten ger ett bra exempel på hur det kan se ut och verka med både samhällsvetenskapligt och politiskt inflytande. Historikern Klas Åmark menar att uppbyggandet av välfärdsstaten skulle kunna beskrivas som
”Långsamt invaderade socialingenjörerna medborgarnas liv” vilket har en
anspelning på ett tvång, vilket man kan knyta an till den spänning i dagens politiska debatt och forskning om de nordiska välfärdsstaterna som författaren menar finns. Åmark kallar förenklat de två sidorna för spänningen mellan
trygghetstemat, det vill säga frihet och jämlikhet, och tvångstemat, det vill säga
social kontroll, underordning och kränkning. Välfärdsstaten har länge målats upp som en socialdemokratisk framgångssaga, där vi främst ser ett omfattande
och därmed bättre trygghetssystem som byggdes upp. Men på senare tid har det kommit analyser av de normer med vilka aktörer ville styra medborgarnas handlande, och att en växande stat i allt större utsträckning lade sig i medborgarnas liv.7
Enligt Åmark har forskningen resulterat i att det, som nämnt ovan, kan sägas finnas två olika perspektiv på uppbyggnaden och utvecklingen av välfärdsstaten Sverige. Det första perspektivet han presenterar är trygghetsperspektivet och det andra perspektivet är tvångsperspektivet, nedan beskriver jag de båda perspektiven.
Trygghetsperspektivet
För att först visa på trygghetsperspektivet. Forskningen om den moderna välfärdsstaten och dess historia domineras till stor del av samhällsvetare. Även om givetvis historiker också utgjort en omfattande del av forskningen så har de inte präglat dagordningen på samma sätt som samhällsvetarna. Till stor del har forskningen fokuserat på socialförsäkringssystemet, dess utformning, dess ersättningar och vilka det berört.8
I den svenska samhällsvetenskapliga forskningstraditionen möter vi exemplet på en renodlad stark socialdemokrati, som i hård kamp mot borgerliga partier och ett starkt näringsliv drivit igenom ett avancerat socialförsäkringssystem, som garanterade alla invånare ekonomisk trygghet i de fall då de inte kunde arbeta. Statliga ingrepp gjordes först i inkomstfördelningen, genom skatter och sociala transfereringar, dessa ledde då till en begränsad inkomstspridning. Och i Sverige har en relativt stark stat tyglat det fria kapitalet så att ett jämlikt och ett rättvist samhälle kunnat växa fram. Men här delar sig historiker och samhällsvetares åsikter. Samhällsvetarna menar, enligt Åmark, att det finns en enda
socialdemokratisk välfärdsstatsregim, samtidigt som historiker visar på att det finns flera.9
Samhällsvetarna menar att den socialdemokratiska solidariteten har lett till lösningar för alla medborgare, medan historikernas forskning visar på andra resultat. Exempelvis visar historikerna att sociala rättigheter var från början villkorliga och gällde alltså bara vissa medborgare. Socialdemokratiska aktörer ville till en början utesluta vissa grupper från socialförsäkringssystemet. Det har visat sig att socialdemokratin var mest intresserad av arbetarnas rättigheter och egenföretagare och andra yrkesutövare fick begränsade lösningar. Länge var den socialdemokratiska välfärden inte ett folkhem, utan ett ”löntagarnas paradis” menar Åmark.10
Ytterligare forskning visar på att regelverken inte kom att gälla endast socialförsäkringar, skolor och sjukhus utan även lagar och regelverk. Dessa lagar och regler bidrog till att forma människors uppfattning om vad som är rättvist och jämlikt.11
Sedan kan vi betrakta välfärdsstaten utifrån Tvångperspektivet. Här spelar filosofer och historiker viktiga och stora roller som inspirationskällor. Delvis genom att fästa uppmärksamhet på den maktutövning som kunskapens hanterande i samhället innebär. Men också med att viss ny historieskrivning riktar kritik till den tidigare dominerande utvecklingsoptimismen i historien, vad gäller främst socialpolitik, medicin och vård. I stället för en ständig framgångssaga där vi ser mer effektiv och humanitär vård, visas det att det delvis är ett sätt att utöva makt som hel tiden förnyas.13
Exempelvis kan vi se hur de stora och internationella massmediedebatterna under det sena 90-talets om tvångssteriliseringar drar uppmärksamheten till just ”tvångsperspektivet”. Steriliseringspolitiken hade tidigare tagits upp av historiker, men på 90-talet hårdnade debatten. Man satte kvinnor i fokus eftersom man hävdar att det var 90 procent kvinnor som steriliserades. I stor utsträckning menar man att det gällde även så kallade sinnesslöa personer. Och för männen säger man att det snarare var asocialitet och kriminalitet som var orsakerna. Man ville rensa upp i samhället och var rädd för en utbredd sinnesslöhet.14
Steriliseringsfrågan blev en aktuell politisk fråga, och på 90-talet tillsatte man en särskild offentlig utredning för att undersöka i vilken utsträckning övergreppen begåtts. Forskning i frågan visar att tvångssterilisering utövades i relativt stor utsträckning.15
Men redan innan steriliseringsfrågan blossade upp fanns det ett växande intresse för relationen mellan staten och medborgarna i den historiska forskningen. I den svenska och socialdemokratiska traditionen, och i trygghetstemat betraktas staten som en vän, särskilt för de svaga och utsatta i samhället. Men ur ett liberalt och konservativt perspektiv kunde staten i stället
ses som en fiende, som borde hållas kort och som inte hade rätt att lägga medborgarnas liv till rätta.16
Intresset för statens ingrepp mot medborgarna har lett till en rad nya historiska forskningar om statlig tvångsmakt. Och här tonar en helt ny bild fram av det svenska folkhemmet och den framväxande välfärdsstaten. Denna bild visar en ”välvillig förtryckare”, som vill människors bästa och därför anser sig ha rätten att ta till långtgående metoder för att uppnå sina önskade resultat.17
Gemensamt för historisk forskning är intresset för normer, värderingar och regler, och i modern historisk forskning blir aktörernas normskapande ambitioner i stället olika former för tvång och kränkning av medborgarna. Inom sociologisk tradition intresserar sig forskare för hur samhällen och sociala grupper kunde hållas samman under yttre press. De ser en stark moral och god etik som förutsättningar för att ett modernt samhälle ska kunna fungera.18
Sverige är känt som världens mest jämlikaste land, vilket också varit den svenska självbilden. Det är, och har varit, frestande att se detta som fortsättning på en lång kontinuitet-idé om en historisk utvecklingsväg av fria bönder, och jämlikhet har blivit en svensk ”nationell myt”. De som talar för kontinuitetstesen ger ofta som exempel att slaveriet i Sverige avskaffades redan runt 1300-talet och en stor andel bönder var då självägande. Man framhåller även att unikt i Europa hade bönderna politisk representation i riksdagen.19
4 Forskningsläge
Utöver historieboken finns givetvis andra arenor för historia och historiedidaktik, så som skönlitteratur, bilder, musik och spelfilmer för att nämna några. Historikern Ulf Zander resonerar om historiedidaktik, om på vilka olika sätt historieundervisning kan få stark genomslagskraft. Han beskriver vilka skillnader och likheter som utmärker olika slags historieförmedling. Zander återkommer till att i grunden handlar det om hur vi människor förstår oss själva över tid. Han menar att det kan vara missvisande att jämföra om den historia som tillkommit utanför skolans värld ger en lika trovärdig och sann bild av den förflutna som den som vi får möta inom högskolor och universitet, däremot kan det vara relevant att ställa frågor om när begrepp med stark förankring i historievetenskap är användbara och när de är kontraproduktiva.20
Historikern Martin Karlson skriver i sin avhandling ”Att projicera det förflutna”, där han utreder film som historiedidaktiskt medel, att en människas förhållande till historia formas av en mängd möten av olika former av det förflutna. Skolan är en enormt viktig del men menar Karlsson, men historieförmedling slutar inte utanför skolans vägar. Han att filmens form är kanske den mest inflytelserika av alla kanaler, samtidigt som boken är den högst pålitliga kanalen, och filmen den som skapar mest intresse. Vidare menar Karlson att läroboken som läromedel kan sammanfattas som att man i den strävar efter att ”skildra såväl föregången tid som att anspela på nutida och eventuella framtida situationer”.21 I boken ”Historieundervisningens utmaningar” går författaren Vanja Lozic in på många delar av vad historiedidaktik är och hur läroboken används. Lozic menar att ytterst få svenska läroböcker i historiedidaktik fokuserat på elevperspektivet och elevernas syn på historieämnet, men eftersom just historieämnet är väldigt beroende av att lärare lyckas få sina elever intresserade är det mycket viktigt att undersöka skolelevers, lärare och lärarboksförfattares syn på historieämnet.
Lozics slutsats är att med hjälp av att använda olika perspektiv i historia till historieundervisningen, kan lärarna problematisera rådande historieberättelser och inkludera nya tolkningar av historia. Just denna bok har ett fokus på elevers identiteter och erfarenheter från så kallat mångkulturellt samhälle, vilka påverkar deras syn på historieundervisning.22
I uppsatsen ”Att spegla den mörka historien” av Hanna Holgersson går författaren igenom historieläroböckers utformning av det pedagogiska innehållet. I just denna uppsats visas på att Folkhemmet målas upp på olika sätt i olika läroböcker. Författaren menar att detta grundar sig på hur historieläroböckerna är utformade är beroende på vilken historia som eleverna förväntas utveckla kunskaper om. Vidare menar författaren att det är av betydelse att historien problematiseras eftersom den beaktar fler perspektiv vilket genererar historiemedvetande. Det är även så att läroboken har en central del i utbildningen menar Holgersson, den ses av eleverna som en sanning och alla tar del av den, men det är av stor vikt att eleverna får bejaka flera infallsvinklar om en historisk händelse för att skapa en helhetsbild.23
I studien ”Historia i bagaget” av författaren Lars Andersson Hult skriver författaren om historiemedvetande och delvis om den klassiska och den objektivistiska undervisningen, dessa har som mål att lära ut och påverka, i den klassiska undervisningen ses historia som ett odiskutabelt arv, denna typ av undervisningen jämför författaren med det traditionella historiemedvetandet. Sedan finns även den formella och den kategoriala undervisningen, här betonas elevens förmågor till tänkande och handling, att kunna vara kritisk och att kunna leva sig in i historiska människors erfarenheter.24
I avhandlingen ”Det osamtidigas samtidighet: Historiemedvetande i svenska historieböcker under hundra år” undersöker författaren Niklas Ammert hur historiemedvetande uttrycks i svenska historieläroböcker. Ammert studerar
5 Teori
Teoretiska utgångspunkter och centrala begrepp.
Då uppsatsen syftar till att besvara frågor inom historiemedvetande, historiebruk och historiesyn behöver några begrepp diskuteras.
Under 1980-talet riktades mycket uppmärksamhet mot just ämnet historia i skolan, i första hand fanns det ett hot mot om historieundervisningen ens skulle finnas kvar. Den svenska skolan var påväg att lägga ner historia helt som skolämne. Bakom detta låg i första hand allmänna politiska och samhälleliga föreställningar om att historia inte var meningsfullt när man skulle förstå det svenska samhället och dess framtid. Allt detta kom att förändras runt 1990-talet.27
Bidragande effekter till denna förändring var delvis kommunismens och Sovjetunionens sammanbrott i Östeuropa, kalla krigets slut, det svenska närmandet till medlemskap i Europeiska unionen och inte minst det svenska välfärdssamhällets kris.28
Historiedidaktik nådde Sverige åren kring 1980. Frågor om varför man bör ägna sig åt historia och vilken roll ämnet historia spelar för skolan och samhället började ställas och diskuteras, och i synnerhet blev ämnen om hur historia förmedlades och borde förmedlas det centrala i historiedidaktiken. Eftersom historia på många sätt är intimt förknippat med makt, ligger ett gemensamt forskningsintresse att utröna vilka grupper av människor som har privilegiet att formulera en tids och ett samhälles historiska frågor. Staten och politikerna är en stark maktfaktor som ofta spelar en betydande roll i möten med historien, inte minst för att de både finansierar och sätter ramar för historieforskning och historieundervisning.30
Historiemedvetande
När människor möter historia gör vi det ofta som representanter för olika kollektiva gemenskaper och när vi människor inte bara möter historia utan även använder oss av historia, kallas det historiebruk. När människor utövar historiebruk för att nå vissa specifika mål närmar sig historia den maktpolitiska sfären. Historia kan därmed legitimera ideologiska och politiska hållningar genom att framställa en nutida maktposition som historiskt välgrundad, progressiv och rättmätig, men också tvärtom bidra till att med kritiska perspektiv avlegitimera maktförhållanden.33
Historiebruk har även en central instrumentell aspekt, man gör bruk av historia för att nå vissa bestämda mål, nationella, internationella eller funktionella. Det kan bidra till att vinna kommersiella framgångar, eller att ställa politiska frågor under debatt genom den omedelbara kopplingen mellan dagens läge och en historisk företeelse som förväntas ge ekonomiskt eller politisk mervärde.34
Historiebruk har under det nya milleniet blivit ett centralt begrepp i historieforskning och historieundervisning. Därför är det angeläget att lära sig att förhålla sig till konkreta historiebruk som förekommer i vårt samhälle, till exempel i läromedel.35
Historia brukas på olika sätt i olika samhällen och tider. Exempelvis kan historiebruk användas för att stärka identitet att bli ett vi och ett dem, i det fallet är historiebruket starkt kopplat till behovet att bli en del av en historia som är större än vi själva är. Historia brukas också för att legitimera maktposition, då genom att brukaren utvecklar ett pedagogiskt övertalande historiskt meningssammanhang. Historiebruk används också för att ge bränsle i politiska debatter genom att visa på likheter och skillnader mellan nutida och historiska frågor.37
Historiebruket för en stat kan använda historieundervisningen för följande syften: Vetenskapliga, ideologiska, existentiella, moraliska och mörkläggande.38
Historiesyn
förlopp. Den svenska skolan erbjuder inga färdiga svar på vad som kommer att hända i framtiden genom att läsa historia. Kursplanerna i historia anger bara att eleverna ska vara med och göra historia genom att medvetet påverka omgivningen med sina kunskaper och eleven ska därmed vara medveten om att historien är strängt orsaksbunden.40
Historieundervisning
Enligt historiedidaktikern Magnus Hermansson Adler kan skolans historieundervisning bjuda in elever i en spännande värld. Där sorg och glädje vävt samman människors liv till ett stycke förflutenhet-Historia. Vidare menar Adler att skolans övergripande syfte är att ”fostra elever och studenter så att de blir harmoniska och demokratiska samhällsmedborgare”. Staten har därför ett avgörande intresse i att den framtida demokratin utvecklas utifrån ett kritiskt perspektiv på vår historia-lokalt, nationellt och globalt. Teoretiska förhållningssätt och metoder tillsammans med läroplanen som stöd utger lärandet till eleverna och studenterna. Det är en variation i tankesätt och metoder som ska anknyta till var och ens intressen och behov.41
Vad som styr historieundervisningens innehåll i dagens läge är inte endast det vetenskapliga perspektivet, utan även elevernas intressen och behovet av en historisk bakgrund till dagsaktuella händelser styr innehållet.42
den politiska viljan särskilt i läroplanens inledande text om samhällets demokratiska värdegrund.43
Nästintill aldrig kommer historieundervisningen in på de yttersta krafterna som styr historiens gång, skulle vi göra det hamnar vi utanför undervisningsuppdraget och uppmanar till ”historicistiskt” tänkande.44
Stater och nationer har alla ambitioner att förena medborgarna, att skapa attityder och uppfattningar som motverkar allvarliga politiska splittringar och här används ofta historia som hjälpmedel. Politikerna vill att historieundervisningen ske ge mening åt samtiden så att den blir begriplig. Därför har man genom historien använt historieundervisningens innehåll på olika sätt. Alltsedan folkskolereformen 1842 har svenska staten och myndigheterna gynnat en historieundervisning som gått i takt med den politiska riksdagsmajoritetens gällande uppfattningar.45
Idag fodrar historieundervisningen till att lära och att fostra. Historiskt sett så har detta sett lite olika ut men, under hela 1900-talet och välfärdssamhällets uppbyggnad fram till idag har det varit så att både folkskolan och det allmänna läroverket har haft en medborglig och demokratisk inriktning. Dock med nationalistiska inslag. Efter andra världskriget utgörs ideella värdegrunden i skolan och samhälle av en demokratisk fostran med hänsyn till människors egenvärde.46
Utan ett kritiskt förhållningssätt till hur historia används blir eleverna ett lätt offer för kommersiella och politiska krafter.47
6 Källor och metod
Jag ska undersöka och analysera läroboken, vad den betyder för elever och hur har den arbetats fram.
Specifikt ska jag och undersöka bilden av välfärdsstaten i tre stycken olika svenska samtida gymnasieläroböcker. Det källmaterial som ligger till grund för min forskning är tre läromedel i historia för gymnasieskolan. Gemensamt för böckerna är att de alla använts flitigt under 2010-talet. Tre böcker är en tillräcklig mängd för att kunna besvara syftet att analysera hur läromedel i svensk skola idag i historia behandlar välfärdsstatens historia. Böckerna är:
• Perspektiv på historien 1b, skriven av författarna Hans Nyström, Lars Nyström, Örjan Nyström och Erik Hallberg. Jag har använt upplagan som är utgiven 2016. Denna bok gavs ut första gången 2001. Boken är ca 450 sidor lång och innefattar de viktiga dragen i världshistorien men även vissa källkritiska övningar.
Jag använder mig av en kvalitativ metod, genom textanalys och närläsning av böckerna där jag kommer att återge, citera, sammanfatta och exemplifiera vad läroboken tar upp om välfärdsstaten. Främst kommer jag att analysera den från ett berättarperspektiv.
Läroboken används av de allra flesta lärare och elever i olika utsträckning, och historieläroböcker har i regel en saklig framställning. Men även om de är sakligt framställda så kan de innehålla värderingar. Svenska historieböcker kan till exempel innehålla identitetsskapande och identitetslegitimerande berättelser om svenskhet, detta behöver i sig inte vara något negativt men man ska vara medveten om det.49
Läroboken i skolan är det som påverkar och styr elevernas undervisning mest. Därmed finns det all anledning att granska den litteratur som betyder så mycket för undervisningen. I början av 1990 upphörde den statliga läromedelsgranskningen, man ville nu att enskilda skolor skulle få ett eget större ansvar. Därmed fanns inga normer för läromedelsgranskning längre. Och i dagens läge, till skillnad från förr, används inte längre läroboken som ett komplett lektionsunderlag.50
Läroboken är för skolelever och studenter ett av de viktigaste medlen i grundskoleutbildning och en viktig del i vilken linje utbildningen har, vilket budskap vi vill och skall ge till eleverna. De är dessutom den enda litteratur som alla måste läsa någon gång.51
7 Resultat
7.1 Perspektiv på historien – Nyström et al - 2016 7.1.1 Välfärdsstatens uppkomst – bakgrund och orsaker
Inledning
Författarna betonar de politiska och socioekonomiska strukturella förändringarna i samhället som bakgrund och orsak till att välfärdsstaten kunde börja växa. I Sverige börjar politiska partier ta form och hitta sina platser, allmän och lika rösträtt blev verklighet, arbetarrörelsen och socialdemokraterna växer sig starka – detta samtidigt som Sverige har en volatil ekonomisk tillväxt och ett allmänt socialt elände runt mellankrigstiden. Enskilda aktörer får förhållandevis lite utrymme - det är snarare de stora politiska och samhälleliga förändringarna som författarna lägger vikt på. Det demokratiska genombrottet, politiska partier tar form Boken tar fasta på de politiska reformerna som ledde till att arbetarrörelsen fick storpolitisk makt i Sverige. Detta visas genom att beskriva bakgrunden till välfärdsstatens uppkomst genom det första demokratiska genombrottet.
Vidare beskrivs hur socialdemokratiska arbetarpartiet började ta form, och då med till största delen arbetare som partimedlemmar. Det långsiktiga målet för partiet var att fabriker och naturrikedomar skulle överföras till staten i enighet med den ”socialistiska läran”. De viktigaste kortsiktiga frågorna var sådana som skulle ge arbetarna större frihet, samt öka deras möjlighet att påverka samhällets utveckling. Det beskrivs hur allmän rösträtt och åtta timmars arbetsdag var två viktiga frågor. Vidare förklarar författarna att de konservativa också insåg att de måste bilda ett parti med bredare förankring. Författarna skriver att: ”Kring sekelskiftet 1900 gick liberalerna starkt framåt i valen till andra kammaren och även socialdemokraterna kom in i riksdagen”.55
I läroboken beskrivs att den viktigaste frågan för den nya regeringen var införandet av allmän och lika rösträtt i Sverige. Till en början gjorde högern
motstånd, men under den pressade situation som Sverige var i när första världskriget befann sig i sitt slutskede medverkade högern till reformen så att oron i samhället kunde dämpas. Författarna skriver att: ”En grupp storföretagare med Marcus Wallenberg i spetsen manade också högerledarna att medverka till reformen, så att oron i samhället kunde dämpas och stabila förhållanden återställas på arbetsmarknaden” 56
Sverige under mellankrigstiden
Författarna beskriver ett Sverige som under mellankrigstiden och i synnerhet 1920-talet höll på att omvandlas från ett jordbruksland till ett industrisamhälle. I boken beskrivs det som att denna samhällsomvändning väckte förhoppningar om ett bättre liv. Många som flyttade till staden blev dock missnöjda. Arbetslösheten förblev hög, därtill fanns en enorm bostadsbrist och en allmän otrygghet i samhället.57
Det var både ett socialt och politiskt instabilt Sverige som mötte den ekonomiska depressionen vintern år 1930-1931, ”mellan 1920-1930 kom och gick nio minoritetsregeringar” Författarna menar att under 30-talet hade socialdemokraterna övergivit många av sina idéer om en socialisering av näringslivet. De gick istället till val på att de ville stimulera efterfrågan i ekonomin genom ökade statsutgifter och starta offentliga arbeten för att minska arbetslösheten. Författarna beskriver att den ekonomiska situationen i Sverige förbättrades vid 30-talets mitt, ”här betydde troligen en ökad efterfrågan på svensk export troligen mer än det socialdemokratiska krisprogrammet” enligt författarna.58
Sammanfattning
De bakgrundsförklaringar till välfärdsstatens uppkomst som författarna betonar är främst den starka socialdemokratin som ett ”arbetarnas parti” med
tillhörande fackföreningsrörelse, den goda ekonomiska utvecklingen från mitten av 30-talet, övergången från socialisering till keynesianism i socialdemokratiska ”tänket” och till sist förklarar författarna det dessutom med minskade politiska motsättningar som bakgrundsförklaringar till välfärdsstaten. Strukturella förändringar är viktiga, aktörer framstår som mindre viktiga. 7.1.2 Välfärdsstatens utveckling:
Det Svenska välfärdssamhället. De fyra första decennier, ca 1930- till 1970-tal. Inledning
Den ekonomiska utvecklingen och det ekonomiska tänkandet 1930-1970 ges stor betydelse av författarna när de ska förklara välfärdsstatens utveckling 1930-1970. Personer, med undantag av några enstaka, belyses heller inte i denna del som grunderna till välfärdssamhället. Istället betonas den goda ekonomiska utvecklingen och det socialdemokratiska regeringsinnehavet som faktorer bakom välfärdsstaten. Författarna lyfter även fram kritik som på senare år kommit mot välfärdsstaten, och den kritiken riktas tydligt mot socialdemokratin i boken. Steriliseringar beskrivs exempelvis som socialdemokratiska projekt. Oppositionspartierna i högern får i boken varken ta åt sig äran eller kritik för välfärdsstaten, då den i stort beskrivs som socialdemokratins skötebarn. Istället betonas i boken ett konfliktperspektiv, och i boken hävdas att borgerligheten ofta var emot den utbyggnad av välfärd som skedde. Detta visas mer ingående nedan.
Kostnaderna för reformerna skulle bäras av höjda skatter. Författarna menar att de borgliga partierna var till en början kritiska till de socialdemokratiska reformidéerna. Högern menade att det skulle leda till att staten fick en för stor makt över medborgarna, ”de ökade skatterna inkräktade också på människors frihet att själva förfoga över sin egendom”. Klyftan mellan höger och vänster bestod i svensk politik.59
Från krig till skördetid
I läroboken beskrivs hur Sverige höll ihop politiskt under andra världskriget. År 1939 bildades en samlingsregering i Sverige under Per Albin Hanssons ledning. Författarna beskriver att man ville genom detta skapa enighet och undvika konflikter.60
På grund av kriget förändrades levnadsvillkoren i landet. Svensk handel var mer eller mindre avstängd och de flesta matvaror var ransonerade. I stort accepterade svenska folket situationen med fortsatt höga skatter. Men när freden närmade sig växte otåligheten. Man talade om den stundande tiden som en ”skördetid” då samhället i grunden skulle förändras och folkhemsidealet till slut skulle bli verklighet.61
Tvångssteriliseringar ger olika perspektiv på välfärden
I boken ges exempel på olika perspektiv och tolkningar på välfärdsstaten. Exemplet om tvångssteriliseringar får mycket utrymme i boken, dessa visar delvis på olika perspektiv på välfärdssamhället. I boken beskrivs hur det under 1998 skrevs debattartiklar i Dagens Nyheter som väckte en diskussion i forskarvärlden och mediavärlden kring dåtidens tvångssteriliseringar. Artiklarna handlade om de svenska steriliseringslagarna och ville samtidigt omvärdera Sveriges moderna historia. Författarna till läroboken anser att dessa debattartiklar från 1998 menar man att lagstiftsinitiativen kommit från
socialdemokratin. Vidare skrev man i debattartiklarna att ”rashygien och utrensning av ’mindervärdiga’ var i första hand ett socialdemokratiskt projekt”. Debatten om tvångssteriliseringarna kom på så vis att vävas samman med debatten där många menar att folkhemsepoken skönmålats i historieskrivningen och borde omvärderas.62
Efterkrigstiden
I boken beskrivs ett Sverige fick en lättad stämning när andra världskriget tog slut. Man såg dock tillbaka på tiden som varit, mellankrigstiden, och ville undvika en liknande utveckling med ekonomiska kriser och massarbetslöshet. I valet 1944 röstade nästan hälften på socialdemokraterna. Socialdemokraterna presenterade sitt efterkrigsprogram som innefattade att staten skulle styra över ekonomi och näringsliv. Även de borgliga partierna ansåg att staten borde underlätta sysselsättning och välfärd, men de tyckte att socialdemokraterna gick för långt vad gäller statens kontroll över samhället.63
Välfärdspolitik och högkonjunktur
Den Svenska modellen
Sverige gick in i en tid där välfärdspolitiken blev allmänt accepterad. Striden mellan de politiska partierna mattades också av nu. Samförståndet i Sverige underlättades av att 1960-talet blev ännu mera framgångsrikt för svensk ekonomi än det föregående årtiondet. Arbetslösheten var låg, man satsade på skolan, sjukvården, äldrevården och daghemmen. Detta betalades med fortsatt höjda skatter, samtidigt som de borgliga partierna hela tiden protesterade emot nya höjningar. Staten hjälpte till att effektivisera industrin och sysselsättningen ökade. Stora dela av befolkningen flyttade nu till storstäderna eftersom svensk industri gick på högvarv.65
Den samhällsmodell som nu växte fram kallas ibland för ”den svenska modellen”66
Sammanfattning
Inledning
Författarna beskriver att perioden från 70-talet och framåt är en tid av relativt stor ekonomisk och politisk kris i svenska samhället, vilket medför att uppbyggnaden av välfärden stannar upp, och till senare till viss del nedmonteras. Inte heller här tar författarna upp enskilda personer i någon större utsträckning, omvärlden ges större utrymme. Det beskrivs att socialdemokraterna med Olof Palme i spetsen satsade på välfärden, samtidigt som det nu också visade sig att det fanns vissa sprickor i välfärdssystemet. Socialdemokraterna blev alltmer radikala och på ett mer grundläggande sätt ville de förändra samhället.67
Regeringsskifte
I boken beskrivs det att under 70-talet fick den svenska välfärdspolitiken problem, vilket författarna menar var på grund av att den ekonomiska utvecklingen stannade av. Det ledde till att socialdemokraterna för första gången på 44 år förlorade valet och Sverige skulle istället ledas av en borglig regering. I början av 80-talet hade socialdemokraterna återigen bildat regering. De borgliga partierna motsatte sig socialdemokratiska förslag och menade att socialdemokraterna försökte göra en socialistisk omvandling av samhället.68 Den tredje vägens politik Författarna menar på att nyliberala idéer dominerade i många länder under 80-talet; skattesänkningar, nedskärningar i de offentliga utgifterna och låg inflation var på agendan. Utbyggnaden av den offentliga sektorn stannande av. Istället var det i det privata näringslivet som de nya jobben skulle skapas. I boken beskrivs det att politiken som nu fördes var en slags medelväg mellan klassisk socialdemokrati och nyliberalism, ett försök att förena mer marknad med full sysselsättning. Bubblan sprack dock 90-talet när en internationell lågkonjunktur kombinerad med inhemska problem, rasande fastighetspriser och stigande
arbetslöshet. Mitt i krisen tog en borglig regering över 1991, med Carl Bildt som stadsminister, som kom att föra fortsatt nyliberal politik.69
1990-talskrisen och den enda vägens politik
I boken beskriver författarna hur ett tufft ekonomiska läge i Sverige påverkar politiken och välfärden. På 90-talet hade staten inte möjlighet att hjälpa till på samma sätt som i tidigare kriser. När arbetslösheten nu steg betydde det höga kostnader för staten i och med socialförsäkringarna i välfärdssystemet. Den politik som nu fördes med neddragningar av statliga utgifter och begränsningar i välfärden låg samtidigt i linje med den moderatledda regeringens ideologi. Krisen på 90-talet beskrivs i boken som en brytpunkt på flera sätt. Med den moderata regeringen skedde ett ideologiskt systemskifte med avregleringar, marknadslösningar och privata alternativ inom den offentliga sektorn. Tanken var att medborgarna skulle få en större frihet att välja hur de ville konsumera sina välfärdstjänster, samtidigt som konkurrensen mellan olika utförare också skulle leda till högre kvalité. Slutligen beskrivs det i boken att de moderata reformerna till viss del har bestått, även då det varit i en socialdemokratisk regering, visar att hela politiska landskapet förskjutits i marknadsliberal riktning.70
Sammanfattning
De tuffare ekonomiska tider som kom efter 70-talet skapade motsättningar i politiken, dessa motsättningar gav upphov till regeringsskiften flera gånger, vilket visar sig i att uppbyggandet av välfärden stannade av. Författarna tar upp Tage Erlander och Olof Palme och deras arbete, de berättar om den ”vänsterpolitik” som Palme använde. Det beskrivs att det trots detta skedde en nedmontering av välfärden och största anledningen är hur det såg ut ekonomiskt, globalt och i Sverige. Svårare tider, mindre sysselsättning och mindre skatteintäkter. Detta ledde även till en attitydförändring hos
socialdemokraterna som minskade på välfärden även när de var vid makten. Det krävdes både politisk vilja och möjlighet, men även hög tillväxt krävdes för välfärdsstatens förverkligande. När tillväxten svek och nyliberalism kom in så monterades den ned.
7.1.4 Sammanfattning och Konklusion
Välfärdsstaten som politiskt projekt – konflikt eller konsensus?
För att måla upp en bild av hur välfärdsstaten uppkom och växte fram ger författarna en bakgrund av hur Sveriges demokratiska genombrott såg ut. Allt fler partier växte fram och allmän rösträtt blev verklighet. Det beskrivs att de partierna som låg till vänster hela tiden varit de drivande i frågan om rösträtt och välfärdsreformerna, och att högern hela tiden varit de bromsande.71 När två världskrig med mellankrigstid däremellan målas upp i boken, ges en bild till läsaren att under krig och svåra tider dämpas schismer inom politiken något, då satsas det heller inte på välfärden.72
Författarna beskriver att under lågkonjunkturer, krigstider och andra socialt svåra tider överger politiska partier sina hjärtefrågor, till förmån för att satsa på ekonomiskt viktigare frågor som kan stimulera ekonomin för att nå folket och väljarna. Detta exemplifieras i hur socialdemokraterna agerande under mellankrigstiden. 73
Men det beskrivs i läroboken att välfärdsstaten börjar byggas upp av i första hand socialdemokraterna som drivande kraft. Och det är hela tiden politiska konflikter och ekonomisk utveckling som driver fram resultat.75
I boken får vi se exempel på att det finns olika perspektiv på synen på välfärdsstaten och dess uppbyggnad. Författarna skriver exempelvis om lagen om tvångssterilisering som stiftades 1934. Vissa menade tvångssteriliseringarna var ett socialdemokratiskt projekt. Detta visade sig sedan inte helt korrekt, och här visas exempel på hur olika tolkningar och perspektiv presenteras för eleverna.76
Välfärdssamhället fortsatta uppbyggnad beskrivs i boken som ett resultat om politiska dispyter, där vänster och höger opponerar mot varandra men tillslut kommer fram till ett resultat. Socialdemokratierna var från början drivande i frågan om välfärdssamhället. Men det målas även upp att genom krigstider, låg- och högkonjunkturer har Sverige påverkats att kunna satsa mer eller mindre på välfärden. Under 50- 60-talen satsade Sverige enormt mycket på välfärden men då hade Sverige en blomstrande ekonomi och arbetsmarknad, så omvärldsfaktorer spelar stor roll. Även så under tider man brutit ner välfärden, som under 90-talet både med moderat eller socialdemokratisk ledning. 77 7.2 Alla Tiders Historia - Almgren et al - 2011 7.2.1 Välfärdsstatens uppkomst – bakgrund och orsaker Inledning För att förklara uppkomsten av välfärdsstaten ger författaren Hans Almgren en bild av hur det politiska, ekonomiska och samhälleliga Sverige såg ut i början av 1900-talet. Industrialiseringen av Sverige medförde stora förändringar, där
landet blev en del av den internationella ekonomin drivet av att svenska varor var efterfrågade i utlandet. Ekonomisk utveckling och förändring i arbetsförhållanden gjorde att människor började flytta från landsbygden till städerna.78
I boken förklaras även att industrialiseringen ökade antalet kvinnor som arbetade utanför hemmet, och i huvudsak kom dessa från arbetarklassen.79
I läroboken beskrivs det att det var folkrörelser som kom att påverka landet. Vidare beskrivs ständiga konflikter mellan arbetsgivare och arbetare i början av 1900-talet, för att få en förändring blev erövringen av den politiska makten en angelägenhet.80
Det parlamentariska och demokratiska genombrottet.
I boken förklaras det demokratiska genombrottet med att när socialdemokraterna och liberalerna vann valet 1917 så tog socialdemokraterna aktivt avstånd från revolution som medel att införa ett socialistiskt samhälle. 1918 kom tillfället för regeringen att lösa rösträttsfrågan, och allmän rösträtt lagstiftas.81
1920-talets lågkonjunktur och högkonjunkturer
tid är Kreugerkraschen, att många företag i Sverige var drabbade och att kronan var mycket låg.82
Sammanfattning
Som orsak och bakgrund till välfärdsstaten menar författaren att industrialiseringen och demokratiseringen var två viktiga drivkrafter. Författaren nämner vissa personer såsom socialdemokraternas ledare Hjalmar Branting, men det är inte huvudorsakerna till att välfärden etablerar sig. Fokus ligger istället på hur det ekonomiska och politiska läget ser ut. Socialdemokrater med sina allierade var de drivande i de första reformfrågorna och de borgliga var bromsande. En politisk dragkamp mellan höger och vänster drev fram beslut. 7.2.2 Välfärdsstatens utveckling:
Det Svenska välfärdssamhället.
De fyra första decennier, ca 1930- till 1970-tal.
Inledning
Vidare återberättar boken Per-Albin Hanssons tal i riksdagen 1928, där han pratar om sin vision för Folkhemmet. Författaren menar att när socialdemokraterna kom in i riksdagen 1932 kunde de börja förverkliga folkhems- och välfärdspolitiken. Det vill säga att staten och kommuner skulle ta större ansvar för människornas välfärd men det skulle medföra höjda skatter. Redan på 1920-talet infördes några viktiga reformer och under 1930-talet fortsatte reformerna. 1934 gav makarna och socialdemokraterna Alva och Gunnar Myrdal ut boken Kris i befolkningsfrågan, som skapade en debatt om kvinnor och barnfamiljer. 1938 blev det förbjudet att avskeda kvinnor vid giftermål eller graviditet. HSB byggde rymligare bostäder för familjer som också gick att hyra genom statliga bidrag till rimliga priser: Slutligen beskrivs det hur det under denna tid nu blev fritt att informera om och sälja preventivmedel, vilket hjälpte de kvinnor, främst ur arbetarklassen, som tidigare slitit ut sig genom täta graviditeter.84
Den svenska välfärdsstaten
I boken förklaras vidare att en av de mest synliga förändringarna i övergång från Fattigsverige till Välfärdssverige var boendet. Bostadspolitiken var genom sina olika regleringar en viktig del av välfärdspolitiken. Riksdagen beslutade att bygga 100 000 nya bostäder per år under tio år, det så kallade ”miljonprogrammet”. Detta innebar även att stadskärnor förändrades och kåkstäder revs och ersattes av moderna varuhus och kontorslokaler, därför ser vi samma sterila miljöer i många städer i Sverige. Men det har också gjort att Sverige fick en mycket hög bostadsstandard menar författaren.86
Goda tider
Vidare förklaras det att efter andra världskriget gjorde den internationella högkonjunkturen att den svenska ekonomin gick på högvarv. Sverige hade ingen förstörd industri eller infrastruktur efter kriget som många andra länder hade, vilket gav Sverige en stor fördel. Sverige fortsatte därmed sin ekonomiska politik som påbörjats under mellankrigstiden. Den privata och offentliga konsumtionen fördubblades mellan 1950-1970 och arbetslösheten var generellt låg under perioden.
Vidare förklarar författaren att ”den svenska modellen” är ett uttryck som hade börjat användas utomlands redan på 30-talet, man syftade då på arbetsmarknadsförhållanden, det vill säga att konflikter på arbetsmarknaden i första hand skulle lösas genom fredliga förhandlingar. Detta menar man i boken bidrog till minskade löneklyftor, då socialdemokraterna förde en ”solidarisk lönepolitik” vilket innebar samma jobb ger samma lön. Men det innebar också att de företag som inte hade råd att betala avtalsenliga löner skulle sållas bort, och mycket riktigt lades många företag ner. ”Den svenska modellen” kom dock att användas som uttryck för hela Sveriges välfärdspolitik. I boken förklaras det som att Sverige blev en sorts mellanväg mellan det kapitalistiska och det sociala systemet. Välfärdssystemet betalades genom skatter men eftersom välfärdssystemet gynnade alla i samhället stödde ofta de högavlönade många välfärdsreformer. I boken ges exempel på några välfärdsreformer: allmän sjukförsäkring (1946), barnbidrag (1947), socialvårdslagen (1955), studiemedel
för gymnasiestuderande och högskolestuderande, semestern förlängs och föräldraförsäkringens utbyggnad.87
Sammanfattning
Att välfärdsstaten kunde växa sig stark förklaras i läroboken ha flera anledningar. Folkhemstanken etablerades först av socialdemokraternas partiledare Per-Albin Hansson och utvecklades sedan av makarna, socialdemokraterna och ekonomerna Alva och Gunnar Myrdal, när de gav ut boken ”kris i befolkningsfrågan” där de fokuserar på intresset för barnfamiljer. Sverige beskrivs som politiskt samlat och ekonomiskt relativt starkt efter andra världskriget. Under socialdemokratisk ledning satsade man på full sysselsättning och rättvis fördelning av samhällets resurser. Högern motsatte sig reformerna och menade att staten skulle få för stor makt. Sveriges goda tider med god ekonomi och hög sysselsättning mellan 50 och 70-talen gjorde att välfärdsstaten kunde växa allt mer. Men det är sällan eller aldrig helt utan politiska strider. Under 50- och 60-talen dock relativt få och små motsättningar tack vare den rådande goda ekonomiska situationen.
7.2.3 Det Svenska välfärdssamhället De fyra sista decennier, ca 1980 till 2010-talet Inledning I boken beskrivs att i takt med framväxten av välfärdssamhället ökade också den offentliga sektorn. Årtiondena efter andra världskriget ökade kommun- och landstingsverksamhet som mest. Sjukvård, barnomsorg och äldreomsorg blev alltmer prioriterade områden. Även skattetrycket ökade avsevärt inte minst med införandet av omsättningsskatt (numera moms). Boken beskriver hur de borgliga partierna tyckte att offentlig sektor snarare blivit ”ofantlig sektor”. Under 1990-talet började privata alternativ accepteras av allt fler, även
socialdemokrater. Idag är en av de stora frågorna hur stor del av vården, omsorgen och skolan som ska drivas privat respektive offentligt.88
Sverige förändras
Boken beskriver hur efter drygt 40 år vid makten kom socialdemokraterna att lämna över makten till högern och Centerpartiet och Thorbjörn Fälldin. Detta var dels på grund av ett missnöje drivet at att det rådde inflation, lågkonjunktur och hög arbetslöshet i mitten av 70-talet. Vidare beskrivs att det som skadade socialdemokraterna som mest, var när författarinnan Astrid Lindgren publicerade en saga i Pomperipossa i Expressen 1976, där hon skriver en berättelse som liknelse med sig själv som beskriver hur hon får betala 102 % i skatt och hur hon då förlorat pengar på att ha gett ut senaste boken. Vidare förklarar författaren att det var regeringsovana och kanske otur som gjorde att fyra olika borgliga regeringar styrde landet 1976-1982. Boken beskriver hur de borgliga regeringarna som styrde landet fullföljde den socialdemokratiska politiken och gav stöd till krisdrabbade företag för att hålla produktionen uppe. 1982 återtog Socialdemokraterna makten.89
Ekonomisk kris
Mot slutet av 1980-talet var socialdemokraterna återigen vid makten, svensk ekonomi och industri på högvarv, och i allt större utsträckning var svensk ekonomi en öppen ekonomi mot yttervärlden. I början av 1990-talet gick sedan Sverige in i en djup ekonomisk kris. Vid riksdagsvalet 1991 tog en moderatledd regering över, men under hela 1990-talet gick Sverige från vänster till högerregering och sedan tillbaka igen. Samtliga dessa regeringar, oavsett höger eller vänster, tvingades att genomföra en hård svångremspolitik där de drog ner på statens utgifter för att ekonomin skulle komma i balans. Hela Sveriges ekonomiska politik förändrades även denna tid, och inte minst bidrog medlemskapet i EU en mycket mer liberal ekonomisk politik. Författaren tar upp att under denna tid under 1990-talet, ökade både löneskillnaderna och
arbetslösheten i Sverige. Vidare belyser författaren stora besparingar i välfärdssektorn, samt att pensionssystemet gjordes om. Reformen av pensionsreformen förklaras kortfattat för läsaren att det berodde på att folket ”levde allt längre”. I boken betonas att det oavsett vilken regering Sverige hade under 1990-talet, borgerlig eller socialdemokratisk, så var politiken ungefär densamma. 2006 förlorade socialdemokraterna valet mot en moderatledd regering, regeringen satt kvar även efter riksdagsvalet 2010, det är första gången sedan allmän rösträtt som en borglig regering suttit kvar efter ett riksdagsval.90
Kvinnorna i välfärdssamhället
Boken tar upp hur välfärdsstaten har förändrat livet för kvinnorna, genom att förändra normen för hur kvinnan ska leva; inte som hemmafru som tar hand om barn, utan som förvärvsarbetare. Detta möjliggjordes bland annat genom utbyggnad av barnomsorg och att man tog bort sambeskattning. Även om en total jämställdhet låter vänta på sig har välfärdsstaten hjälpt till i detta.91 De radikala 60- och 70 talen Till sist menar författaren att det inte bara varit genom riksdagsbeslut och beslut tagna av arbetsmarknadens parter som förändrat Sverige. Man menar att främst under 60- och 70 talen ser vi hur utomparlamentariska grupper gjorde sig hörda för att påverka staten. Demonstrationståg och uppror påverkade politiken.92 Sammanfattning
Även i detta avsnitt förklarar författaren att det till stor del är socialdemokraterna som är drivande, högern motsätter sig till viss del men sällan helt och hållet. Även i denna del framhävs att det till stor del är hur omvärlden ser ut som påverkar Sverige, dess politik och ekonomi. När sämre tider kom till Sverige under 70-talet och skatterna blev högre och högre drevs det snarare mer och mer mot en liberalekonomisk politik, såväl vid
högerregering som vänsterregering. Författaren tar även upp hur välfärdsstaten förändrat livet för kvinnorna, på arbetsmarknaden och i hemmen. 7.2.4 Sammanfattning och Konklusion Välfärdsstaten som politiskt projekt – konflikt eller konsensus? För att ge en bild av hur välfärdssamhället växte fram fokuserar författaren av boken Alla tiders historia till en början till stor del på Sveriges industriella och demokratiska utveckling. I och med industrialiseringen blev Sverige en del i den internationella ekonomi och en mer öppen ekonomi så påverkades och påverkade andra.
Det förklaras hur fler människor från arbetarklassen och inte minst kvinnor började arbeta utanför hemmen. Därmed växte arbetarrörelsen sig starkare, LO växte fram och socialdemokraterna likaså. Samtidigt menar författaren att det demokratiska genombrottet infann sig när socialdemokraterna tog aktivt avstånd från revolution som medel för att införa ett socialistiskt samhälle. Under mellankrigstiden var socialdemokraterna vid makten och välfärdssamhället började byggas upp. Man hade nya ekonomiska idéer så som att arbetslöshet skulle lösas med högre löner för ökad omsättning och köpkraft, och staten skulle hjälpa till. Det blev en politisk dragkamp vilken socialdemokraterna vann och fick igenom sina förändringar. Välfärdspolitiken talades det mer om i politiken, staten och kommuner skulle nu ta större ansvar för människornas välfärd och det medförde höjda skatter. Välfärdsreformerna som infördes efter andra välfärdskriget var till största del drivna av socialdemokraterna, men de borgliga partierna motsatte sig reformer till en början. Socialdemokraterna vill ytterligare öka statens inflytande över samhället och näringslivet genom statligt ägande och regleringar medan de borgliga tyckte att detta var ett vanstyre av landet. Det var synnerligen goda tider i Sverige under 50- och 60-talen och det förklaras som en av de stora anledningarna att man kunde satsa så mycket på utvecklingen av välfärdssamhället.
Boken beskriver att dramväxten av välfärdsstaten ökade också den offentliga sektorn under denna tid; sjukvård, barnomsorg och äldreomsorg blev alltmer prioriterade områden, vilket innebar att skattetrycket ökade avsevärt.
Det beskrivs hur Sverige förändrades under 70-talet; det var tuffa ekonomiska tider och flera började ställa sig frågande till enormt höga skatter. Politisk dragkamp ökade nu till följd av detta. Mot 80-talet gick dock ekonomin på högvarv igen, för att störtdyka igen på 90-talet, politiskt och ekonomist pressat som Sverige var började Sverige förändras, oavsett vilket politiskt parti som satt vid makten, drog man nu ner på välfärdssamhället. Sedan dess och i och med Sveriges inträde i EU har man fört en mycket mer liberal ekonomisk politik i Sverige oavsett vilket politiskt parti som suttit vid makten. 7.3 Epos Historia 1a1 - Sandberg et al - 2011 7.3.1 Välfärdsstatens uppkomst – bakgrund och orsaker Inledning Det som målas upp som bakgrunden och huvudanledningen till att välfärdsstaten började växa menar författaren är industrialiseringen och mer specifikt inflyttningen till städerna från landet. I mitten av 1800-talet bodde nio av tio svenskar på landsbygden, redan vid sekelskiftet 1800-1900 bodde cirka hälften av Sveriges befolkning i städerna. Flytten till storstäder var ofta tuff, man bodde både trångt och ohälsosamt, men det fanns många fler arbetsmöjligheter än på landsbygden och större möjligheter att lyckas. Vidare beskrivs hur det genom folkflytten till städerna växer upp olika klasser i samhället, de flesta var fattiga arbetare och de hade inget att säga till om i politiken. Den grupp som däremot hade något att säga till om var det gamla borgerskapet, vilka under 1800-talet förvandlats till en köpstark medelklass. Samhället förändrades nu, nya välutbildade och ekonomiskt starka grupper blev viktigare, det var exempelvis jurister, läkare, universitetslärare, bankirer och ämbetsmän.93
Arbetarrörelsen
Författaren målar upp hur industrialismen fått Sverige att utvecklas, mot 1800-talets slut växte sig arbetarrörelsen stark i Sverige. Fackföreningarna slogs för sina medlemmar mot arbetsgivarna, men de ville också förändra samhället. Därmed bildades LO, en gemensam organisation för alla fackföreningar.94
Författaren beskriver att fackföreningarna var en del av arbetarrörelsen men 1889 skapades också en politisk gren, Sveriges Socialdemokratiska Arbetarparti. De partier som fanns dessförinnan var i första hand sammanslutningar med riksdagsmän som hade samma politiska uppfattning. Åren efter sekelskiftet skapades liberalerna (Folkpartiets föregångare), och sedan det konservativa Allmänna Valmansförbundet (dagens Moderaterna).95
Kohandel
I läroboken beskrivs tiden under 20-talet som politiskt instabil, det var hela tiden svårt för regeringen att få stöd i riksdagen. Den ena regeringen efter den andra var tvungen att avgå. Detta förändrades i början av 30-talet då socialdemokraterna kom överens med Bondepartiet om att de skulle stödja socialdemokraterna i riksdagsvalet mot att Bondepartiet fick igenom några av sina viktigaste frågor, det kallades kohandel och blev för första gången en typ av köpslående mellanpartier.96
Arbetsmarknaden förändras
Författaren beskriver att arbetsmarknaden nu började förändras, i läroboken exemplifieras detta genom att socialdemokraterna fort ville genomföra ett krisprogram för att ge samhällets arbetslösa hjälp. Det behövdes, den internationella depressionen som börjat i USA några år tidigare hade nu nått Sverige. Krispaketet från socialdemokraterna innehöll insatta nödarbeten och bättre arbetslöshetsförsäkring. Krispaketen hjälpte Sverige och Sveriges ekonomi, men författaren menar att det som spelade ännu större roll var att de
internationella konjunkturerna vände uppåt, efterfrågan ökade på svenska exportvaror. Men även om industrin nu gick bra så hade inte arbetarna fått ta del av några vinster, och arbetslösheten var hög. Arbetarnas dåliga villkor utmynnade ofta i strejker och lockouter. Författaren ger exempel på den strejk som gick överstyr i Ådalen, där arbetarna blev beskjutna av militären och fem arbetare dog. Detta gjorde att LO, fackföreningarna och arbetsgivarna började de förhandlingar som kom att pågå i flera år, dessa utmynnade i att ”Saltsjöbadenavtalet” tecknades och man kom överens om att förhandlingar skulle inte ske genom strejker och lockouter, utan man skulle förhandla på ett fredligt vis. Det här, menar författaren, är något som är relativt ovanligt i övriga Europa och som är eget för Sverige.97
Sammanfattning
Nya arbetsmöjligheter, folkflytt från landet till staden, nya klassgrupperingar i samhället förklaras i denna lärobok som grunderna och orsakerna till välfärdsstatens framväxt. Här ges även arbetarklassens villkor stort utrymme som förklaring till att arbetarrörelser började växa sig starka. Viss politisk instabilitet fanns i samhället och ”kohandel” mellan partier målas också upp som en politisk taktik under denna tid, vilket genom socialdemokraterna under 30-talet fick regeringsmakt. 7.3.2 Välfärdsstatens utveckling: De fyra första decennier, ca 1930- till 1970-tal Inledning
Författaren berättar att arbetarna fick det bättre och bättre tack vare de reformer som genomfördes under mellankrigstiden med både arbetsgivare och arbetstagare tjänade på samhällets välfärdsreformer. I boken beskrivs de allra första viktiga reformer, pådriven och genomförd av liberaler och socialdemokrater, som allmän och lika rösträtt, nu när kvinnor fick rösta var det naturligt att de också fick andra rättigheter som de tidigare saknade. 1931
beslutades att yrkesarbetande kvinnor skulle få moderskapsförsäkring, vilken innebar 6 veckors mammaledighet, det innebar en stor förändring för kvinnorna i arbetslivet.98
Folkhemmet
I läroboken beskrivs att syftet med reformerna var i allmänhet att göra livet lättare för arbetare och familjer. Vidare beskriver författaren att till en början hade socialdemokraterna och dess partiledare Per-Albin Hansson en försiktig demokratisk reformlinje. Det var Per-Albin Hansson som 1928 målade upp bilden om ett Folkhem i Sverige, där alla fick plats och där det fanns en likhet mellan medborgarna. Efter det kom Välfärdsstaten att växa fram. De första reformerna var 8-timmars arbetsdag, två veckors semester och bättre folkpensioner. Dessa reformer kostade pengar, pengar som skulle komma från höjda skatter, de borgliga grupperna fick betala högre skatter men även arbetarna betalade skatt. Det var under 30-talet som Sverige gick från ett lågskatteland till ett högskatteland.99
Folkhemmets baksida
Vidare går författaren in på det som anses som baksidan med Folkhemmet, alla var inte önskade i det Folkhemmet, så som man målat upp det från början. De människor som inte kunde ta hand om sig själva, så kallade ”sinnesslöa”, alkoholister, grova brottslingar eller lösaktiga kvinnor. Man ville förhindra dessa människor att få barn och införde då lagen om tvångssterilisering 1934, vilken senare avskaffades 1976. Under den tiden steriliserades 63 000 personer i Sverige.100
De Svenska rekordåren
I boken förklaras att Sverige hade klarat sig väldigt lindrigt från andra världskriget. Sveriges industri var i princip helt intakt, samtidigt som resten av Europa låg i ruiner. Freden kom och Sverige hade ett stort försprång. Därför
kallas 50- och 60-talen i Sverige för rekordåren. Författaren beskriver att arbetsmarknaden dock stod inför en stor omställning, många jobbade fortfarande inom jordbruket men det kom nu att förändras, fler och fler arbetare gick över till att arbeta inom industrin i större städer och lämnade landsbygden, som blev allt mer glesare. Dock menar författaren att näringslivet på det hela taget klarade den här omställningen, mycket tack vare att arbetsgivare och fackförbund var överens.101
Barnomsorg och föräldraledighet
Under 60-talet kom de reformer som på riktigt gjorde det möjligt för kvinnor att komma ut på arbetsmarknaden. Författaren förklarar det genom att berätta att det är under 60-talet som staten på riktigt satsar på barnomsorgen. Alla barn över ett och ett halvt år skulle garanteras en dagisplats av kommunen, detta blev verkligt först under 80-talet, men satsningarna och reformerna gjordes under 60-talet. Författaren jämför Sverige med andra länder och visar då att andra länder har lägre sysselsättning än Sverige, oftast eftersom kvinnor är hemma i större utsträckning med barnen.102
Reformer
Under rekordåren ökade tillväxten och med den ökade skatteintäkter och satsningar på reformer inom välfärdsstaten. Barnomsorg och föräldraledighet ökade, staten införde även ett allmänt barnbidrag. Det vill säga att barnbidrag gick nu ut till alla barnfamiljer oavsett fattig eller rik.
Politiskt var det inte många strider under 50- och 60-talen men en fråga som orsakade stor politisk strid var pensionsfrågan. Den sittande socialdemokratiska regeringen ansåg att den allmänna pensionen inte räckte och det skulle införas en allmän tilläggs pension (ATP) bekostad av arbetsgivarna. De borgerliga partierna satte sig emot detta och det blev en politisk dragkamp. Efter flera
omröstningar vann tillslut socialdemokraterna och ATP- reformen blev verklighet.103
Sammanfattning
Till en början beskrivs det som att socialdemokraterna som genomförde reformerna hade en försiktig demokratisk reformlinje. Reformerna som innebar stora förändringar för alla i samhället innebar också skattehöjningar för alla i samhället och det var under 30-talet som Sverige gick från ett lågskatteland till ett högskatteland. Dock målas här upp en bild av vad ”Folkhemmets baksida” är, enligt socialdemokraterna skulle alla vara inkluderade men alla var inte önskade i välfärdssamhället från början, det visar författaren med exemplet av tvångssteriliseringar på. Där visas att det finns olika perspektiv på välfärdsstaten. Rekordåren gjorde att man kunde satsa på välfärden utan att det var alltför stora politiska konflikter. Under 60-taler satsar Sverige på riktigt på barnomsorgen, och tack vare det ges kvinnorna större utrymme på arbetsmarknaden.
7.3.3 Det svenska välfärdssamhället De fyra sista decennier, ca 1980- till 2010-talet Inledning
Författaren beskriver hur den ständiga tillväxten, som ”aldrig verkade ta slut”, tillslut upphörde på 1970-talet. Det beskrivs också att det var främst tack vare den ständiga tillväxten som man kunnat satsa så mycket på välfärden som man gjort under 50- och 60 talen. Efterfrågan på produkter som stål, fartyg, bilar och papper minskade rejält under 1970. Sverige som var beroende av sin export var extra sårbara inför detta. Landet gick in i en lågkonjunktur och hade inte så mycket marginaler. Att behålla de reformer som man infört under rekordåren var nu svårt, eftersom de byggde på en hela tiden ökad tillväxt. Detta resulterade i att till exempel pensionssystemet ändrades efter krisen på 1990-talet, då Sverige också var inne i en lågkonjunktur. Men detta gällde alltså många
