I detta kapitel ges en mer detaljerad analys av olyckorna i Malmö under de senaste fem åren, först övergripande och sedan per trafikslag. Mängden information per trafikslag står i relation till hur olycksdrabbat trafikslaget är.
Huvudfokus ligger på de mest olycksdrabbade trafikantslagen, d.v.s.
fotgängare, cyklister, personbilister, mopedister och kollektivtrafikresenärer.
3.3.1 ALLA OLYCKOR
Om fem års trafikskadestatistik delas upp på trafikslag och singel- respektive kollisionsolyckor blir helhetsbilden för Malmö mycket tydlig. Fotgängare
och cyklister som skadas i singelolyckor dominerar bilden tillsammans med personbilister i kollisionsolyckor. Cyklister och fotgängare i kollisionsolyckor samt bilister i singelolyckor är även ganska många till antalet.
Figur 10. Antal skadade och omkomna per trafikslag i Malmötrafiken 2008-2012.
Skalas de lindrigt och måttligt skadade bort återstår de som trafiksäkerhetsarbetet enligt Nollvisionen ska fokusera mest på; de omkomna och svårt skadade. Då blir det tydligt att det är de oskyddade trafikanterna gående och cyklande som drabbas mest.
Figur 11. Antal svårt skadade och omkomna per trafikslag i Malmötrafiken 2008-2012.
3.3.2 FOTGÄNGARE
3.3.2.1 Singelolyckor
Utvecklingen vad gäller fotgängares singelolyckor har de senaste fem åren varit negativ. Fotgängare skadade i singelolyckor utgör 87 % av alla skadade
fotgängare. Antalet omkomna och svårt skadade har varit relativt stabilt under perioden, medan antalet måttligt och lindrigt skadade har ökat något.
Figur 12. Skadegrad för fotgängare i singelolyckor (2008-2012).
Studeras fördelningen av singelolyckorna vad gäller kön och ålder så är den jämn mellan könen upp till 34 års ålder, därefter är en allt större andel av de fotgängare som skadas i singelolyckor kvinnor. Bland de skadade som är över 75 år är ca 75 % kvinnor. Det är framförallt vad gäller de lindriga och måttliga skadorna som skillnaden mellan könen är stor, men det finns även en överrepresentation av kvinnor bland de svårt skadade.
Äldre är mycket överrespresenterade bland fotgängare skadade i singelolyckor. Detta gäller alla skadegrader.
De månader då flest fotgängare skadas i singelolyckor är föga förvånande vintermånaderna december till februari. I januari skadades totalt 400 personer i singelolyckor under åren 2008-2012 jämfört med 150 personer i juli. De flesta olyckor sker under dagtid med en topp som är utspridd mellan klockan 11 och 18.
De platser där flest skadar sig som fotgängare i singelolyckor är de centrala delarna av Malmö, med viss koncentration till kollektivtrafikknutpunkterna Malmö C, Gustav Adolfs torg, Värnhem och Södervärn. Kartan nedan visar den geografiska spridningen av samtliga singelolyckor.
Figur 13. Geografisk spridning av skadade fotgängare i singelolyckor (2008-2012).
En djupanalys av fotgängares singelolyckor 2008-2012 visar att varannan olycka kan relateras till drift och underhåll. Analysen visar även att de flesta olyckor sker på gångbana eller trottoar, följt av gatu-/vägsträcka och gång- och cykelbana.
Den klart dominerande olycksorsaken är halka som enligt analysen ligger bakom ungefär en tredjedel av fotgängares singelolyckor. Den vanligaste orsaken (88 %) till halkolyckorna är snö och is under vintern.
Att snubbla utan särskilt angiven anleding, vilket utöver halkolyckor är den vanligaste kategorin, inträffar oftare fredag och lördag jämfört med andra veckodagar. Över dygnet är det toppar för olyckor runt lunchtid vardagar då det är många fotgängare i rörelse men även natten mellan lördag och söndag sker det många snubbelolyckor.
Figur 14. Underkategorier för orsak till fotgängares singelolyckor (2008-2012).
Sorteras de lindrigt och måttligt skadade bort och enbart de svårt skadade och dödade studeras återstår 177 stycken olyckor. I det här fallet är det flest som har snubblat utan känd anledning men halka och fall på grund av trottoarkant eller kantsten är också vanliga omständigheter.
Figur 15. Underkategorier för orsak till fotgängares singelolyckor med skadegrader svårt skadade samt dödade(2008-2012).
3.3.2.2 Fotgängare kollisionsolyckor
Enligt olycksstatistiken blir cirka två tredjedelar av de påkörda fotgängarna påkörda av en personbil. Kollision med lastbil utgör endast 2 % av
olyckorna men av dessa är 50 % olyckor med svårt skadad eller omkommen fotgängare som följd. Andelen fotgängare påkörd av cyklist är stor, 12 %.
Av dessa fick 43 % en måttlig eller svår skada, vilket är en högre andel än för gående påkörda av personbil (34 %). Detta är intressant men eftersom det är ett litet antal skadade (49 personer påkörda av cyklister 2008-2012) är det statistiskt svårt att dra några fasta slutsatser av det.
3 %
6 %
17 %
51 %
Figur 16. Fotgängare i konflikt med andra trafikelement (2008-2012).
Under den studerade femårsperioden har antalet måttliga och svåra skador minskat medan antalet lindriga skador varit relativt konstant.
Figur17. Skadegrad för fotgängare i kollisionsolyckor (2008-2012).
Generellt sett finns det en överrepresentation av kvinnor bland de fotgängare som skadas i kollisionsolyckor. Detta är tydligast i åldersgrupperna 20-24, 45-54 och 65+.
En majoritet av de påkörda fotgängarna blir skadade på huvudgatunätet, vilket visas i tabell 1 och figur 46. Denna andel är dessutom större för de allvarligaste skadegraderna svårt skadad och omkommen.
Tabell 1: Gatutyp för påkörda fotgängare (2008-2012).
Antal skadade Andel
Skadade på huvudgatunätet 247 59%
Skadade övriga vägnätet 174 41%
Total 421
Omkomna och svårt skadade på huvudgatunätet
27 63%
Omkomna och svårt skadade på övriga vägnätet
16 37%
Total 43
Figur 18. Fotgängares kollisionsolyckor i Malmö (2008-2012).
3.3.3 CYKLISTER
3.3.3.1 Singelolyckor
Näst efter fotgängare är cyklister den trafikantgrupp där flest blir skadade.
Precis som när det gäller fotgängare är singelolyckor vanligare än kollisionsolyckor för denna grupp.
Under den studerade perioden har antalet singelolyckor bland cyklister varierat, men när det ses i ett längre perspektiv tycks trenden vara att dessa olyckor ökar i antal, se figur 8. Eventuellt finns det ett samband med att mängden cyklister ökat mycket just år 2012 (+9 % jämfört med 1-2 % de andra åren).
Över åren har dock antalet dödade och svårt skadade cyklister i singelolyckor varit stabilt.
Figur 19. Skadegrad för cyklister i singelolyckor (2008-2012).
Könsfördelningen av cyklisters singelolyckor varierar med ålderskategorier.
Bland de äldre barnen och åldersgruppen 25-54 år drabbas män i större utsträckning av skador. Det går inte att se några stora skillnader mellan män och kvinnor vad gäller skadegrad.
Singelolyckor med cyklister inträffar oftast under sommarmånaderna. 53 % av cyklisterna som skadas i singelolyckor gör det under sommarmånaderna (maj-september). Då är också antalet cyklister som störst. Den geografiska spridningen av dessa olyckor är stor men det är vanligast att olyckan sker på cykelbana följt av gatu-/vägsträcka.
Figur 20. Cyklisters singelolyckor i Malmö (2008-2012).
Enligt en djupanalys av cyklisters singelolyckor är drygt var fjärde singelolycka bland cyklister relaterad till drift och underhåll. Nästan lika många saknar en tydlig förklaring.
När huvudorsaken till olyckorna bryts ner i underkategorier framstår ”cyklat omkull” (utan specificerad anledning) som mest frekvent, men även halka är en vanlig förklaring.
Figur 21. Underkategorier för orsak till cyklisters singelolyckor (2008-2012).
I sju fall av tio beror halkolyckan på is eller snö. Det förekommer även en del halkolyckor på grund av löst grus vilket inte tidigare varit känt eftersom Malmö stad inte använder sand eller grus vid vinterväghållning.
Vid analys av de svårt skadade och omkomna, som är 105 personer, framträder ”cyklat omkull” som mest frekvent orsak, men av- och påstigning av cykeln tillsammans med ”väjt för andra trafikanter” är också vanligt förekommande olycksorsaker.
11 %
9 %
16 %
11 %
28 %
Figur 22. Underkategorier för orsak till cyklisters singelolyckor med skadegrader svårt skadade samt dödade(2008-2012).
De flesta av cyklisters singelolyckor sker under morgonrusningen. De olyckstillfällen då en cyklist cyklat omkull utan specifik anledning har en något högre frekvens på lördagar och söndagar. Över dygnets timmar ligger tyngdpunkten på vardagseftermiddagar och nätterna mellan fredag-lördag samt lördag-söndag.
3.3.3.2 Kollisionsolyckor
Av cyklisters kollisionsolyckor är det konflikttypen personbil-cykel som dominerar, men även konflikten cykel-cykel har stor andel av
kollisionsolyckorna. Precis som när det gäller fotgängare är det relativt få kollisioner mellan cyklister och tunga fordon, dock är andelen svårt skadade och döda högre bland dessa kollisionsolyckor.
Figur 23. Cyklister i konflikt med andra trafikelement (2008-2012).
Under den senaste femårsperioden har antalet påkörda cyklister som blivit svårt skadade varit ganska konstant samtidigt som cyklandet har ökat i Malmö.
Figur 24. Skadegrad för cyklister i kollisionsolyckor (2008-2012).
Det är ungefär lika många män som kvinnor som har blivit påkörda under den studerade perioden, undantaget åldersgruppen 18-34 år. Inom denna grupp är kvinnor drabbade i högre grad än män.
En majoritet, knappt två trededelar, av de påkörda cyklisterna blir skadade på huvudgatunätet, vilket visas i tabell 2.
Tabell 2. Gatutyp för påkörda cyklister (2008-2012).
Antal skadade Andel
Skadade på huvudgatunätet 606 61%
Skadade övriga vägnätet 388 39%
Totalt 994
Omkomna och svårt skadade på huvudgatunätet
31 62%
Omkomna och svårt skadade på övriga vägnätet
19 38%
Totalt 50
Geografiskt finns det en koncentration av olyckor till innerstan och några av huvudgatorna, till exempel John Ericssons väg/Ystadsvägen, Nobelvägen, Norra Grängesbergsgatan och Mariedalsvägen.
Figur 25. Cyklisters kollisionsolyckor i Malmö (2008-2012).
3.3.4 I PERSONBIL
Många bilister skadas i trafiken i Malmö, men en majoritet av dessa får enbart lindriga skador. Däremot vet vi att en viss andel (cirka 10 %) av upphinnandeolyckorna registreras som lindrig skada men blir livslångt lidande i efterhand på grund av whiplash-skada.
3.3.4.1 Singelolyckor
Antalet singelolyckor med personbilister har minskat under de senaste fem åren och de allra flesta olyckorna som inträffat har varit lindriga.
Figur 26. Skadegrad för personbilister i singelolyckor (2008-2012).
Av alla skadade personbilister i singelolyckor är 64 % män. Speciellt män i åldern 18-34 år sticker ut från mängden som står för 42 % av olyckorna.
0
2008 2009 2010 2011 2012
Antal personer
År
Skadade i personbil i singelolyckor 2008-2012
Lindrigt skadad Måttligt skadad Svårt skadad Omkomna
Antalet singelolyckor varierar över året men en tyngdpunkt ligger på vinterhalvåret. Den mest drabbade månaden under den studerade
femårsperioden är februari med totalt 47 skadade vilket kan jämföras med augusti då endast 15 personer skadats i singelolyckor.
Det sker något fler singelolyckor (58 %) på huvudgatunätet jämfört med det övriga gatunätet. Dock så sker 70 % av de svåra olyckorna och
dödsolyckorna på huvudgatorna.
3.3.4.2 Kollisionsolyckor
Av de personbilister som skadats i kollisionsolyckor under åren 2008-2012 har de flesta (89 %) kolliderat med en annan personbil, följt av lastbil (6 %).
Figur 27. Personbilister i konflikt med andra trafikelement (2008-2012).
Av kollisionsolyckorna är andelen svåra och måttliga skador samt dödsolyckor mindre än vad gäller singelolyckor, dock är antalet fler.
Figur 28. Skadegrad för personbilister i kollisionsolyckor (2008-2012).
Personbil
Andel skadade i personbil i konflikt med...
0
2008 2009 2010 2011 2012
Antal skadade
År
Omkomna och skadade i personbil i kollisionsolyckor 2008-2012
Lindrig skada Måttlig skada Svår skada Omkomna
Fördelningen mellan könen av personer skadade i kollisionsolyckor är i princip helt jämn, 735 skadade män under perioden mot 749 skadade kvinnor. Dock skiljer det sig när det gäller vissa åldersgrupper; fler kvinnor än män har skadats i åldersgrupperna upp till 24 år medan fler män än kvinnor skadats i åldersgrupperna 35-44 år samt 55-64 år.
En stor del, 84 %, av de som skadas i personbil i kollisionsolycka gör det på huvudgatunätet, vilket ses tydligt i kartan nedan.
Figur 29. Personbilisters kollisionsolyckor i Malmö (2008-2012).
3.3.5 PÅ MOPED
Under den studerade perioden har mopedister skadats i ungefär lika många kollisionsolyckor som singelolyckor i Malmö och bägge olyckskategorierna har minskat under perioden och ligger de senaste åren på drygt 20 olyckor vardera. Olycksanalysen visar att män är överrepresenterade i samtliga åldersgrupper både när det gäller singelolyckor och kollisionsolyckor. De som råkar ut för allra flest olyckor på moped är pojkar mellan 15 och 17 år, 32 % av kollissionsolyckorna och 23 % av singelolyckorna, men även flickor i samma ålder och män 35-44 år sticker ut när det gäller singelolyckor.
3.3.6 BUSSRESENÄRER
Totalt har det inträffat drygt 230 olyckor i buss under perioden 2008-2012.
80 % av dessa har lindriga skador som följd. Ingen har omkommit och endast ett fåtal har blivit svårt skadade. Under den studerade perioden har antalet skadade i buss minskat. Det är framförallt de senaste 3 åren som trenden varit nedåtgående. Under denna period har ca 30 personer skadats/år i bussen jämfört med ca 70 personer tidigare år. Äldre personer och kvinnor är överrepresenterade i denna olyckskategori. De vanligaste orsakerna till att en olycka inträffar är att man faller i bussen i samband med inbromsning eller acceleration samt vid av- och påstigning.
3.3.7 SÄRSKILDA GRUPPER ATT TA HÄNSYN TILL
3.3.7.1 Barn och ungdomar
För barn och ungdomar under18 år visar den studerade femårsperioden att antalet olyckor inom alla skadegrader minskar. Under den studerade perioden har inget barn dött i trafiken och få har skadats svårt.
Figur 30. Dödade och skadade barn (2008-2012).
I åldern upp till och med 9 år är det vanligast att ett barn skadas i en singelolycka som gående eller cyklande. I åldersspannet 10-15 är det samma förhållande men alla typer av skador är fler. I åldersspannet 15-17 blir det också fler påkörningar av oskyddade barn.
Figur 31. Skadade barn och ungdomar till och med 18 års ålder, indelat på singelolycka som oskyddad, påkörd eller skadad i motorfordon (2008-2012).
Av singelolyckorna bland barn sker de flesta som cyklister.
0
2008 2009 2010 2011 2012
Antal skadade
År
Omkomna och skadade barn 2008-2012
Lindrig skada
Barn skadade i singelolycka eller kollisionsolycka indelat på ålder 2008-2012
Singelolycka barn oskyddad trafikant Kollisionsolycka oskyddat barn-motorfordon Skadade barn i motorfordon
Figur 32. Skadade barn och ungdomar till och med 18 års ålder i singelolycka som oskyddad trafikant (2008-2012).
3.3.7.2 Äldre
Gruppen äldre (över 64 år) utgör 16 % av befolkningen men 23 % av det totala antalet skadade. 77 % (1565 av 2024) av alla skadade äldre skadas i singelolyckor. Skadad som fotgängare i singelolycka dominerar; 64 % (1305 av 2024) av alla skadade äldre.
Figur 33. Skadade äldre (över 64 år) i singelolyckor uppdelat på trafikantslag (2008-2012).
Det är betydligt fler äldre kvinnor som skadas jämfört med äldre män och skadegraden är ofta högre för äldre kvinnor.
Geografiskt finns det koncentration av skadade äldre i singelolycka som gående i de centrala delarna av Malmö. Specifika platser är vid
Linnégatan/Limhamns centrum, kring gågatan, omgivningen kring
Regementsgatan/Mariedalsvägen (Ribersborg/Slottsstaden/Hästhagen) och
2008 2009 2010 2011 2012
Antal personer
Singelolycka barn som oskyddad trafikant 2008-2012
Fotgängare På cykel På moped
Den vanligaste trafikantkategorin bland de skadade äldre är som bilist i kollisionsolycka.
Figur 34. Skadade äldre (över 64 år) i kollisionsolyckor uppdelat på trafikantslag (2008-2012).