Kloka Anna som historisk person och som muntligt traderad sägengestalt är två olika saker, och samtidigt är de en och samma. Genom att diskutera komplexiteten i detta förhållande kan eleverna i historieundervisningen öva sig i att se historia ur olika perspektiv. Kloka Anna blir ett handfast exempel på hur en verklig person kan beskrivas ca 150 år efter sin död. Om hennes historia kunde bli så fantastisk, vad säger det oss om andra berättelser från förr som berättats långt senare än de inträffade? Hur vet man vad som är sant och vad som inte är det? I Kloka Annas fall är det inte jättesvårt att härleda åtminstone delar av narrativet till dåtidens magiska verklighetsuppfattning. Men när det handlar om till exempel en forntida kungs bedrifter i ett krig eller en politiker som i en debatt berättar en historia för att föra något i bevis? Det kanske inte är lika lätt att bedöma de berättelsernas trovärdighet. Bara för att något låter trovärdigt behöver det inte vara sant. Vi människor har ofta en tendens att lita på sådant som vi själva redan tror på. Om den nya informationen går emot det vi själva tror tar vi inte till oss den som sann. Att implementera ett källkritiskt förhållningssätt hos eleverna är därför oerhört viktigt, och det är också en viktig del i historieämnets kurs- och ämnesplan.155 Kloka Anna erbjuder utmärkta möjligheter att diskutera med eleverna hur narrativ förändras, utvecklas och förs vidare både genom tid och rum. Och hur dessa berättelser som idag ter sig lite väl fantastiska kunde passera som trovärdiga i sin samtid.
Ett led i den källkritiska skolningen såväl som den historiska dito är att eleverna ska få arbeta med källmaterial. Folkminnesuppteckningarna kan vara roliga och givande att bekanta sig med för eleverna, de innehåller stundvis mycket färgstarka och fantastiska berättelser. Det går absolut att använda sig av folkminnesuppteckningar i historieundervisningen men det krävs ganska stora förkunskaper i källkritik för att få rätsida på många av dem. Kyrkboksmaterialet som jag använt i min studie är däremot särskilt lämpligt att använda i undervisningen.
Kyrkböckerna finns digitaliserade och tillgängliga för alla och det går utmärkt att låta
eleverna surfa runt för att bekanta sig med dem. Genom att diskutera kyrkböckernas innehåll kan man också ge en nyanserad bild av hur verkligheten såg ut för människan i det svenska bondesamhället. Det går att ge eleverna en förståelse och en realistisk bild av hur
människorna som levde då faktiskt hade det, och eleverna kan tänka sig in i hur husförhör upplevdes och vad de innebar och jämföra med sitt eget liv. Här finns alltså möjligheten att dels arbeta direkt med källor, dels att ge eleverna större förståelse för dåtidens människor och
därmed bidraga till en större historisk empati. Detta ingår som en viktig del i historieämnets syfte och innehåll.156
Kyrkböcker kan vara svåra att läsa. Handskrift är inte så vanligt idag, för att inte tala om den handstil som fanns på 1800-talet med dess varierande bokstäver och stavning. Här finns dock bättre och sämre exempel. För att inte riskera att fastna i en frustrerad härva av bläckplumpiga kråkfötter är det nog klokt om läraren har förberett några exempel på kyrkböcker med lite tydligare handstil, det varierar väldigt mellan olika kyrkoherdar. Även vissa frågeställningar bör vara förberedda. Exempelvis; Hitta en person som är nära dig själv i ålder när detta husförhör gjordes, berätta om personen utifrån den information du kan hitta i källan. Detta kan fungera antingen som arbetsövning under lektionens gång eller som skriftlig
inlämningsuppgift, ett forskningsprojekt i miniatyr.
Referenser
Litteratur
Abrams, Lynn., Oral history theory, 2.ed., Routledge, London, 2016.
Bergström, Göran & Boréus, Kristina, Innehållsanalys, I: Bergström, Göran & Boréus, Kristina(red.), Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text-och
diskursanalys, 3.uppl., Studentlitteratur, Lund, 2012.
Bohlin, Anna, 'Magi och nation- Häxor i finländsk och svensk 1800-talslitteratur', Historiska
och litteraturhistoriska studier.,93,47-78, 2018.
Danielson, Larry, The Folklorist, the Oral Historian, and Local History, I: Dunaway, David King & Baum, Willa K.(red.), Oral history: an interdisciplinary anthology, 2.ed.,
AltaMiraPress, Walnut Creek, 1996, s.187-198.
Dorson, Richard, The Oral Historian and the Folklorist, I: Dunaway, David King & Baum, Willa K.(red.), Oral history: an interdisciplinary anthology, 2.ed., AltaMiraPress, Walnut Creek, 1996, s.283-291.
Gustafson, Jan, Kloka Anna, Anna Johansdotter: traditioner om en småländsk
sjukdomsboterska, I: Nicklasson, Marianne & Thor, Lars(red.), Kronobergskvinnor,1995, s.65-79.
Hyltén-Cavallius, Gunnar Olof, Wärend och wirdarne: ett försök i svensk ethnologi, Norstedt, Stockholm, 1863.
Hägerdal, Hans, Oral Tradition and the Post-colonial Challenge: The Historiographical Autonomy of Non-Literate Societies, I: D. Brydon, P. Forsgren and G. Fur(red.),
Concurrences: Archives and Voices in Postcolonial Places. Brill, Leiden, 2017, s.145-165.
Johansson, Lennart(red.), Landen kring sjöarna: en historia om Kronobergs län i
mångtusenårigt perspektiv, [Kronobergs läns hembygdsförbund och Smålands museum],
Växjö,1999.
Klintberg, Bengt af, Hejnumkärringen I: Klintberg, Bengt af,(red.), Botare: en bok om
Klintberg, Bengt af, Svenska trollformler, Wahlström & Widstrand, Stockholm, 1965.
Klintberg, Bengt af, The types of the Swedish folk legend, Suomalainen Tiedeakatemia, Academia Scientiarum Fennica, Helsinki, 2010.
Klintberg, Bengt af, Vänster hand och motsols:magiska riter från förr,Ellerströms,Lund,2020.
Liungman, Waldemar(red.), Sveriges sägner i ord och bild. D.1, Innehåller sägner och
uppgifter om gudaväsen, vilda jakten, djävulen, Vald litteratur, Stockholm, 1957.
Liungman, Waldemar(red.), Sveriges sägner i ord och bild. D.5, Innehåller sägner och
uppgifter om tomten, skeppsrået, skatter, drakar, ormar, fiskar, spiritus, bjära, Vald litteratur,
Stockholm, 1962.
Liungman, Waldemar(red.), Sveriges sägner i ord och bild. D.6, Innehåller sägner och
uppgifter om häxor, trollkarlar, mästerskyttar, frimurare, varulvar, maror och ryggsittare,
Vald litteratur, Stockholm, 1965.
Montell, Lynwood, Preface to The Saga of Coe Ridge, I: Dunaway, David King & Baum, Willa K.(red.), Oral history: an interdisciplinary anthology, 2.ed.,AltaMira Press, Walnut Creek, 1996, s.175-186.
Schlecker, Susanne, Midsommarkvast, malört och dödingben: folklig läkekonst i 1800-talets
Kronoberg, Sagomuseet, Ljungby, 2002.
Tillhagen, Carl-Herman, Folklig läkekonst, 3.uppl.,LT, Stockholm, 1977.
Schön, Ebbe, Häxor och trolldom, Rabén&Sjögren, Stockholm, 1991.
Schön, Ebbe, Kapten Elins trolltyg,I: Bergman, Ingrid(red.), Känn dig själv,301,1997,s.76-92.
Schön, Ebbe, Svenska sägner, Bilda, Stockholm, 2008.
Sydow, Carl Wilhelm von, Prosa-folkdiktningens kategorier, I: Rooth, Anna Birgitta(red.),
Folkdikt och folktro, [2.uppl.], LiberLäromedel, Lund, 1978, s.57-74.
Vansina, Jan., Oral Tradition as History, University of Wisconsin Press, 1985.
Wall, Jan-Inge, Hon var en gång tagen under jorden-:visionsdikt och sjukdomsbot i
Östling, Per-Anders, Blåkulla, magi och trolldomsprocesser: en folkloristisk studie av folkliga
trosföreställningar och av trolldomsprocesserna inom Svea hovrätts jurisdiktion 1597-1720,
Diss. Uppsala, 2002.
Internetlänkar
Skolverket, kursplan i historia för grundskolan, 2011,
https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-
grundskolan/laroplan-lgr11-for-grundskolan-samt-for-forskoleklassen-och-fritidshemmet?url=1530314731%2Fcompulsorycw%2Fjsp%2Fsubject.htm%3FsubjectCode%
3DGRGRHIS01%26tos%3Dgr&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa219f (Hämtad 2021-01-01).
Skolverket, ämnesplan i historia för gymnasieskolan,2011,
https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/gymnasieprogrammen/amne?url=1530314731%2Fsyllabuscw%2Fjsp%2Fsu bject.htm%3FsubjectCode%3DHIS%26tos%3Dgy&sv.url=12.5dfee44715d35a5cdfa92a3 (Hämtad 2021-01-01).
Tryckta källor
A.N. Från 1700-tal till nutid - En Dörarpsskildring, I: Boken om Bergabygden, [Lagan], 1969.
Anderek, Eric H., Från mina fäders bygd: Pjätteryd i gången tid, Älmhult, 1954.
Anderek, Eric H., Till flydda tider återgår...,Älmhult, 1958.
Andersson, Carl, Skomakaren berättar ett ungdomsminne, I: Kalvsviks hembygdsförenings
årsskrift N:r 3, 1948, Smålandspostens boktryckeri aktiebolag, Växjö, 1949, s.40-41.
Blom, August, Ljungagård,Kloka gummor och gubbar i Kalvsvik I: Kalvsviks
hembygdsförenings årsskrift nr 34, 2002, ToreSäll InfoMedia AB, Vederslöv, 2003, s.60-64.
Blomfeldt, Axel, Gamla kyrkliga seder i Älghult, I: Älghultskrönika 1956, Älghults sockens hembygdsförening,1956, s.147-178.
Brogårdh, Thore, Folktro, kloka gummor och gubbar, Markaryd, 1985.
Johansson, K.G, Utdrag ur "Kalle Fjärdingsmans berättelser". Minnen nedtecknade 1929, I:
Lagerqvist, Lennart, Sägner från Värend, I: Kalvsviks hembygdsförenings årsskrift nr 28, 1996, ToreSäll,InfoMedia AB, Vederslöv, 1997, s.54-55.
Neander, Alvar, Om vilddjur och vargskall, I: Älmeboda Hembygdsförening, Älmebodaboken
8, 1966, s.88-89.
Nilsson, Johan, Bygdeoriginal och folkminnen, [Västra Torsås hembygdsfören.], [Vislanda], 1991[1936].
Nilsson, Johan, Djuren och dess tydor, I: Värendsbygder, 1949, s.36.
Nilsson, Johan, Om havandeskap, födsel, dop, kyrktagning, lyten m.m. i Allbo under gångna tider, I: Värendsbygder, 1947, s.77-78.
Nilsson, Karl, Från kloka Annas dagar, I: Kalvsviks hembygdsförenings årsskrift nr 10, 1978, Telub AB, Växjö, 1979, s.12.
Ogemark, Yngve, Markarydspräst med sjätte sinne fann tjuvgods i Fagerhult, I:
Markarydsbygden Del 13, Markaryd, 2004, s.82. Stenbrohults sockens historia, Kalmar, 1956.
Vistrand, Per Gustaf, Signelser från Småland,[Stockholm], 1898.
Werdenfels, Åke, Folkminnen från Tingsås, I: Tingsås hembygdsförenings årsskrift 1975, s.47. Otryckta källor Folkminnesarkivet i Lund M 211, 466, 467, 638, 1369, 1820, 1829, 1914, 2446, 2463, 2513, 2731, 2880, 3864, 3865, 4445, 4446, 4721, 4724, 4726, 4730, 4734, 4739, 4740, 4744, 4749, 4786, 4794, 4795, 5717, 6342, 6566, 6765, 6867, 7070, 7820, 8056, 8131, 9769, 10783, 12572, 14605, 16406, 19561, 20676. Folkminnesarkivet i Uppsala ULMA 2411:4, 2411:8, 2559:8, 2634:7, 3248:2, 4710, 4712, 6137, 15238, 15536, 18533, 18535, 18629.
Nordiska museets arkiv EU 2703. Aringsås kyrkoarkiv SE/VALA/00010/A II a/1(1897-1905), s.141. Göteryds kyrkoarkiv SE/VALA/00116/C/3(1830-1853), s.241, 291, 355. SE/VALA/00116/A I/8(1826-1830), s.295. SE/VALA/00116/A I/9(1831-1836), s.50. SE/VALA/00116/A I/10(1831-1836), s.105, 149, 156. SE/VALA/00116/A I/11(1836-1843), s.68. SE/VALA/00116/A I/12(1836-1843), s.145. SE/VALA/00116/A I/14(1843-1852), s.136. SE/VALA/00116/A I/16(1852-1862), s.151. SE/VALA/00116/A I/22(1874-1879), s.426. SE/VALA/00116/A I/24(1879-1885), s.134. SE/VALA/00116/A I/26(1885-1894), s.427. Hallaryds kyrkoarkiv SE/VALA/00121/A I/9(1820-1824), s.93. SE/VALA/00121/A I/10(1825-1828), s.137. Pjätteryds kyrkoarkiv SE/VALA/00297/C/3(1806-1850), s.492. SE/VALA/00297/A I/9(1841-1846), s.218, 228. SE/VALA/00297/A I/10(1846-1851), s.229, 240, 326. SE/VALA/00297/A I/11(1851-1855), s.277, 396. SE/VALA/00297/A I/13(1855-1861), s.307, 308, 452. SE/VALA/00297/A I/15(1862-1868), s.315, 316. SE/VALA/00297/A I/17(1868-1878), s.328, 329, 468. Skatelövs kyrkoarkiv SE/VALA/00329/F/1(1895-1914), s.19. SE/VALA/00329/A I/11(1861-1865), s.169.
SE/VALA/00329/A I/13(1866-1871), s.149. SE/VALA/00329/A I/15(1871-1880), s.134. SE/VALA/00329/A I/17(1880-1885), s.132. SE/VALA/00329/A I/19(1886-1891), s.150. SE/VALA/00329/A I/21(1891-1895), s.150. SE/VALA/00329/A II a/1(1896-1904), s.150. SE/VALA/00329/A II a/3(1905-1914), s.156. SE/VALA/00329/A II a/5(1915-1928), s.161. SE/VALA/00329/A II a/7(1928-1938), s.206. Stenbrohults kyrkoarkiv SE/VaLA/00346/C/2a(1751-1827), s.238. SE/VaLA/00346/A I/5(1796-1804), s.70. SE/VaLA/00346/A I/6(1805-1809), s.96. SE/VaLA/00346/A I/7(1810-1817), s.21. SE/VaLA/00346/A I/8(1817-1821), s.88. SE/VaLA/00346/A I/7(1810-1817), s.436. Virestad kyrkoarkiv SE/VALA/00422/A I/6(1815-1820), s.4, 32.
Västra Torsås kyrkoarkiv
SE/VALA/00453/A I/5(1832-1839), s.306. SE/VALA/00453/A I/6(1840-1847), s.548. SE/VALA/00453/A I/7(1848-1858), s.562. SE/VALA/00453/A I/8(1858-1862), s.599.
Samtliga kyrkböcker är hämtade från Riksarkivets digitala forskarsal https://sok.riksarkivet.se/digitala-forskarsalen (hämtad 2021-01-15).