Didaktiska implikationer

Att välja texter som ska användas för att förmedla kunskap om miljöförändringar är en multidimensionell process där läraren måste försöka hitta en kvalitativ text som också innefattar hållbara lösningar och genomtänkta budskap om miljöförändringar (Boggs et al., s. 667). Vidare ska skolans verksamhet genomsyras av ett

miljöperspektiv och i detta innefattas att eleverna ska få möjlighet att skapa ett personligt förhållningsätt till globala miljöfrågor (skolverket, 2011, s. 10). Vår studie skulle kunna tänkas vara användbar i undervisning, för såväl verksamma som

blivande lärare. Exempelvis skulle studien kunna användas i den multidimensionella process som det innebär att välja en text i syfte att informera om miljöfrågor. Detta eftersom den kan ge läraren en indikation på vilka miljöfrågor och miljöetiska värderingar som böckerna som analyserats i studien förmedlar.

Att använda sig av skönlitteratur för att förmedla kunskap om miljöförändringar och dess påverkansfaktorer är ett möjligt verktyg. Gaard (2008, s. 20) skriver att

skönlitteraturens unika förmåga att integrera känslointryck med fakta gör det till ett fördelaktigt verktyg för att förmedla miljövärderingar och skapa

problemlösningsförmåga. Gaard betonar att de böcker som används i undervisningen bör innehålla lösningar med ett helhetsperspektiv. Eftersom lösningarna i de tre böcker vi valt att analysera i stort sett saknar ett helhetsperspektiv menar vi att det är viktigt att problematisera dessa vid användning i undervisning.

I praktiken skulle problematisering av studiens utvalda verk kunna belysa olika aspekter av miljöperspektivet. Den bok vi finner har den tydligaste skildringen av miljöhot och hur naturen påverkas av detta är Expedition: Rädda revet, även om de lösningar som presenteras med fördel kan diskuteras. Detta på grund av att dessa saknar ett långsiktigt perspektiv. Samtliga böcker skulle även kunna användas för att problematisera relationen mellan människa och natur.

Skolverksamhetens miljöperspektiv innebär att samhällets funktioner ska belysas och att elever ska ges möjlighet att ta ansvar för den miljö de kan påverka (skolverket, 2011, s.8). Athena. Strålkastare tack! skulle kunna användas för att belysa den påverkan som elever kan ha genom den aktivism som är framträdande hos Athena och hennes vänner. Bokens lösningar bör dock problematiseras då dessa inte är verklighetstrogna. Det är snarare ett fantastiskt sammanträffande som leder till bokens lösning. Slutligen skulle Till Vial: 8400 dagar kvar kunna användas för att samtala om vad som kan hända om vi inte tar hand om miljön. Boken har ett miljöhot som en underliggande del i handlingen vilket kan väcka ett intresse hos läsaren utan att agera som moralisk pekpinne.

Sammanfattningsvis anser vi att alla tre böckerna kan fungera som underlag för att diskutera och problematisera kring miljöfrågor och relationen mellan människa och

natur. Böckernas ibland grova förenklingar av lösningar och problem medför dock att dessa inte erbjuder några explicita ingångar för att belysa och diskutera sambandet mellan miljö, ekonomi, rättvisa och hälsa. Studien kan även skapa en förståelse för värderingar rörande miljöfrågor och vara en utgångspunkt för diskussioner om och problematisering kring vad som är hållbara lösningar på miljöproblem. Slutligen kan även studien tänkas ge lärare mer kunskap om hur man ekokritiskt kan analysera andra skönlitterära verk.

Referenslista

Axell, C. (2015). Barnlitteraturens tekniklandskap: en didaktisk vandring från Nils Holgersson till Pettson och Findus. (Avhandling, Linköpings universitet,

Norrköping). Hämtad från https://www.diva-

portal.org/smash/get/diva2:784127/FULLTEXT02.pdf

Barnens bibliotek. (2017). Christina Wahldén. Hämtad 2020-04-27 från

https://barnensbibliotek.se/Författare/ChristinaWahldén/tabid/1212/Default.aspx Barnens bibliotek. (2019). Elin Ek. Hämtad 2020-05-15 från

https://barnensbibliotek.se/tabid/1437/Default.aspx

Bone, J. (2016). Environmental dystopias: Margret Atwood and the monstrous child. Discourse: Studies in the cultural politics of education, 37(5), s. 627-641. doi:

10.1080/01596306.2015.1075701

Boudreaux, B. (2006). The representation of the environment in children’s literature. (Dissertation, University of New Orleans) Hämtad från

https://scholarworks.uno.edu/td/335

Boggs, G., Wilson, N., Ackland, R., Danna, S., & Grant, K. (2016). Beyond the Lorax: examining children’s books on climate change. The reading teacher, 69(6), s.665– 675. doi:10.1002/trtr.1462

Christina Wahldén. (2020). Med verkligheten som grund. Hämtad 2020-04-27 från http://www.christinawahlden.se/med-verkligheten-som-grund/

Echterling, C. (2016). How to save the world and other lessons from children’s environmental literature. Children’s literature in education, (47), s.283-299. doi:10.1007/s10583-016-9290-6

Ekebjär, C. (2009, 1 december). Henrik Ståhl i årets julkalender. DT. Hämtad 2020- 04-28 från https://www.dt.se/artikel/henrik-stahl-i-arets-julkalender

Författarcentrum. (u.å.). Henrik Ståhl. Hämtad 2020-05-02 från https://ff.forfattarcentrum.se/forfattare/4294/Henrik_St_hl

Gaard, G. (2008). Toward an ecopedagogy of children’s environmental literature. Green theory & praxis: The journal of ecopedagogy, 4(2), s.11-24. doi:

10.3903/gtp.2008.2.3

Garrard, G. (2012). Ecocriticism. London: Routledge.

Globus Velman, R. (2012) Narrating the environmental apocalypse: How imagining the end facilitates moral reasoning among environmental activists. Ethics and the environment, 17(1), s.1-25.

Glotfelty, C. (1996). Introduction: Literary studies in an age of environmental crisis. I C. Glotfelty & H. Fromm (Ed.) The ecocriticism reader: landmarks in literary ecology (s.xv-xxxvii). Athens: University of Georgia Press.

Guyader, H., Ottosson, M., & Parment, A. (2020). Marketing & sustainability: Why and how sustainability is changing current marketing practices. Lund:

Studentlitteratur.

Kåreland, L. (2015). Skönlitteratur för barn och unga: Historik, genrer, termer, analyser. Lund: Studentlitteratur AB.

Langer, J. (2005). Litterära föreställningsvärldar: Litteraturundervisningen och litterär förståelse. Göteborg: Diadalos.

Louv, R. (2009). Last child in the woods: saving our children from nature-deficit disorder. London: Atlantic.

Love, G. (1996). Revaluing Nature: toward an ecological criticism. I C. Glotfelty & H. Fromm (Ed.) The ecocriticism reader: landmarks in literary ecology (s.225-240). Athens: University of Georgia Press.

Meyer, J. (2002). Accuracy and bias in children’s environmental literature: A look at Lynne Cherry’s books. The social studies 93(6), s. 277-281. doi:

Mortensen, P. (2015). Natur. I L. Kjaeldgaard, L. Moller, D. Ringgaard, L. Munk Rösing, P. Simonsen & M. Rosendahl Thomsen (Red.), Litteratur: introduktion till teori och analys (s.289–300) Lund: Studentlitteratur.

Naess, A. (1996). The deep ecological movement. I G. Sessions (Ed.), Deep ecology for the twenty-first century. Boston: Shambhala.

Nilsson Skåve, Å. (2015). ”i fred med allt liv”: En ekokritisk läsning av Ronja rövardotter. I H. Ehriander & M. Hellström (Red.), Nya läsningar av Astrid Lindgrens författarskap (s.214–224). Stockholm: Liber.

Olsson, S (2018, 21 september). Filmrecension: ensamma i rymden. SVT nyheter. Hämtad från https://www.svt.se/kultur/film/filmrecension-ensamma-i-rymden Promotor Media. (u.å.). Elin Ek. Hämtad 2020-05-15 från

https://www.promotormedia.se/client/elin-ek/

Sandell, K., Öhman, J., & Östman, L. (2003). Miljödidaktisk: Miljön, skolan och demokratin. Lund: Studentlitteratur.

Schulz, S. (2007). Att läsa för en hållbar värld - en introduktion till ekokritik. I S. Schulz (Red.), Ekokritik: naturen i litteraturen (ix-xxvii). Uppsala: CEMUS. Shellenberg, M., & Nordhaus, T. (2004). The death of environmentalism: Global warming politics in a post-environmental world. Hämtad från

https://www.semanticscholar.org/paper/The-Death-of-Environmentalism-Global- warming-in-a-Shellenberger-

Nordhaus/d2f1c090b1cc191aabd9c038709483c97e918269

Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.

Stenmark, M. (2000). Miljöetik och miljövård. Lund: Studentlitteratur. Ståhl, H. (2019). Till Vial: 8400 dagar kvar. Stockholm: Bonnier Carlsen.

Svenska barnboksinstitutet. (2020). Bokprovning på svenska barnboksinstitutet: en dokumentation (1652–5566) Hämtad från: http://www.barnboksinstitutet.se/wp- content/uploads/2020/04/Dokumentation-2020.pdf

Tenngart, P. (2010). Litteraturteori. Malmö: Gleerups.

Wahldén, C. (2019). Expedition: Rädda revet. Stockholm: Rabén & Sjögren. Zapf, H (1996) The state of ecocriticism and the function of literature as cultural ecology. I C. Gersdorf & S. Mayer (Ed.), Nature in Literary and Cultural

Studies: Transatlantic Conversations on Ecocriticism (s.49-69). Amsterdam: Rodopi.

Ödman, P. (2005) Den hermeneutiska cirkelns gränser. I S. Selander & P. Ödman (red.), Text och existens: hermeneutik möter samhällsvetenskap (s. 81–117). Göteborg: Daidalos.

Ödman, P. (2017). Tolkning, förståelse, vetande-Hermeneutik i teori och praktik (3., uppl.). Lund: Studentlitteratur.