Didaktiske overveininger

Alle lærerne henviser på en eller annen måte til sin egen bakgrunn med sen introduksjon for datamaskiner og mangel av utdanning på det området. De kobler også dette aspektet opp mot tanken om hva som er naturlig og hver enkelt lærers interesse. Alle lærerne mener at data og digital teknologi er naturlig for barn og unge som vokser opp i dag. I motsetning til det tekniske forholdningsettet til IKT og PIM, problematiserer to av lærerne kunnskapsbegrepet i sammenheng med samfunnets teknologiske utvikling. På spørsmål om hvordan Daniel tenker omkring dagens teknologiske utvikling og den pedagogiske virksomheten, utrykker han seg slik:

- Jag inser ju att för dom är det ju något fullständigt naturligt att det skall finnas en dator och att man är ute på den dagligen och att man ständigt har kontakt med vänner på den eller på sin mobil. För dom inser jag att det är fullständigt naturligt, det är ju inte alls det jag vuxit upp i. Samtidigt så inser jag ju att så snabbt utvecklingen går, när dom här är stora om 10 – 15 år, så kanske det är någon helt annan utveckling. Jag vet inte. Det går så snabbt att det nästan är skrämmande... Vad är det jag... dom... behöver att kunna? Det är svårt att säga. Det hade varit mycket lättare om utvecklingen hade gått lite saktare så att säga. Det är svårt att veta vad dom behöver veta om 15 år.

Forholdningsettet til IKT handler her om at fordi utviklingen går så fort, fordi samfunnet endrer seg i måten å leve på, jobbe på, måter å kommunisere på, så blir det viktig å gi barn og elever relevante kunnskaper innfor framtiden. Maria formulerer seg på en annen måte. Det hun setter spørsmålstegn til er selve kunnskapsaspektet ved IKT. På det didaktiske spørsmålet hvordan, så opplever hun at PIM har gitt henne mye. Men når det kommer til selve innholdet og spørsmålet om hvilken kunnskap det er som hun og elevene skal kunne, så utrykker hun en slags frustrasjon over at hun ikke vet hva det

32 er som hun forventes å lære elevene. PIM opplever hun er mer for sin egen del. På spørsmålet om Maria kjenner at mennesker rundt henne har krav og forventninger til henne om at hun skal bruke IKT svarer hun: - Nej, egentligen inte, det är nog mig själv... att jag borde... Det är det här jag känner: vad är det jag borde? Skall jag lära dom ordbehandling, skall jag lära dom att maila? Vad är det jag skall lära dom?

Denne problematiseringen tar Carlgren og Morton (2000) opp i sin bok Morgondagens lärere. Forfatterne mener at en lærer som skal utruste og veilede elever for framtiden, burde innfor didaktiske valg ikke bare stille seg spørsmålet hvordan men heller fokusere på didaktikkens hva spørsmål. Fordi når informasjon er så lett tilgjengelig og IKT forandrer sosiale og kulturelle system i samfunnet, så handler det mer om at lærere klarer å se hva slike framsteg gjør med selve kunnskapen og læringen. Det blir da lærerens jobb å hjelpe barn og unge til å se det store bildet. Carlgren og Morton (2000) setter opp kunnskap som fakta om verden mot kunnskap som en forståelse. ”Om kunskap därimot avser förståelse av olika fenomen,att se sammanhang, att sätta en sak i relation till en annan, att göra skeenden begripliga, att upptäcka mönster,samband gemensamma drag eller skillnader, då räcker det knappas med att härska olika sökrutiner och ha tillgång til nätet. (Carlgren & Morton, 2000, s.16). Et eksempel på dette utrykker en av lærerne på denne måten: ”… du kanske kan ha kontakt med en i Australien på en sekund, ”jaha, hur langt är det till Australien då?” Det liksom forsvinner avstånd och alt sånt i dag.”

Disse to lærerne skiller seg litt fra de to øvrige ved å sette spørsmålstegn til PIM satsningens ensidige fokus på det tekniske og hvordan man kan bruke dataen. De mener PIM ikke tydelig gir en motivering og forholdningsett for hva det er de egentlig skal lære elevene. Det kommer tydelig fram i intervjuene med alle fire at de ser på IKT kunnskaper som viktige for elevenes framtid. De utrykker alle at samfunnet er avhengig av IKT og ser det som viktig at elevene kan tilegne seg grunnleggende IKT kunnskaper for å delta og leve i framtidens samfunn. Johanna uttrykker at det er slike kunnskaper skolen skal gi elever i dag:

- Dom behöver ju… För att klara sin framtid så måste dom bli kunniga med båda datorer och annat ju… Och vissa föräldrar har kanske inte den kunskapen, skolan har ju en viss roll der också att lära dom, men sen så tycker jag nog at många barn själva sitter… Jag tror inte at dom skulle kunna skriva så bra text till exempel. Alltså använda det som ett skolhjälpmedel. Det tror jag inte dom vet helt riktigt… alltså hur man disponerer en sida bra och delar inn alltså de, mer sådana grundläggande

33 saker tror jag at skolan skulle kunna stå för på nåt sätt, typ ha et datakurs eller någon ting för dom… För nu skriver dom ofta bara en kompakt text, och om man tar ut dom till datorn och dom skall skriva rent en kladd dom har gjort om nåt arbete.

Grunnlegende IKT kunnskaper ble av flere av lærerne nevnt som det å kunne skrive og fordele en tekst i et ordbehandlingsprogram eller andre tekniske ferdigheter. IKT ble av flere av lærerne omtalt med dette tekniske synet på hva det er elevene skal kunne for framtiden. Erstad peker på et skille mellom å se på IKT som et verktøy og som medium. Som verktøy blir IKT et redskap kun i instrumentell forstand for å nå visse mål. Dette synet på IKT mener Erstad, har en sammenheng med en for stor tro på teknologien i seg selv. Som medium blir IKT et større begrep som representerer de nye teknologiformene der sosiale og kulturelle prosesser blir synlige. IKT blir som medium en del av måten mennesker skaper mening, erkjennelse og innsikt.

Beetham og Sharpe (2007) tar også opp dette forholdningsettet til IKT. De mener at i den globaliserte verden vi lever i dag, endrer og tilpasser arbeidsmarkedet seg drastisk til IKT utviklingen. Forfatterne mener derfor at den kunnskapen som vil bli etterspurt i framtiden ikke kan gis av en læreinstitusjon som vil gi mennesker en ferdig og ”klar for bruk” kunnskap, men det er de som har tilegnet seg nye former for informasjonsferdigheter som adapsjon, problemløsning og kommunikasjon.