Digitala hjälpmedel som lösning 33

En uppfattning vi har skådat är att användandet av ASL är synonymt med att använda moderna digitala verktyg. Genom användandet av ASL flyttas de digitala hjälpmedlen in klassrummen och skolan riskerar inte längre att halka efter i den digitala utvecklingen i samhället. Det råder en uppfattning om att det är viktigt att skolan överensstämmer med verkligheten. Vissa målar till och med upp en mörk bild av vad som väntar ifall vi inte väljer att aktivt arbeta med digitala verktyg.

Det kommer bli totalt mörker om inte skolan bedriver sin verksamhet i samklang med samtiden. Skolan måste framtidsspana och lära sig se vilken kompetens eleverna kommer att behöva [...] (A:15).

Det är dessutom viktigt att rusta eleverna med digital kompetens inför framtiden. Faktumet att det är svårt att veta vilken kunskap eller vilka förmågor eleverna förväntas behöva i framtiden gör införandet av nya digitala hjälpmedel nödvändiga. De nya kraven på digital kompetens nämns som argument för användandet av digitala verktyg och användandet fyller även ett kompensatoriskt syfte, detta då alla barn inte får samma hjälp hemifrån när det gäller att använda sig av den digitala tekniken eller miljön.

[...] digital läsning ingår i de färdigheter som en elev ska ha efter genomgången grundskola [...] Det handlar om att träna sig i att hitta saker, orientera sig på nätet och, inte minst källkritik [...] Skolan behöver lära eleverna att använda datorn på andra sätt än vad de gör på sin fritid (A:6).

Skolan måste följa sin tid. Digital kompetens är otroligt viktig i den värld barn möter utanför skolan. Att ge alla elever tillgång till dator ökar också likvärdigheten - de som har det väl förspänt hemma får ändå de hjälpmedel som behövs. Men - det måste självklart finnas en tanke med allt man gör i skolan (A:8).

Det framkommer också att användandet av digitala verktyg i undervisningen är ett resultat av att möta eleverna utifrån deras erfarenhetsvärld. Det förändrade

medielandskapet och det faktum att de digitala verktygen idag är en naturlig del av barnens liv skulle kunna underlätta införandet av dessa även i undervisningen.

Syftet är att utgå från den miljö där eleverna till stor del befinner sig i dag – den virtuella världen (A:15).

Det är så enkelt när man har tillgång till iPad! Det tekniska tog två minuter. Det är sällan något bekymmer för eleverna. De är uppvuxna med den (A:10).

Vi skymtar en uppfattning om att elevernas lärande sker per automatik tack vare de digitala hjälpmedlen. Det behövs datorer för att skrivandet ska kännas meningsfullt och metoden kan till och med ”bota” läs- och skrivsvårigheter.

Vi har arbetat så här i fyra år och resultaten är fascinerande. Vi eliminerar läs- och skrivsvårigheter [...] (A:16).

Datorn kan ljuda de bokstäver och säga de ord och hela meningar som eleverna skriver och den kan göra det på deras kommando (A:3).

Det framkommer vidare att införandet av ASL skapar synergieffekter och användandet av digitala hjälpmedel sprids till andra ämnen samt används av elever längre ner i åldrarna. Vikten av att utvidga repertoaren och inte begränsa sig till just datorer diskuteras flitigt. Även här kan man tolka det som att den digitala kompetensen anses vara viktig och att användandet av digitala hjälpmedel är nödvändigt. Att bara använda datorn som en skrivmaskin är heller inte tillräckligt, att bara använda ordbehandlaren Word blir som att reproducera gamla arbetssätt genom ny teknik.

Mona är övertygad om att de vuxna sätter nivån på barnens datakunskaper och att ribban ibland blir lägre än vad den behöver vara. På Kungsgårdens skola hade [man] till exempel som mål att sexorna skulle kunna göra egna presentationer i power point. Det klarar ettorna alldeles utmärkt efter en genomgång, har det visat sig (A:16).

Eleverna skriver längre och bättre texter och har skrivlust. Lärarna har börjat använda surfplattor i undervisningen och eleverna skriver bloggar (A:1). Eleverna lär sig mer genom att läsa varandras bloggar, göra egen research och kommunicera med film, säger hon [...] Ambitionen har varit att öka elevernas förmåga och lust att kommunicera. Fokus ligger på att texten ska ha en funktion och en mottagare (A:15).

Den bygger på att eleverna skriver sina berättelser i ett Word-dokument, skriver ut dem, klistrar in dem i boken och lägger boken i lådan. Då gör man bara som man brukar, fast med ett annat verktyg […] (A:15).

Genom att använda digitala verktyg i undervisningen kommer aktiviteten i klassrummet att ändras i sin karaktär till att ge eleverna mer utrymme och läraren roll till en som stöttar istället för styr.

Lärarna upptäckte att motivationen ökade när eleverna utförde uppgifterna online, i samspel med andra. Ambitionen har varit att öka elevernas förmåga och lust att kommunicera. Fokus ligger på att texten ska ha en funktion och mottagare [...] I den här sortens undervisning är det nödvändigt att läraren agerar ledare, inte chef [...] – det här arbetssättet är mer demokratiskt. En chef är en person som bestämmer när och hur saker ska göras, medan ledaren får andra att växa och vilja lära och arbeta [...] (15).

I texterna vi tagit del av kan vi också se en uppfattning om ASL som ett välkommet digitalt tillskott i undervisningen då en pedagog vilken arbetade enligt metoden fick erhålla Guldäpplet 2012, ett pris som premierar förnyat lärande genom IT. Det uttrycks därigenom en vilja hos lärare att genom införandet av digitala verktyg kunna förnya sin undervisning. Uppfattningen är också att användandet av digitala verktyg underlättar bedömning, både för läraren och för elevens egen del.

Ulrika Ryan får priset för sitt arbete med att integrera IT i

matematikundervisningen, bland annat genom att byta ut penna och papper mot datorer (A:5).

Eleverna arbetar med många representationsformer och blir bra på att förklara vad de gör. Hon tycker också det är lätt att bedöma olika förmågor [...] Eleverna får omedelbar respons. Det blir inte fel på samma sätt som när läraren rättar. En annan fördel är att det är lätt att individanpassa (A:10).

I texterna ser vi att de digitala verktygens fördelar i specialpedagogiska sammanhang lyfts fram som beprövad erfarenhet också när det handlar om ASL som läs- och skrivinlärningsmetod. Genom att visa hur metoden hjälper elever i svårigheter påvisar man metodens effektivitet.

Att ettorna arbetar vid datorn är till stor del hennes förtjänst. Hon har under en längre tid experimenterat med att använda IT som pedagogiskt verktyg i flera sammanhang, bland annat i rollen som speciallärare, och erfarenheterna har bidragit till att stärka henne i att IT är en tillgång i lärandet (A:16).