Vi har velat undersöka både villkoren för den tidiga läs- och skrivinlärningen i
förhållande till det digitaliserade informationssamhället samt de digitala verktygens roll i den tidiga läs- och skrivinlärningen. För att undersöka komplexiteten med en metod som till synes tycktes fylla flera funktioner inom den tidiga läs- och skrivinlärningen behövde vi utläsa hur metoden uppfattades. Detta gjorde vi genom att ställa oss följande frågor:
• Vilka uppfattningar om ASL framförs på Lärarnas Nyheter? • Skiljer sig dessa uppfattningar åt, och i så fall hur?
Syftet med vår undersökning har varit att dra slutsatser rörande vilken roll metoden ASL har inom den tidiga läs- och skrivinlärningen. Därför har vi ställt oss följande frågor:
• Vad kan rapporteringen om ASL på Lärarnas Nyheter berätta om
förutsättningarna för den tidiga läs- och skrivinlärningen i det digitaliserade samhället?
• Vilka slutsatser kan vi dra utifrån rapporteringen om ASL på Lärarnas Nyheter gällande de digitala verktygens roll i den tidiga läs- och skrivinlärningen? Vi har genom vår undersökning visat att metoden ASL dels fyller en funktion i den tidiga läs- och skrivinlärningen i egenskap av att vara ett digitalt verktyg, men att den också fyller en funktion som ett integrerat element i undervisningen. Förutom att ASL undanröjer motoriska hinder och därmed förenklar samt påskyndar skrivandeprocessen har vår undersökning synliggjort ett behov av en utökad förståelse för vad läs- och skrivinlärning innebär i relation till dagens digitaliserade samhälle. De ökade kraven i samhället när det gäller både läs- och skrivkunskaper, men också förmågan att orientera sig i den digitala världen anses vara skolans uppgift att möta och tillgodose. Vi uppfattar det som att användandet av digitala verktyg, inte bara inom läs-och skrivinlärningen utan också i en bredare mening används som ett svar på den uppgiften. Att arbeta med
ASL i den tidiga läs- och skrivinlärningen skulle kunna uppfattas som en väg in för
digitala verktyg när det gäller yngre barn. Att arbeta enligt metoden ASL skulle således kunna vara ett sätt att integrera digitala verktyg i undervisningen där man genom att
byta ut pennan mot tangentbordet löser ett problem som vissa uppfattar existera inom läs- och skrivinlärningen, och således har uppbackning av en pedagogisk tanke. Genom att arbeta med ASL i undervisningen torde också viss kunskap i New Literacy erhållas, som bonus jämte läs- och skrivinlärningen, även om vissa uppfattar att det inte är tillräckligt. Dagens multimodala medie- och språklandskap menar många ställa högre krav än så. Nya digitala verktyg behöver inkluderas, sådana som i större utsträckning tar vara på verktygens möjligheter men också möter samhällets krav. Det är dock långt från alla som ser de digitala verktygen eller ASL som ett svar på ovan nämnda behov och anser att det inte är något som ska satsas på utan snarare ses på med försiktighet.
Då vi ville undersöka vilken roll ASL har inom tidig läs- och skrivinlärning utifrån hur man talade om metoden, antingen som digitalt verktyg eller läs- och
skrivinlärningsmetod valde vi att använda oss av en kvalitativ innehållsanalys. Vi valde sedan att analysera utkristalliserade teman utifrån sammanhanget vi presenterade i vår problembakgrund, vår forskningsöversikt samt den sociokulturella teorin. Vi anser att vi kunde ha lagt mer vikt vid texternas kontext, såsom vilka aktörer som sade vad och sammanhanget de uttalade sig i. Detta behövde vi inte göra för att framgångsrikt besvara våra frågeställningar och syfte, men det skulle onekligen bidragit till fler intressanta dimensioner.
Arbetet med denna undersökning uppfattar vi som mycket relevant för vår yrkesroll och vi kan alla mycket väl tänkas befinna oss i en brytpunkt när det gäller
organiseringen av undervisningen. Vi kommer kunna ta med oss många insikter från detta arbete som kommer komma väl till pass när vi själva ställs inför de digitala verktygens fördelar, men också fallgropar. Vi har genom denna undersökning lyckats skapa en bild av komplexiteten när det gäller att avgöra vilken roll eller fördel en viss läs- och skrivinlärningsmetod skulle kunna tänkas ha. Man kan säga att vi själva föll i en fälla, då vi trodde oss kunna isolera de digitala verktygens fördelar respektive nackdelar i undervisningen.
Det skulle vara intressant att vidare undersöka mekanismerna kring det kollegiala lärandet som omgett ASL samt också den beprövade erfarenhetens roll inom
skolutvecklingen - vem är det som initierar förändringsarbete i skolan och vid vilken tidpunkt blir lärarna tillfrågade?
Referenser
Agélii Genlott, Annika & Grönlund, Åke (2013). Improving literacy skills through
learning reading by writing: The iWTR method presented and tested. Örebro University, Sweden.
Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) (2005). Textens mening och makt:
metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 2., [omarb.] uppl. Lund:
Studentlitteratur.
Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber. Buckingham, David (2007) Digital Media Literacies: rethinking media education in the
age of the Internet. Research in Comparative and International Education, Volume 2,
Number 1, s. 43-55 [Elektronisk version]. Tillgänglig på internet:
http://www.symposium-journals.co.uk [Hämtad 2013-10-17].
Cuban, Larry. (1986). Teachers and machines the classroom use of technology since
1920 [Elektronisk resurs]. New York: Teachers College Press.
Europeiska kommissionen (2012) EU:s högnivågrupp med experter inom läs- och
skrivkunnighet. Sammanfattning. Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå.
Tillgänglig på internet: http://ec.europa.eu [Hämtad 2013.10.06].
Europeiska kommissionen (2007) Nyckelkompetenser för livslångt lärande – en
europeisk referensram. Luxemburg: Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella
publikationer. Tillgänglig på internet: http://www.diu.se [Hämtad 2013.10.07]. Fast, Carina (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva: familjeliv och populärkultur i möte
med förskola och skola [Elektronisk resurs]. Diss Uppsala: Uppsala universitet, 2007.
Tillgänglig på Internet: http://www.diva-portal.org [Hämtad 2013-10-17].
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning utgiven av Vetenskapsrådet [Elektronisk resurs]. Tillgänglig på Internet:
http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf [Hämtad 2013-10-16].
Hultin, Eva & Westman, Maria (2013). Early Literacy Practices go Digital. Opublicerat arbete. Dalarna University, Sweden.
Hylén, Jan (2010). Digitaliseringen av skolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Jones, Godwin (2008) Emerging technologies web-writing 2.0: Enabling documenting, and assessing writing online. Language Learning & Technology, Volume 12, Number
2, s. 7-13 [Elektronisk version]. Tillgänglig på internet:
Kessler, Greg (2009) Student-initiated attention to form in wiki-based collaborative writing. Language Learning & Technology, Volume 13, Number 1, s. 79-95 [Elektronisk version]. Tillgänglig på internet:
http://llt.msu.edu/vol13num1/kessler.pdf [Hämtad 2013-10-17].
Kress, Gunther R. (2003). Literacy in the new media age [Elektronisk resurs]. London: Routledge.
Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Elektronisk källa: https://lagen.nu/1960:729#K2 [Hämtad 2013-10-16].
Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig
metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup.
Liberg, Caroline (2006). Hur barn lär sig läsa och skriva. 2., [utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur.
Liedman, Sven-Eric (2008). Nycklar till ett framgångsrikt liv? – Om EU:s
nyckelkompetenser. Skolverket. Tillgänglig på internet: http://www.skolverket.se
[Hämtad 2013.10.06].
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 [Elektronisk resurs] (2011). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se [Hämtad 2013-1310-17].
Marsh. J, Brooks. G, Hughes. J, Ritchie. L, Roberts. S & Wright. K (2005) Digital
beginnings: Young children’s use of popular culture, media and new technologies.
Literacy Research Centre University of Sheffield [Elektronisk version]. Tillgänglig på internet: http://hdl.handle.net/2428/27212 [Hämtad 2013-10-17].
Myndigheten för skolutveckling (2007). Effektivt användande av IT i skolan: analys av
internationell forskning. Stockholm: [Elektronisk version]. Tillgänglig på Internet:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=1906 [Hämtad 2013-10-17].
Rosén, Monica (2011) Förändringar i läskompetens under 30 år: En internationell
jämförelse (FIL). Institutionen för pedagogik och didaktik, Göteborgs universitet.
Tillgänglig på internet: http://www.ufn.gu.se [Hämtad 2013.10.06]. Skolverket, Myndigheten för skolutveckling (2003). Att läsa och skriva. En
kunskapsöversikt baserad på forskning och dokumenterad erfarenhet [Elektronisk
resurs]. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se [Hämtad 2013-1310-17]. Skolverket (2011). Nya språket lyfter [Elektronisk resurs]. Tillgänglig på Internet:
Sofkova Hashemi, Sylvana, Petersen, Ann-Louise & Bunting, Leona (2013). En elev en
dator i grundskolans tidigare år: En analys av didaktiska förhållningssätt utifrån perspektiv på lärarens ledarskap, texter och textpraktiker, samt språklärande.
Trollhättan: Högskolan Väst.
Stiftelsen DIU (2013) Läsa och skriva digitalt – en nyckel till framgång i skolan och
livet. DIUs rapportserie. Nr 2, 2013. Tillgänglig på internet: http://www.diu.se
[Hämtad 2013.10.06].
Säljö, Roger (2010). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. 2. uppl. Stockholm: Norstedts.
Trageton, Arne (2005). Att skriva sig till läsning: IKT i förskoleklass och skola. 1. uppl. Stockholm: Liber.
UNESCO Elektronisk källa: (www.unesco.org/new/en/unesco/events/
prizesand-celebrations /celebra-tions/ international-days/literacy-day [Hämtad 2013- 10-13].
Warschauer, Mark (2010) Invited commentary: new tools for teaching writing.
Language Learning & Technology, Volume 14, Number 1, s. 3–8 [Elektronisk
version]. Tillgänglig på internet: http://llt.msu.edu/vol14num1/commentary.pdf [Hämtad 2013-10-17].
Warschauer, Mark (2008) Laptops and Literacy: A Multi-Site Case Study. Pedagogies:
An International Journal, 3, s. 52–67 [Elektronisk version]. Tillgänglig på internet:
http://www.cdlib.org [Hämtad 2013-10-17].
Zetterlund, Angela (2013). Om hur frivilliga initiativ arbetar för en ökad digital
Bilaga 1
Nedan redovisade artiklar har varit föremål för vår undersökning och de är alla hämtade från www.lararnasnyheter.se.
N/R = Nyhet/Reportage, R = Recension, D = Debatt, K = Krönika
1. Lyckat ASL-projekt trots nedskärningar. N/R. Publicerad 2013-08-16 2. Vetenskapligt stöd för ASL? N/R. Publicerad 2013-08-14
3. Skrivande start på läsningen. N/R. Publicerad 2013-08-14 4. Roliga och lärorika appar. R. Publicerad 2013-03-22
5. Ulrika Ryan fick Guldäpplet 2012. N/R. Publicerad 2012-10-30 6. Forskare tveksamma till datoryran. N/R. Publicerad 2012-04-02 7. Knäcker läskoden när de jobbar i par. N/R. Publicerad 2012-04-02 8. Klart att eleverna ska ha datorer! D. Publicerad 2012-03-26
9. Gör allvar av IT-löftena. D. Publicerad 2012-02-16 10. Klass med spelglädje. N/R. Publicerad 2012-01-22
11. Så lockar lärare fram arbetslusten. N/R. Publicerad 2011-08-25 12. Barnen skriver sig till läsning. N/R. Publicerad 2011-08-19 13. Olyckligt bokstavsfokus. K. Publicerad 2011-08-19
14. Här gör barnen sin egen kokbok. N/R. Publicerad 2011-02-14 15. De väljer datorn före boken. N/R. Publicerad 2010-09-22
16. De lär sig skriva och läsa på datorn. N/R. Publicerad 2008-03-04 17. IT-krönikan/ Pedagogik – inte teknik. K. Publicerad 2006-02-01 18. Datorn en genväg till skrivning och läsning. R. Publicerad 2005-08-17 19. Läsinlärning. N/R. Publicerad 2005-05-09