• No results found

5 Analys & diskussion

5.2 Digitala kommunikationsverktyg

Det som framkom i våra samtal med respondenterna kring de digitala kommunikationsverktygen var:

● Feedback från programmet ● Upplevelser om skärmdelning ● Ljuddelning fungerar ej ● Saknar att rita på whiteboard ● Integrerad plagieringskontroll

● Positivt med break-out rooms och chattfunktion

5.2.1 Feedback från programmet

När vi i våra samtal diskuterade de digitala kommunikationsverktygen med respondenterna kan vi konstatera att det absolut finns fler problem än bara kommunikationen när

om hur ett återkommande problem är tekniska störningar såsom dåliga mikrofoner eller dålig anslutning, när det kommer till tekniska störningar fick vi även fram i vårt resultat att lärarna upplevde att de fick bristfällande information kring kvaliteten på mötet. En upplevde att den inte fick någon feedback alls från programmet medans en annan svarade att det kom upp en ruta i programmet som sa att det var dålig anslutning i mötet men att det saknades

information kring hur omfattande problemen är. Man var helt enkelt tvungen att förlita sig på att eleverna sade till om anslutningen var allt för dålig, någonting som kan blir problematiskt i och med elevernas ovilja att prata under lektionerna.

En annan sak vi fann intressant med vårt resultat när det kommer till feedbacken som lärarna fick av programmet var att samtliga respondenter berättade om att de vid ett flertal tillfällen hade varit med om att dom trodde att skärmdelningen var aktiv när den i själva verket inte var det, samtidigt svarade dom att dom inte upplevde att programmet var otydlig i sin feedback där, utan att det istället berodde på handhavande fel. Här kan det vara intressant att reflektera kring om feedbacken från programmet verkligen kan vara tydlig när flera personer har begått samma misstag fler än en gång, samtidigt som samtliga respondenterna berättade att dom alltid kontrollfrågar eleverna så att skärmen faktiskt är delad. Man kan reflektera kring om detta hade varit nödvändigt om feedbacken från programmet var tydlig.

5.2.2 Upplevelser om skärmdelning

I våra samtal kom det även fram att respondenterna kände att uppsikten över eleverna blev försämrad då det pågick skärmdelning i programmet, detta ledde till att en språklärare inte kände sig bekväm med att låta eleverna hålla muntliga presentationer över det digitala kommunikationsverktyget då hen upplevde det för svårt att hålla koll på eleverna, speciellt om det är gruppredovisningar. En annan respondent uttryckte att det var ett problem att hen inte kunde se när elever bad om hjälp eller hade en fråga medans skärmdelning var aktiv i programmet vilket ledde till att någon var tvungen att säga till läraren för att göra hen uppmärksam på att en elev ville ha hens uppmärksamhet.

Den upplevda bristen på uppsikt under lektionerna hade lett till att en av respondenterna helt avstått från att ha examinationer över de digitala kommunikationsverktygen medans de två andra hade haft examinationer men uttryckte att elever hade stora möjligheter att fuska på grund av bristen på uppsyn.

5.2.3 Saknar att rita på whiteboard

Ett vanligt moment som förekommer i närundervisning är lärarens användning av

whiteboardtavlan, samtliga respondenter berättar att dom använder sig av tavlan i varierande utsträckning, men ofta vid de inledande momenten av lektionen såsom genomgång.

Respondenten som undervisar i språk tar även upp ett exempel som hen kommer ihåg från ett specifikt tillfälle då avsaknaden tydligt märktes när undervisningen skedde på distans via det digitala kommunikationsverktyget. Läraren gick igenom ord och synonymer, i vanliga fall använde sig då läraren av whiteboardtavlan för att dra streck mellan de olika synonymerna så att eleverna kunde se sambanden. När samma moment sedan skulle utföras över distans berättar läraren om hur hen helt enkelt var tvungen att hoppa över det steget då det inte gick att genomföra över distans, det blev då istället som en minnesövning för eleverna då de inte kunde se det uppskrivet på tavlan som under närundervisning. Hen betonar att det finns en anledning till att lärare använder sig av tavlan vid vissa tillfällen. Här kan man kanske

fundera över alternativ som gör genomgångsprocessen mer interaktiv för lärarna där dom kan mer aktivt visa saker för sina elever.

I samma spår som tidigare nämner en av respondenterna som är matematiklärare om hur just det ämnet har varit det mest problematiska att undervisa i över distans. Respondenten

beskriver i enlighet med vad Orhan & Beyhan (2020) att undervisningen till stor del har blivit muntlig när den sker över distans till skillnad från den vanliga närundervisningen och att matematik i grunden inte är ett muntligt ämne. Även fast vår respondent inte säger rakt ut som en utav respondenterna i Orhan & Beyhan (2020) att videokonferenser är olämpligt för utbildningsprocessen som matematik har kan vi utläsa att hen finner det djupt problematiskt såsom verktygen och arbetssituationen ser ut idag.

Respondenten jämför hur processen ser ut när hen skall hjälpa en elev i närundervisning kontra distansundervisning och beskriver hur hen i närundervisning bara kan gå fram till eleven och se var den har fastnat i sin uträkning och sedan ta det därifrån. När hen sedan skall hjälpa en elev som har fastnat över distans blir det istället att eleven försöker förklara med ord vad den har gjort och var den har fastnat, respondenten berättar då att det är vanligt att det uppstår problem och att hen inte alltid förstår vad som har blivit fel då hen inte kan se

uträkningen med egna ögon. Respondenten tar upp att det är problematiskt att eleven inte kan dela med sig av sina uträkningar då eleven ofta skriver dom i ett fysiskt block på papper.

Respondenten uttrycker även att hen har en önskan att kunna rita och förklara för eleverna, i dagsläget saknas den möjligheten. Hen vill kunna rita och ringa in saker och beskriva interaktivt för eleverna även när lektionerna sker över distans.

En av sakerna som respondenten tog upp som resultat av det förändrade arbetssättet

reagerade vi på och tyckte lät extra problematiskt, det var att hen upplevde att omställningen av undervisningen hade gjort att ju lägre kompetens inom ämnet en elev besitter desto svårare blev det att undervisa eleven. Så dom elever som behöver störst stöd i matematiken är de som är svårast att undervisa över just distans. I och med detta kan det vara av vikt att verkligen försöka hitta en lösning som ger lärare möjligheten att göra distansundervisningen i matematik mer interaktiv.

5.2.4 Ljuddelning fungerar ej

En funktion som fanns i programmet men helt hade slutat användas var att dela ljud via det digitala kommunikationsverktyget, en av respondenterna nämner att det hade varit stora problem med funktionen och kvaliteten hade varit dålig, även här upplevdes en avsaknad av feedback från programmets sida. Respondenten som är språklärare berättar att ett moment av språkundervisning är hörförståelse och då måste man som lärare kunna försäkra sig om att kvaliteten på ljudet som delas är hög. Vid de tillfällen som funktionen hade använts hade eleverna efter det att ljudet hade spelats upp gjort läraren uppmärksammad om att kvaliteten hade varit dålig och man inte hade hört vad som hade spelats upp. Även här märker vi att det kan vara problematiskt när programmet inte ger användaren feedback då läraren tvingas förlita sig på att eleverna säger till i tid, vilket som tidigare nämnt ofta inte sker då de istället väntar på att någon annan skall säga något.

5.2.5 Integrerad plagieringskontroll

Utöver tidigare upptagna problem med funktionalitet nämner även en av respondenterna att hen hade velat se en integrering av plagieringskontroll i det digitala

kommunikationsverktyget. Läraren i fråga tar inte emot uppgifter i programmet just på grund av avsaknaden av plagieringskontroll men nämner att det finns kollegor som gör detta. Hen berättar att i och med detta har hen och hens kollegor tagit upp det med ansvariga på skolan att när ett byte av program för distansundervisning sker är plagieringskontroll ett krav om man skall fortsätta ta emot uppgifter där.

5.2.6 Positivt med break-out rooms och chattfunktion

Positiva funktioner som tas upp i programmet är förmågan att dela upp klasser i mindre grupper med hjälp utav break-out rooms då man till exempel skall ha diskussioner under en lektion, en av respondenterna nämner även att det är bra att läraren kan hoppa runt mellan de olika rummen för att se hur det går för de olika grupperna.

De tar även upp chattfunktionen som någonting positivt då det är ett bra komplement för att kommunicera med eleverna både synkront och asynkront, speciellt i och med elevernas ovilja att prata i helklass.

Related documents