• No results found

Ett ytterligare tema under intervjuerna var den snabba omställning som skedde till distansundervisning, hur den gick till och hur den upplevdes av lärarna.

Respondenterna berättar att omställningen skedde i Mars 2020 och att det har gått i perioder, just nu vid intervjutillfällena i April 2021 så alternerar man mellan att köra distans vissa dagar i veckan medans eleverna kommer in dom andra dagarna.

En av respondenterna berättar om hur det gick till när de fick veta att de hädanefter skulle undervisa sina elever över distans med det digitala kommunikationsverktyget Microsoft Teams.

...när vi gick över helt i mars så då var det ju som att vår rektor som sa att nu ska ni använda teams och ha dom på kamera och ni ska starta lektionerna, alltså.. på teams. (Respondent 1)

Hen berättar att lärarna inte hade någonting att säga till om när det kommer till valet av program och berättar att de nu även har fått information om att skolan är i processen att titta på nya system men att lärarna heller inte är involverade i den processen. På frågan om hen önskar att lärarna hade varit mer involverad i processen svara respondenten.

...Ja det är klart. Om dom hade frågat oss “vad vill ni ha”? Och jag har ju själv sagt det, att det

viktigaste om vi någonsin ska byta såhär.. jag tänker som med teams för vissa har bara allt i teams, dom tar emot inlämningar där. Då har vi ingen plagieringskontroll, jamen det är ju ett krav och det har vi uttryckt direkt vi språklärare liksom att det är ett måste. (Respondent 1)

Respondent 3 som undervisar i praktiska ämnen ger hens bild av omställningen och berättar om särskilda svårigheter när en del av undervisningen vanligtvis är praktisk.

I början var det ju lite panik så då var det ju, då vi skickade ju hem dom hela högen. Då skulle vi sitta hemma och undervisa. Men det är ju väldigt svårt i ett praktiskt yrkesval att sitta hemma och undervisa i teams. Det går ju med all teori men däremot den praktiska biten är ju omöjlig att göra på distans. (Respondent 3)

På frågan om lärarna har fått någon utbildning i det digitala kommunikationsverktyget svarar alla respondenter nej och berättar att de i stort sett är självlärda och att lärarna istället pratar mellan varandra och lär varandra om nya funktioner som de upptäcker i programmet.

Vi är mer självlärda skulle jag säga. Vi har fått en kort öh.. genomgång men inte så. Då var det ju så nytt för alla så hon som höll i det visste ju knappt själv så vi har typ lärt.. vi lär ju oss mycket av varandra. Det var ju som min närmsta kollega här hon bara “*namn* har du sett att man kan tagga hela

gruppen så att det kommer upp för dom att du har skrivit ett meddelande”? Typ “jaha det hade jag ingen aning om”. Så vi lär från varandra nästan hela tiden. (Respondent 1)

En av respondenterna tar upp den snabb omställningen som orsak till den bristfälliga utbildningen.

Det är väl svårt att förbereda sig för sådana här situationer, det var väl ingen som hade väntat sig det hära. (Respondent 3)

En av respondenterna som har tidigare erfarenhet från distansundervisning och utbildning inom nya program i skolan ger en rik beskrivning av hur det kan se ut på en skola när man skall lära sig ett nytt program.

...har dom skickat ett par stycken lärare, oftast en från typ biologi, kemi en från kanske svenska, engelska, historia, religion och olika, vad ska man säga, ämnesinriktningar. Sen får dom lärarna gå på någon typ av snabbkurs, oftast är det kanske en dag, möjligtvis två dagar, då någon expert snabbt går igenom alltihop och det som jag brukar uppleva, jag har då själv gått sån där, det är att man brukar uppleva att man blir som, vad ska man säga, någon häller en stor hink vatten över dig, för att det, man upplever själv att man kanske skulle vilja sitta med programmet och få gott om tid att pröva saker själv. (Respondent 2)

Hen berättar att det är svårt att ta in det som gås igenom och att hen gärna hade velat sitta och pröva programmen mer under utbildningstillfällena.

För jag vet själv, jag lär mig mest om jag får trycka och uppleva det själv. Om dom sitter och berättar går det in och ut genom örat samtidigt mer eller mindre. Så där var det så, och så kommer man tillbaka där och så ska man försöka berätta för sina kollegor då, hur det här funkar och så kan man ungefär lika lite som dom. (Respondent 2)

I samklang med tidigare berättelser så berättar hen även att lärarna lär sig mest genom att dela kunskap mellan varandra kring programmen.

...man sitter tillsammans själv och så tillsammans och så upptäcker man nya saker, sen berättar man dom till sina kollegor som sitter nära en, ja men *namn* nu hittar jag funktionen där man delar filer, jamen bra, så visar jag han, sen hittar dom något nytt som är bra och användbart som man kan dela. Så att det är så det går till, en snabb utbildning som ett par personer får som sen ska dela med sig till sina kollegor. (Respondent 2)

Hen berättar att bristen på utbildning känns frustrerande för lärarna då de redan har mycket arbete att utföra för att eleverna skall nå sina kunskapsmål.

Och det är frustrerande många gånger kan jag tycka själv. För att det känns som att man, många lärare tycker att man har så pass mycket att göra från början med undervisning för att nå kunskapsmålet för varje elev. Och sen så kommer det såhär att ”nu ska vi byta program”. (Respondent 2)

Respondenterna berättar även om hur de upplever att de äldre lärarna har haft en något mer återhållsam inställning till distansundervisningen.

Jag skulle säga så här.. att ju äldre dom är desto mer negativa är dom *skratt* det är så. Så att, jag tycker överlag, i början var vi kanske många, och det är klart alltså.. att ställa om även för mig, att behöva ställa om och oj hur gör man det här? Det blir så mycket på en gång men nu när alla har kommit in i det så funkar det ju bra och vissa föredrar ju nästan att bara ha online. (Respondent 1)

...alla var väl nästan lite oroliga, alltså “hur ska det här gå”?, “hur ska vi kunna fixa det”?, “hur ska vi kunna nå eleverna”?, “hur ska vi själv kunna ens bedriva bra undervisning”?. Den reaktionen hade nog dom flesta lärare, sen är det lite olika också hur mycket man använde det från början, jag tror att en del äldre lärare hade nog mycket mer skräck än dom som är lite yngre kan jag tänka mig, så uppfattade det jag i alla fall. (Respondent 2)

En av respondenterna berättar om hur lärarna heller inte har blivit försedda med nödvändig utrustning såsom headset för att kunna prata med eleverna från skolan men att vissa lärare har införskaffat sig egna headsets.

...vissa har ju headset som ni har och sitter och pratar. Vi lärare har, det är några av lärarna som skaffat det på egen hand men vi ju har ju inget sånt, utan det vore ju jättebra att ha egentligen, vi har ju haft så mycket online. (Respondent 1)

Respondenten berättar även om att utrustningen som eleverna har när dom sitter hemma skiljer sig mycket och att det leder till en stor skillnad i kvaliteten på samtalen med dom.

Det är helt olika kvalitet när eleverna pratar, det är det... Vissa har ju ibland hörts väldigt dåligt, jag “säger vad är det med ditt ljud”? (Respondent 1)

Hen berättar även om att det är stor skillnad på elevernas internetkvalitet och att vissa elever ibland har haft problem med att internet har legat nere eller att uppkopplingen har varit dålig.

En respondent nämner även hur hen upplever att arbetet med att förbereda lektioner har blivit mer omfattande och tidskrävande sedan undervisningen har övergått till distans.

...man har ju som, man bygger upp en liten bank eller vad man ska säga med alla filer som man har, arbetsuppgifter, övningar och animationer, allt sånt dära och.. Jag tycker att, när jag inte kan visa dom

fysiskt på plats så blir det mer tidskrävande, man måste kanske anpassa dom till det format som dom funkar bäst online så att.. Jo jag tycker att det har tagit mer tid absolut. (Respondent 2)

Hen berättar att när man har vanlig närundervisning har man färdiga förberedelser som sedan kan anpassas efter tiden, men att det då är bara små justeringar. Så är inte fallet när

undervisningen sker över distans.

För att tidigare har man ju som haft det mesta klart, klart man finputsar ju på allting inför en lektion det gör man ju, men det har tagit mer tid att vad ska man säga? Få det anpassat för en distansundervisning. (Respondent 2)

En utav respondenterna tar även upp en negativ aspekt med omställningen som ytterligare respondenter inte har nämnt, att eleverna också har varit dåligt förberedda på omställningen och inte alltid haft goda förutsättningar för att kunna arbeta, i form av att dom inte har några dedikerade arbetsutrymmen.

Här sitter dom ju ensam på sin egen skrubb, många gånger i sängen. Om än man har gått igenom hur dom ska tänka, hur dom ska lägga upp det, hur dom ska försöka ha en arbetsplats och.. Så gör dom ju inte det. Det är ju svårt att tvinga dom också… (Respondent 3)

Hen nämner även att vissa elever har märkbart svårare att få sitt arbete gjort över distans och att de som kanske i normala fall har det lite svårare under närundervisningen inte är de som har problem med arbetet över distans.

...det jag ser är ju att en del elever har svårare att prestera under.. på distans än på plats. Dom har svårare att få in sina uppgifter, det som ska göras och dom moment, att få det färdigt. Det går tungt.. Och det är som samma hela tiden. (Respondent 3)

...det är kanske två eller tre stycken, resten har det funkat riktigt bra med. Men så är det ju också när man tar in dom, att.. Att man har dom inne också, så kan det ju vara två eller tre stycken som inte fungerar i klassrummet men det behöver inte vara samma personer. (Respondent 3)

De negativa sidorna som respondenterna har upplevt till trots så ser de även positiva saker med omställningen. Speciellt Respondent 3 ser fördelar med att ha vissa teoretiska moment över distans med hjälp av verktygen.

Jag var lite orolig och tänkte det här bli bara skit, men jag upplever att det.. dom jobbade bättre med just dom hära digitala läromedlet när dom satt ensamma än när dom är i klassrummet. Kanske koncentrerar dom sig bättre.. (Respondent 3)

Hen uttrycker en önskan om att man skall fortsätta med detta och nämner fördelar såsom att eleverna inte behöver ta sig till skolan vilket i sin tur leder till reducerad miljöpåverkan i de fall att vissa föräldrar slipper skjutsa eleverna till skolan till exempel.

Jag skulle gärna lägga vissa moment ...digitalt framöver också. Som jag tror skulle funka minst lika bra, jag skulle inte behöva ha in dom här, dom skulle inte behöva sitta på bussar och föräldrar som skjutsar hit dom och så vidare för att dom ska komma in och ha några lektioner med mig teori. (Respondent 3)

Man kan ju tjäna på det, allihop. Man tjänar luncher, allt möjligt, miljön. (Respondent 3)

Hen tar även upp att personalmötena har blivit effektivare sedan omställningen och att mycket tid sparas på att man inte behöver träffas fysiskt, detta ses som någonting positivt.

Nu kör vi rubbet, och det är ju en klar fördel. Det går mycket fortare mötena *skratt* dom blir mycket mer effektiva så.. *skratt* Nej men alltså det är ju det. Så ska vi springa och byta lokaler, vi ska på andra sidan här borta, man ska gå, man ska träffas, man ska passa sig. Det är så enkelt när det är på datorn. (Respondent 3)

Man kan konstatera att lärarna upplever att det har varit en brist på utbildning från

arbetsgivarens håll samt att elever och lärare inte har givits dom bästa förutsättningarna när det kommer till utrustning för att bedriva lektionerna. Men trots de nackdelar som finns så upplevs det även finnas fördelar med distansupplägget, och det uttrycks en önskan att ta vara på dessa nyfunna positiva aspekter.

Related documents